STQÖCEHOLM den 23 Nov. I dagens plena har jernvägsfrågan förevarit inom trenne stånd, adeln, presteståndet och borgareståndet, hvaremot bondeståndet beslöt att först i nästa plenum till behandling företaga do båda kungliga propositioner, som beröra detta ämne. ; På riddarhuset uppträdde, i fråga om Kongl. aj:ts proposition rörande fortsättning af statens jernvägsarbeten, åtskilliga talare, hvilka allesammans uttryckte sin belåtenhet med det förslag regeringen i detta hänseende gjort och sin önskan att redan utkämpade strider icke måtte ånyo upprifvas. Grefve H. Taube beklagade dervid endast, att regeringen icke velat föreslå en räntegaranti för en jernväg emellan Stockholm och Upsala. Genom att blott med en enda mil minska den sträcka, som på södra stambanan skulle byggas under nästa statsregleringsperiod, skulle man på annat håll erhållit en sträcka af 6mils jernväg, som skulle burit sig väl. Han ansåg det för öfrigt bättre att använda det kapital, som under nästa statsregleringsperiod: skulle nedläggas på södra stambanan, hufvudsakligen på sträckningen Falköping—Jönköping, i stället för att bygga en bit söderut från Falköping och en bit norrut från Finjasjön. -Grefve Seth gjorde anmärkningar mot södra stambanans dragning förbi Nässjö och Salen, i stället för genom Lagaådalen, såsom förut varit föreslaget. Ecklesiastikministern grefve Hamilton uppträdde till besvarande af dessa an märkningar. E:I afseende på den kungliga propositionen rörande medels anskaffande för jernvägsbygnaderna yttrade sig äfven flera talare, bland hvilka de flesta i hufvudsaken gillade förslaget, ehuru åtskilliga detaljanmärkningar gjordes. General Lefren lofordade högligen det kungliga förslagets motivering, men ogillade mycket bestämdt att någon delaf bankovinster (2 millioner) enligt förslaget skulle användas till inköp af inhemska obligationer, hvilka icke skulle kunna i en kritisk tidpunkt realiseras. Presidenten Åkerman gjorde äfven flera anmärkningar, isynnerhet emot upptagande på en gång af flera olika slags lån, hvilket erfarenheten hade visat vara rmenlist. Friherre Sprengtporten, grefve Liljencrantz och hr Brakel m. fl. yttrade sig äfven i ämnet, och statsrådet Gripenstedt besvarade i ett längre anförande de anmärkningar, som blifvit gjorda. FSI presteståndet uppstod icke någon längre diskussion. Prosten Lundholm anmärkte blott olämpligheten af att öfvergifva den för södra stambanan förut föreslagna riktningen genom Lagaådalen, och riksarkivarien. Nordström gjorde några detaljanmärkningar. rörande den kungliga motionen om medels anskaffande till fortsättande af arbetet å de båda stambanorna. I borgareståndet lyckönskade man sig äfven dertill, att regeringen inskränkt sig att endast föreslå fortsättning af de redan påbörjade banorna, och äfven ledamöter, som vid förra riksdagen tillhörde den minoritet; som önskade en annan sträckning af den vestra stambanan än den, som blef beslutad, förklarade sig nu böra taga förhållandena sådana de voro samt derföre vilja understödja de under arbete varande liniernas fullbordan, och man ansåg, att, då såsom det slutliga resultatet kunde med temlig visshet förutses, att det kongl. förslaget blir af en betydande majoritet inom representationen bifallet; man: borde vid ärendets handläggning -Atillvägagå så skyndsamt som möjligt, enär de erforderliga verkställighetsåtgärderna alltid fördra sin tid. En framställning af br Hjerta, huruvida det icke kunde vara skäl, att inskränka sig till att vid deuna riksdag endast anslå medel till vestra banans fullbordande, med utgreningarne från densamma till Örebro och Jönköping. hvilket möjligen skulle kunna verkställas till 1862 års slut, så att ständerna, då de bärfiäst sammanträda, kunde finna denna bana färdig och håfva någon erfarenhet att stödja sig vid i afseende på resultaterna af en fullständig bana, samt tid emellertid vinnas både att noggrannare under de olika riktningar, som bl:fvit föreslagna för den södra banån, och att öfverväga. huruvida icke ett något modifieradt och till kostnvadsbesparing ländande system kunde införas för utförandet af de banor, som ytterligare kunde ifrågakomma — denna framställnipg uppkallade en mängd af de södra orternas representanter, för att ådagalägga, det den södra banan icke borde eftersättas för den vestra, då de orter den genomgår, ha ett vida större behof af lättade kommunikationer än mellersta Sverge, och det föra öfrigt redan visat sig. att trafiken å den södra banan är större än på den vestra. Atskilliga representanter uppträdde dessutom för att tillstyrka en och annan podifikation i förslaget till förmån för de orter de representera. Sålunda önskade hr Widell, understödd af hr Grenander, att Falköping-Jönköpinglinien måtte nu fullbordas, och anslaget till södra banans fortsättning söderifrån i stället något minskas. Hr Carlsson önskade en jemkning af de föreslagna riktoingarne derhän, att man hade i sigte såväl det framtida åvägabringandet af. en förbindelse mellan Göteborg ocn Westervik som anläggningen af bibanor både i norra och södra ,c elen af Kalmar län. Hr Rydin beklagade att det blott 1,7006,000 rdr stora understöd, som blifvit begärdt för Borås-banan icke blifvit af regerin