kolaus, att man af den tyska agitationen icke i längden hade något på allvar att befara. — Nu betraktar diplomatien, såsom sagdtär, den tyska reformrörelsen med andra ögon, och detta gör icke blott den ryska, hvilken gynnar eller åtminstone låtsar gynna allt, som kan: göra Österrike förtret, utan äfven opartiska och vanligen skarpsynta medlemmar af den diplomatiska kåren såväl här som i Paris, hvilket i alla fall förtjenar påpekas. AR ETRIKKE Vi ha i dag bekommit tidningar från London af den 20, Paris, Brissel och Berlin af den 21 samt Hamburg och Köpenhamn af den. 22 dennes. Finsk post har ingått, med tidningar från Helsingfors af den 20 och från Åbo af den 21 dennes. DANMARE. Sir Morton Peto har erhållit oktroj å anläggning af en jernbana från Aarhus öfver Wiborg till Struer, med sidobana till Randers. Likaledes har grosshandlaren A. W. Andersen fått rättighet att företaga utvidgning af hufvudstadens hamn och öppn. en ny farled genom Kallebodstrand till Kjögebugt. . Tidningarne fortfara att vara hemlighetsfulla rörande ministerkrisen. Dagbladet säger blott, att den mycket omtalade saken (angående kammarherren Berlings aflägsnande från hofvet) ej kommit under öfverläggning eller till afgörande i det hållna statsrådet, och att man bragt den å bane på annan väg samt att det är hopp om ett. provisoriskt arrangement, som skulle undanskjuta förlägenheten utan att aflägsna den. Utrikesministern har kungjort en med Persien afslutad vänskapsoch handelstraktat på 12 år. Traktaten börjar så: Vi Fredrik VII: etc. och H. M:t, hvars fana är solen, den helige, upphöjde, store monarken, konungarnes konung och herrskare öfver alla Persiens ståter, O. 8. Vv. FRANKRIKE. Ryktet vill veta, att grefve Walewski kommer att efter Zäricherfredens afslutande, såsom belöning för sina diplomatiska förtjenster om detta stora resultat, erhålla titel af furste. Enligt de sednaste underrättelserna från Oran kommer den franska kår, som blifvit organiserad för att tukta de marockanska stammarne, att inom kort börja sina operationer. . Öfverbefälhafvaren, general Martimprey väntades den 21 dennes till sitt högvarter, Tiouly. ve SPANIEN. Correspondencia Autografa för den 20 d:s tillkännagifver, att :spanska ministerrådet, i anledning deraf att Marockos förklaringar be: funnits vara otillfredsställande, beslutat afgöra stridigheterna med vapenmakt. Regeringens beslut, att förklara Marockol krig, bade blifvit mottaget med enhälligt bifall såväl af cortes som af pressen, hvilka lofvat på allt-sätt understödja regeringens politik i detta afseende. ITALIEN. Fransk-österrikiska fredsfördraget. Enligt engelska tidningar skall det mellan Frankrike och Österrike afslutade fördraget rörande italienska frågan innehålla följande bestämmelser: Lifvade af en varm önskan, att göra slut på krigets lidanden och uti ett definitivt förrag upptaga Villafranca-preliminärerna hafva de båda kejsarne utnämnt sina representanter och meddelat dem fullmakter. Dessa fullmäktige hafva öfverenskommit om följande: Frankrike återlemnar till Österrike de under kriget uppbringade österrikiska skepp öfver hvilka prisdomstolarne nnu icke afkunnat utslag. Österrike uppgifver Lombardiet, med undantag af Mantua och Pesciera, och till den genom en specialkommission fastställda gränsen. Fransmännens kejsare förklarar, att han öfverlemnar denna del af Lombardiet till konungen af Sardinien. Derefter följer nedanstående artikel i fråga om jurisdiktionen: Det står Piemonts och Österrikes tjenstemän fritt att qvarblifva i tjenst hos en af de båda regeringarne och inom ett år öfverbringa sin egendom från Österrike till Sardinien, eller från Sardinien till Österrike, hvarvid likväl deras rätt förbehålles till hvarje egendom, som qvarlemnas vid deras domicilförändring. De af: personer i Lombardiet förvärfvade pensioner skola respekteras af den nya regeringen och utbetalas till. de pensionsberättigade. : Derefter följer bestämmelsen om skulden, som utgör föremål för tvenne artiklar, af hvilka den ena innehåller en öfverenskommelse beträftande sättet för betalningen. Enligt denna artikel skall Piemont betala till Österrike en summa af 40 millioner floriner konventionsmynt, samt häftar dessutom för tre femtedelar af den lombardo-venetianska skulden. Tillsammans utgör den af Sardinien öfvertagna skulden ett belopp af 250 millioner floriner. Derefter följer artikeln 18, som är af följande lyde!se: Lifvade af önskan att betrygga kyrkans lugn och den helige faderns makt, och i den öfvertygelsen att detta ändamål icke kan uppnås på något verksammare sätt än genom ett system, som motsvarar befolkningens behof, cch genom reformer, hvilkas nödvändighet redan blifvit erkinda af den helige fadern, vilja debåda kontraherande parterna genom sina gemensamma bemödanden söka utverka att en reform uti Kyrkostatens förvaltning sättes i verket af påfven, Art. 19. Gränserna för de af Italiens sjelfständiga stater, som ej deltagit uti det sista kriget, få endast förändras med bifall af de öfriga europeiska makter, hvilka hafva deltagit i bildandet af och garantien för dessa staters bestånd. Storhertigens af Toscana, hertigens: af Modena och hertigens af Parma rättigheter förbehållas nttrvaklioen at de höga