j b Det må nu vara hur som helst härmed — jag har endast velat antyda, hur man i HoldJland går tillväga med modernäringens befrämjande. Jag tillägger några sifterförhållanden. Jag nämnde om landtbruksskolan i Gröningen, att den af kommunen endasf uppbär några hundra gulden årligen. Hur kan den då bestå? — Derigenom att eleverna betala. Hvarje elev betalar 350 gulden årligen. I fjol uppgick antalet till 40 å 50! Dessutom ... landtbrukssällskapet ... det betalar väl ock något. Jag nämnde vidare kabinettet för landtbruksredskaper i Utrecht. Samlingen består af omkring 1000 redskap och verktyg. Den ger liksom en liten historia öfver jordbruket framställd genom sjelfva jordbruksredskaperna, ordnade i en viss, icke dock alltid strängt iakttagen tidsföljd. Man ser der t. ex. den gamla Mecklenburgiska plogen, som, oaktadt sin otymplighet i våra ögon, dock ännu begagnas t. ex. i Mecklenburg och Ryssland, hvarom en tysk hr v. Boddien skrifvit en särskilt bok. Man ser vidare den stora frisiska plogen, om hvars former det torde vara nog att nämna, att vändskifvan (de stregbord.) är af trä, fullkomligt rak, 7 qvarter lång och mer än en half aln bred, och att den drages af 6 hästar, ännu i dag. Nästan samma former har den uirechtska plogen, som ibland till och med, och det ännu 1 dag, befinnes fordra 8 hästar. Så ser man vidare den zeeländska plogen, den flandridriska plogen, Gröninge-plogen o. s. v. allt plogar, som sedan flera hundrade år tillbaka varit i bruk och ännu begagnas och som sålunda, bland så många andra saker, vittna om att det gamla i Holland är — bra gammalt vordet. Trehundraåriga plogar ännu i bruk i Holland ... Ja, är det icke kinesiskt, japanesiskt, det Holland. Men vi hafva nyss omnämnt de nystiftade landtbrukssällskaperna och den fart de tagit, åtminstone om man får tro siffrorna, antalet af ledamöter o. s. v. — Dessa sällskaper införskrifva oupphörligt nya verktyg. Jåg tror till och med, att de i alt holländsk betänksamhet vurma litet på amerikanska och engelska redskaper till och med, Man har anlagt en särskilt fabrik för åkerbruksredskap i Utrecht, o. s. v. — Med ett ord: man har gammalt och nytt vid sidan af hvartannat öfverallt i Holland. I Gröningen sår man t. ex. med den gamla 300-åriga gröningska såningsmaskinen. Men på gården derbredvid radsår man med engelsk radsåningsmaskin. Hur skall det nu gå? Skola bolländarne blifva unga på nytt, eller skola de slutligen bli Europas japaneser... — Men vi lemna ånyo den frågan, för att fortsätta med våra siffror. Vi hafva ofvan namngifvit de förnämsta större egendomsegarne i Holland, och dervid äfven antydt, att jordstyckningen i Holland fortgått temligen länge. Någon viss för de särskilta egendomarne mera allmän areal gifves naturligtvis ej. Somliga provinser hafva mager jord, och egendomarne intaga stora sträckor. I Nordoch Sydholland deremot har jordstyckningen gått mycket långt. Der råder till och med i detta fall en viss likhet med förbållandena i Flandern. Allmänna åsigten är, att en egendom på 50 bunders är — lagom. För öfrigt lärer man i fråga om skiftet äfven träffa på det gamla och föråldrade i Holland. Der lärer finnas egendomar, sor äro några hundrade nederländska alnar (1 nederländsk el 1!, svensk aln) breda, men deremot 2 nederländska mil långa; egendomar, som bestå af hundradetals kringströdda bitar o. 8 v. Priserna åter på jorden äro naturligtvis ytterst olika i olika provinser. I Nordoch Sydholland, som äro de fetaste och som utgöra Nederländernas förnämsta ostoch smörland, står jorden naturligtvis mycket högt i pris. För ängsmark betalas ända till 2000 gulden per bunder, och i årligt arrende för samma jord upp till 90 gulden. För trädgårdsjord betalas ända till 3000 gulden och 300 gulden i årligt arrende o. s. v. — och skall böjelsen att sätta in sina penningar i inteckningar uti landtgårdar här vara i starkt tilltagande. I Haarlemermeer står jorden i ett värde från 300 till 1000 gulden pr bunder, och betalas i arrende från 20 till 60 gulden. Såsom ett bidrag till denna märkvärdiga odling torde ej vara olämpligt att anföra ännu en siftra. Skörden på det uttorkade hafvet efter 4 års odling uppgick 1857 till ett värde af 1,442,248 floriner. Säd odlades vid denna tid på 11,686 bunders; 4419 b. utgjorde ängsoch betesmark; 44 bunders voro igenlagda till ekoch löfskog. Men — huru står det till med arrendeförhållandena? Gammalmodigt, förstås; gammalmodigt, allt under det att man på åtskilliga håll vaknar till bättre åsigter. Man har i Holland, i fråga om arrende: 1:o något som kallas huur eller hvad vi skulle öfversätta helt enkelt med ordet arrende. Men det finnes flera slagg huur.. Det finnes t. ex. nerfpachtn, d. v. 8 arrende på 99 år och som går i arf från far till son. Men det finnes också huur på ett år, och detta lärer vara det vanligaste. Der förspörjes mycken klagan deröfver. Någon sådan bestämd arrendetid, som den skottska på 19 år, förekommer ännu ej. Farmsystemet, enligt den nyare formen, avnat jalka haftua Ikrammit cm Att I JÅNSM mn