tolkning af grundlagen, finnas, minst sagdt, lika gi! tiga för densamma. ; 4 Emil Key. Å a — (Insänat.) Jornvägssämmanträdena I Upsala och Westerås. Med anledning af ett par uppsatser,-som varit in förda i Aftonbladet -och, Svenska: Tidningen angå ende jernvägssammanträdet i Upsala, får en till de bolaget icke hörande meddela följande: Bland vigtigare föremål för diskussionen var de genom hr Holm gjorda engelska förslaget att öfver taga banans byggande från Stockholm till Upsala hvarvid upplystes att man erhållit nya och jemkad. anbud från England, så att slutligen, enligt uppgift a en ledamot, det förmenades att engelsmännen skull öfvertaga arbetet med tre fjerdedelarsintressentskaj i kostnaden. (Man vet att de förbehållit sig de för sta 5 procent af behållningen — hvilka 5 proceni man gerna bör bevilja dem, emedan dessa 5 procent visserligen icke komma att i verkligheten finnas.) En annan uppgift är, att de, som ifrat för er stambana norr om Mälaren,, skulle hafya hos jernvägskomiten begärt undersökning angående en bana: utläggning till Stäket, derifrån grenbanor sedermersz kunde ledas till Upsala och Westerås. Detta bör rättas derhän, att åtgärden icke varit vidtagen al dem, som ifrat för stambana norr om Mälaren ,, utar af det bolag, som nyligen bildat sig med syfte ati på enskilt bekostnad bygga en sådan bana. På sammanträdet i Upsala föredrogs vidäre en skrifvelse från Stockholms-Sagå jernvägsbolag, med inbjudning till Upsalabolaget att förena sig med dei förstnämnda i underdånig anhållan hos K. M:t om nådig proposition till rikets ständer om anslag för en bana, som skulle byggas från hufvudstaden till Stäket (två mil), vid hvilken punkt de båda enskilta banorna, dels till Upsala, dels till Sagån, skulle vidtaga och den sednare slutligen (genom ett bolag i Westerås) fortsättas till Köping. Staten skulle dervid, genom en kostnad för två mil, få mer än tjugo mil jernväg utan statsutgift bygda, hvarjemte kommunikation härigenom komme att öppnas för hels 30 mil ända till Örebro — hvilka betydande resul tater väl borde anses värda den jemförelsevis obe tydliga uppoffringen af kostnaden för två mil. Upsalabolaget afslog inbjudningen, men föreslog i stället att det westmanländska bolaget skulle inbjudas att med dess bana sluta sig till Upsalabamgoj irak ten af Odensala (hvilket icke kan komme qallamtagas, emedan linien då skulle gå öfver fyra, mer eller mindre betydliga vatten, Ekolsund, Varpsundet, Erikssund och den långa sjöviken, som går i norr och söder från Sigtuna. Man vågar visst icke sådana försök sedan man hemtat alldeles för mycken skräck för ledningarne öfvet vattnen och sumpig mark, då man sett de olyckliga arbetena på statens jernvägar, och närmast vid Fateburssjön, Arstaviken, Westberga, Flemmingsberg och Tullingesjön, å hvilka ställen millionerna befunnits icke bottna.) I afseende, på engelsmännens anbud beslöts, att det icke skulle alltför tvärt förkastas, ehuruväl man samtidigt inginge till K. M:t med en petitiom, något likartad med -den, som det westmanländska bolaget ingifvit. Väl gjordes en anmärkning om olämpligheten att underhandla på tvenne håll, men denna anmärkning underkändes genom invändning af en ledamot, som förklarade, att engelsmännen, äfven utan att synas, kunde ingå i företaget, enär de härtill endast behöfde låta ,svenskar teckna, sig i tysthet för engelsk räkning för så många millioner som kunde anses nödiga, vid hvilket förhållande samma utländningar endast blefve aktionärer på vanligt sätt. Ingen erinrade härvid, att det blefve ett mindre vanligt sätt, att en del aktionärer finge förbehålla sig 5 procents utdelning innan de öfriga finge räkna en inkomst. I afseende på en. sammanslutning med westmanländska banan söder om Stäket antyddes, utanför sammankomsten, ett vigtigt hinder förefinnas deri, att chefen för statens jernvägsbygnader kunde finna saken olämplig, och att man således genom anslutningen kunde komma att förlora det stöd man af bonom påräknat för Upsalabanan i öfrigt, hvarom han bestäntdt förklarat, det den. borde utläggas efter den linie, som förut var rekognoscerad och besluten. I öfrigt var tonen hos delegarne i detta bolag, såsom det förmärktes enskildt, särdeles förhoppningsull om framgång på ett eller annat sätt, helt statsanslag eller räntegaranti — hvartill man förväntade sig beskydd af chefen för statens jernvägsbygnaler. Föreställningen om stor vinst af banan var ika allmän, ehuru erfarenheten om inkomsten på stambanorna från Göteborg och Malmö icke sy1es lofva ens någon behållning, fastän dessa genomkära de folkrikaste orterna i hela riket. Äfven n annan form för banans bekostande af staten insick i intressenternas förhoppningar, nemligen at: taten skulle lösa till sig banan sedan den vore färlig. Huru det än må gå, bör man önska framgång it anläggningen, då Upsala onekligen utgör en ganka märklig punkt, som väl förtjenar att medelst ernväg sammanbindas med hufvudstaden. I Westerås har också ett jermnvägsmöte nyligen lifvit hållet.t Der biföll man Stockholms-Sagå-bolasets inbjudning att sluta sig till petitionen om en vana på statens bekostnad till Stäket. En aktieeckning gjordes också vid tillfället-bland den föga alrikå sammankomsten. Den gaf nära 1000 aktiers esultat. Hugnesammast bärvid var att man föreedde: en lista med icke obetydlig aktieteckning af Ulmogen. Mad beslötatt aktieteckningen skulle med lvar fortsättas och omfatta planen för en väg melän Sevalla (trakten af Sagån) och Köping, men att urbetet skulle börja på östra delen af linien, till jammanslutning med Stockholms-Sagå-bolagets bana.