ar a ra rp a stumma åhörare, utan att uttala sitt ja eller nej, och då dertill kommer, att icke få voro närvarande, hvilka ej ega att valrätt utöfva, så torde flera af de här fattade besluten knappast kunna aises såsom i ringaste mån tillförlitliga uttryck, ens af flertalets bland de närvarandes önskan. —— Riksdagsmannavalet i Waxholm. Detta val hade, såsom läsaren känner, blifvit öfverklagadt af en mängd valmän, som förmenat flera olagligheter dervid hafva egt rum; men konungens befallningshafvande ansåg klaganderna icke hafva inom behörig tid anmält missnöje med valet och förklarade sig derföre icke kunna upptaga besvären till pröfning. Med anledning af den besvärshänvisning, som af landshöfdingeembetet lemnades, hafva emellertid besvären blifvit hos Kongl. Maj:t fullföljda, och då vi anse saken ega det allmänna intresse, både med afseende på det beteende som valförrättaren låtit komma sg till last, och med afseende på de flera deri vidrörda principfrågor beträffande rätta tillämpningen af åtskilliga stadganden i den nya 14 5 R. O., meddela vi här den inlemnade besvärshandlingen, så lydande : Stormäktigste, allernådigste konung! Hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län har undertecknad, borgare i staden Waxholm, jemte flera andra vid riksdagsmannaval röstberättigade invånare i nämnde stad, anfört besvär öfver det den 20 nästlidne Juli derstädes förrättadåe val till stadens ombud vid instundande riksmöte. Eders Kongl. Maj:ts be:allningshafvande har likväl, såsom af dess härhos i underdånighet bifogade resolution synes, funnit sig ej kunna besvären till pröfning upp.aga, enär, enligt dess förmenande, vale: skulle ha varit laga kraftvunnet redan innan missnöje deröfver hos magistraten anmäldes. Jag nödgas derföre hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet fullfölja dessa besvär. Det -torde dervid tillåtas mig i underdånighet fästa uppmärksamheten derpå, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande lemnat utan allt afseende den upplysning, som jag i ett tillägg till besvären hade lemnat, att jäg nemligen straxt efter valet i vittnens närvaro infann mig hos magistratens ordföran!e justitiarren Rosån cch begärde protokollsutdrag öfver valet, men af honom erhöll till svar, att det först kunde bekommas efter justetingen, hvilken ej komme att ske förr än den 30 Juli. Ett härhos i underdånighet bifogadt, under edsförpligtelse afgifvit in yg styrker, att denna min begäran framställdes redan dagen efter valförrättningen, eller den 21 nästlidne Juli, och att derpå lemnades det svar jag här ofvan omförmält. 19 R. O. ålägger visserligen valförrättare att sist inom nästa dags förlop, utlemna protokollsutdrag, då sådant äskas af någon dertill berättigad; men om valförrättaren, såsom i förevarande fall skett, underlåter att ställa sig till efterrättelse denna uttryckliga föreskrift, lärer denna hans försummelse väl icke billigtvis kunna utöfva något inflytande på den med valet missnöjdes rätt, att inom föressrifven tid, d. v. s. åtta dagar efter protokollsutdragets mottagande, sina besvär hos landshöfdingeembetet ingifva, så mycket mer som samma paragrafs lydelse i öfrigt gifver vid handen, att besvären icke kunna ingifvas utan beledsagade af det af valförrättaren meddelade protokollsutdraget. Men ätven om den bevisning, jag i underdånighet förebragt i afseende på tiden då protokollsutdrag först äskades, icke skulle finnas tillfyllestgörande, utan det skulle komma att anses, hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande antagit, att kligandena först den 30 Juli hos magistraten tillkännagifvit sitt missnöje, så lärer valet dock svårligen kunna -antagas dessförinnan hafva vunnit laga kraft. 19 4 R. O. säger: Förmenar n. gon väljande, eller som under omröstning kommit, olagligheter vid ett riksdagsmannaval vara begångna, och vill deröfver klagomål anföra, äske då af valförrättaren behörigt protokollsutdrag, hvilket sist inom nästa dags förlopp bör till klaganden utlemnas. Den klagande, om han är af borgargeller bondeståndet, ingifve inom åtta dagar derefter sina besvär till ländshöfdingeembetet.. Grundlagen stadgar här alldeles ingenting om tiden, inom hvilken protokollsutdrag skall äskas. Orden äske då skulle visserligen kunna gifva anledding till den förmodan, att grundlagens ord åsyftade sjelfva val-tillfället och fordrade att missnöje skulle genast efter valresultatets tillkännagifvande anmälas; men att.en sådan tydning omöjligen kan vara den rätta, framgår i min tanka otvetydigt af den omständigheten; att enahanda föreskrift gäller såväl för de väljande som för dem, som under omröstning kommit; och det är klart, att om äfven de väljande kunna närvara vid valresultatets proklamerande, så behöfver detta och kan ofta alldeles icke vara händelsen med den eller dem som kommit under omröstning. En sådan person, på hvilken röster fallit, kan t. ex. befinna sig på resa och icke erhålla kännedom om valförrättningen förr än en, två celler flera veckor derefter: Grundlagen tillerkänner honom likväl ovilkorligen och utan någon tidsbegränsning, rätt att äska protokoj utdrag, för att, i den ordning som vi: dare föreskri!.cs, sina besvär hos landshöfdingeembetet ingifva; och då nu, såsom ofvan anmärkt blifvit, alldeles enahanda stadgande gäller för de väljande som för den der under omröstning kommit, så kan någon begränsning lika litet antagas vara faststäld för de förra som för den södnare i afseende på tiden inom -hvilken de skola hos valförrättaren hafva anmält sitt missnöje med valet. Grundlagsstiftarne synas hafva visligen ansett, att representantkallet bör tillmätas den vigt, bör hållas så heligt, att när helst olagligheter vid valet upptäckas, sådant bör kunna beifras, på dit icke tilläfventyrs en person skall kunna fortfara i utöfningen af det vigtigaste medborgerliga förtroende äfven sedan det blifvit kunnigt och för allom uppenbart, att vid det val som förmenats hafva beklädt honom med detta förtroende, de gröfsta olagligheter egt rum och de väljanes förtroende måhända fallit på någon helt annan. Men på det icke en fråga af denna maktpåliggande beskaffenhet skall, sedan den nu en gång blifvit väckt, kunna länge förblifva sväfvande och oafgjord, meddelar grundlagen lika välbetänkt de utförliga och ovilkorliga stadganden, som i 19 4 R. O. återfinnas om rättegångens skyndsamma förlopp sedan protokollsutdrag blifvit begärdt, d. v. s. sedan missnöje blifvit anmäldt. I förevarande fall torde det heller icke böra lemnas utan afseende, att valresultatet icke kunde anses vara at någon officielt kändt förr än protokollsjustering egt rum, och jag vågar ännu en gång upprepa, att om valförrättaren obeaörigen dröjt med justeringen och derigenom tilläfventyrs gjort sig saker till en tjensteförsummelse, så bör han icke derigenom ha beröfvat de valberättigade, hvilka ställt sig noga till efterrättelse der af honom sjelf meddelade besvärshänvisning, dera: srundlagsenliga rält, Jag vågar derföre hysa den tillförsigt, att E, KE. M:t skall finna mig och de öfriga klagandena icke ha försutit fatalierna för anmälandet af missnöje mot valet, och jag öfvergår derföre nu till sjelfva huf vudsaken och anhåller att få i underdånighet an