BLANDADE ÄMNEN. — Den unge pariser-Hippopatamus död. Galignanis Messenger berättar derom följande: Oaktadt alla försigtighetsmått dog den Hippopotamus, som föddes för några dagar sedan, i Jardin des. Plantes sistlidne natt. Han föddes i vattnet. Modren tillkännagaf genom sina rörelser att hon önskade gå i bassinen, . och i samma ögonblick dörren öppnades plumsade hon i. Straxt derefter födde hon ungen i vattnet, som ögonblickligen kom upp på ytan och började simma omkring. Vid förra tillfället afvisade alltid modren ungen, lät den aldrig dia eller komma sig nära, och då hon häftigt stötte honom tillbaka, sårade hon honom så att han dog. Denna gång syntes likväl förhållandet annorlunda, modren gaf ungen di, lät den ligga på sin rygg eller hals, och förblef ständigt i vattnet i stället för att såsom förut ofta låmna bassinen. Under 43 timmars tid voro de båda djuren beständigt i bassinen. I förrgår begynte ungen att gå ur och i vattnet. Den mådde väl och växte synbarligen. . Under förliden natt fick, dock modren ett plötsligt anfall af raseri och dödade densamma. Det är ett besynnerligt faktum, säger mr Hilaire, att honorna bland dessa däggdjur öfvergifva sina ungar, misshandla och till och med uppäta dem. Men det är nästan utan exempel att, när modern gifvit ungen di, hon sedan anfaller den. Det är likväl sannt att det icke finnes något argsintare djur än hippopotamus Då händelsen inträffat under vattnet, kunde icke vaktaren närmare deröfver redogöra, men resultaterna äro tydliga. Modren måste hafva gripit ungen om buken med sina ofantliga käkar, emedan 5 djupa märken efter hennes tänder voro synliga. Två ungar hafva redan blifvit födda sedan djuren kommo till Jardin des Plantes och det är således hopp om erhållandet af ytterligare en tredje, då man kommer att vidtaga det försigtighetsmåttet att aflägsna modren från ungen och uppföda honom med artificiella medel. — Honnett ambition. År 1722 uppkom, berättar Hubertz i Aarhus historia, en stark gäsning i nämnde stad, som förorsakades deraf att nattvakten och skorstensfejaren — dessa två embeten voro då förenade — Rasmus Madsen vändt sig till stiftsamtmannen Plessen för att få sina barn undervista, då ingen af de 4 danska skollärarne i staden ville mottaga dem. Stiftsamtmannen befallte: att dessa barn skulle upptagas till undervisning bland de andra borgarnes barn. Häröfver blef borgerskapet indigneradt ocH en del tog sina barn ur skolan, Detta förmådde skollärarne att göra motföreställningar, hvilka icke. eller uteblefvo från borgerskapets sida, och omsider sågo lärarne;sig nödsakade att tillsluta skolorna. Biskopen blef rädd, derföre att borgerskapet var i upprors, och ville. att saken skulle omhandlas med foglighet, men stiftsamtmannen erhöll ett kongl. reskript, enligt hvilket sbemälde nättvakts barn icke i skolorna må nekas samqväm med deras medkristne,, på grund hvaraf stiftsamtmannen ålades att ånyo låta öppna skolorna. Efterhand lät folket också sina barn besöka skolorna såsom förut, med . undantag af omkring 20 andliges familjer — som således specielt synes hafva haft afky för nattvaktens barn — och de bättre verldsliga. r 1755 utbröt en liknande strid i Randers, men dervarande stiftsamtmannen var mera eftergifvande ———L —— AAA sm6