jerjord: Ärter, vicker och bönor; som; till följd al den under Maj:och Juni: månader rådande torkan värit angripna af mask, hafva efter det sedermera fallna regnet jemförelsevis icke obetydligt förbättrats. Inom femte fögderiet äro berörde skördeprodukter särdeles vackra och lofva god afkastning. — Potatesen är jemnt uppkommen och gifver förhoppning om god skörd. Enahanda är förhållandet med andra rotfrukter... — Gräsväxten har betydligt lidit af den väderlek, som: under våren varit rådande, och har icke väsentligen kunnat upphjelpas af den nederbörd, som erhållits på senare tiden, hvadan skörden å så väl klöfver och t motejvallar som å naturliga ängar lärer blifva ganska ringa. UTBIKEKS. Ångfartyget Svea anlände på förmiddagen, medförande post med tidningar från London af den 17, Paris och Brissel af den 18 samt Hamburg af den 19 dennes. Från Köpenhamn ha vi bekommit tidningar, gående till den 18 dennes. . Äfven finsk post har i dag ingått med tidningar från Helsingfors af den 18 och från Åbo af den 19 dennes. FRANKRIKE. Frankrike berättashafva föreslagit Zurich eller Basel till orten för de egentliga fredsunderhandlingarne. Österrike, som ännu : ej yttrat sig öfver dessa förslag, lärer komma att vid underhandlingarne representeras af ba-; ron Hibner och furst Richard Metternich. En pariserkorrespondent försäkrar, att de praktfulla illuminåtionerna i Paris till firande af Magentaoch Solferinoslagen voro ett verkligt uttryck af den franska nationalkänslan, men att deremot flaggningen och illuminationen i. anledning af freden skedde på.befallning. Såsom bevis härpå anför korrespondenten följande tilldragelse, som han bevittnat. Eu törstig parisare inkom på ett cafå vid Boulevarderna och begärde lemonad. UppasSaren, som var sysselsatt att uppsätta en mängd flaggor, försummade länge att betjena honom. Parisaren ropade immerfort på sin Icmonad, men uppassaren gaf ej akt derpå, utan sprang förbi honom med störa bylten af flaggor. En ordvexling uppstod, och slutligen utbrast den sistnämnde: Jag kan omöjligen servera gästerna förr än jag satt upp flaggorna. Jag bar icke lust att bli bötfäld af polisen. Korrespondenten tillägger härefter, att ehuru parisarne icke våga ge luft åt sina känslor, så utstöter dock hvarje person, man träffar, sotto voce. sina. förbannelser. öfver det onda Napoleon tillfogat icke -allenast Italien, utan äfven den heliga sak han lofvat försvara, . . ENGLAND. Skattkammarkansleren, hr Gladstone, har förelagt underhuset -budgeten. Hela utgiftssumman upptages till 69.207,000 , statsbristen till. nära 5,000,0:0 . Hr: Gladstone föreslog, att bristen skulle betäckas medelst påskyndadt indrifvande af maltskatten och en rogressiv inkomstskatt, som skulle förhöjas, hvoretter slutligen ett öfverskott af 253,000 skulle uppstå. Underhuset mottog dessa förslag i allmänhet gynsamt; debatten öfver dem skulle ega rum den 21 dennes. : ÖSTERRIKE. Från Wien berättas, att armens försättande på fredsfot redan är påbörjadt. 4 ITALIEN. Rörande det intryck fredsslutet framkallat uti Italien berättas följande uti en korrespondens från Turin af den 14 dennes: Underrättelsen om den afslutade freden har här frambragt samma verkan som en förlorad slagtning. Sedan flera år har Turin ej blifvit så smärtsamt upprördt som i går och i dag: Öfverallt hör man upprepas kejsar Naoleons ord om österrikarnes fördrifvande ur talien, och man förundrar sig öfver att se honom nu stanna på halfva vägen, utan att man kan göra sig en klar id6 om de orsaker, som förmått kejsaren till detta :steg, Innehållet af den kejserliga proklamationen, som i dag blef känd genom telegrafen, och util hvilken Piemont behandlas såsom ett från främmande ok genom franska vapen befriadt land, har sårat nationalkänslan. Piemontesarne hafva medvetandet, att de slagits tappert och gjort de största ansträngningar, för att bereda Italiens sjelfständighet. Hvilka än krigets resultater må blifva, så inrymmer man dock åt ingen, icke ens åt Frankrikes kejsare, rättigheten att skatta dessa ansträngningar : under deras värde. Men oaktadt denna missbelåtenhet är man här ej obenägen att tåga 1 beräkning de svårigheter, som skulle hafva mött Frankrike, om kriget blifvit längre fortsatt. Men mån hade gerna önskat att få kasta en blick på de verkliga orsakerna, för att kunna bedöma hvem största skulden af itali-. enska frågans halfva lösning drabbar. För de uti kejsarens politik invigde synes likväl saken ej hafva kommit alldeles oväntad. Redan för flera dagar sedan, då Ratazzi, Pe konungens inbjudning, gjorde ett besök i ögqvarteret, uttryckte: kejsaren för honom, under. ett förtroligt samtal, sina farhågor, att den europeiska politikens endel icke skulle tillåta honom att fullständigt utföra sitt pro-. gram för Italiens sjelfständighet. Och då Bajazzi häntydde till Rysslands medverkan, skall kejsaren hafva svarat; ?La Russie, elle håsite, oui, elle. hesite?, Äfven grefve Cavour synes hafva insett att kejsaren redan tidigt hade afsigten att ej drifva saken öfver en viss gräns, och ehuru Cavour gjorde allt för att lifva Lombardiet och hertigdömena för den: natioAlla as amn ära a to RR RR TR RA FVT FRA