,i de nya skifteslagen, utan afseende å förut derinom verkstälda skiften, äfven för Gottland må förklaras Å gällande till efterrättelse; dock med följande undantag Toch tillägg nemligen: vg a) att minst ,s:del af skiftesläget; der detta öfverstiger !,, mantal, efter förmedlade hemmantalet räknadt, förenar sig om öch underskrifver skiftesansökningen, må. ega vitsord att få skifte verkstäldt. (Detta såsom en öfvergångskoncession för Gottland och på det att icke endast en egare till ett litet hemman med: besutenhet må kunna tvinga hela-skifteslaget till skifte). b) att åt konungens befallningshafvande-skulle öfverlåtas att, utan, afseende å hvilken landtmätare sö kanderna till en förrättning begära, förordna den landtmätare till förrättningens utförande; som konungens befallningshafvande pröfvar till förrätthingen lämpligast och skickligast. (Detta till förekommande af obehöriga aekorder emellan sökanderna och landtmätaren; samt på det att inga andra än skickliga landtmätare må kunna förordnas). c) att derlaga skiften redan öfvergått hela eller någon del af,skifteslaget, hvarest delegarne erhållit alla sina egor så utbrutna eller eljest hafva dem så belägna, att de kunna afstängas och särskilt brukas, och der skiftenas antal å inegorna ej heller utgör flera än trenne, — sådana delegare icke må vara skyldiga att, utan sitt begifvande, i nytt skifte vidare ingå, än som oundgängligen erfordras, för att bereda de öfriga delegarne så lämpligt och redigt skifte: belägenheten medgifver. (Detta emedan det vore obilligt att den, som, genom kostnader -på köp eller skiften, redan fått sina egor sammandragna i skiften. som lag bjuder, genom nya, honom icke gagnande skiften, skulle tvingas till ytterligare kostnader.) d) Att vid förut skedda delningar å skogsmarkinom skifteslaget orubbadt bör förblifva, om sådant yrkas, och pröfvas kan, att hinder för redigt skifte af inegorna derigenom icke uppkommer. (Detta för att så mycket som möjligt förekomma skogs-afverkning.) e) Att efter skifte, hvari skogbeväxt mark ingått, qvittning af den ståndskog delegarne fått från hvarandra först bör ske, och skilnaden ersättas med penningar, derest af den, som ersättvingen skall ut-. gifva, sådant äskas; (Detta äfven för att åstadkomma besparing af växande skogen); och f) Att något hinder för klyfning af förut genom skifte utbruten hemmansdel inom de nya skifteslagen ej må uppstå derigenom, att laga skifte icke hela skifteslaget öfvergått; dock att någon fastställelse å sådan klyfning icke må meddelas, i enlighet med hvad 17-4 i 12 kap. Skiftesstadgan -föreskrifver. (Detta på det att ffere åboer å ett hemmansnummer må kunna få egorna sig emellan behörigen delade.) 4:0 Att, då -små aflägse från stamhemmanet belägna jordlotter utgöra ett väsentligt hinder mot egosammandragning, Kongl. Maj:t måtte medgifva sådan förändring i författningarne om jordafsöndring, : att. för Gotlands län, sådana från stamhemmanet aflägse och utom de nybildade skifteslagen belägna egor, hvilka icke kunna genom utbyten till stambemmanet indragas, finge, utan afseende på deras vidd och. .beskaffenhet, med full egande rätt upplåtas 38t tillgränsande jordegare, emot det att viss, af konungens befallningshafvande fastställd, årlig afgöld till stamhemmanet lägenheten åsättes. Beträffande skiftesoch utflyttningskostnaderna, hvilkas betydlighet städse utgjort ett väsentligt hinder för införande af laga skiften på Gotland, ville -hushållningssällskapet, utan att för ändamålet begära några betydligare penningebidrag från statens sida, endast föreslå, att den utflyttningshjelp -som, efter nuvarande författning, till skiftesdelegarne utgår, måtte, såsom en uppmuntran för Gotland, blifva för-: dubbled; men hvad angår skifteskostnaden och den del af utflyttningskostnaden, som det tillkommer skiftesdelegarne att erlägga, har hushållningssällskapet förklarat sig villigt att under namn af Gotlands läns skifteskassa-förening, på sitt ansvar och med K. M:ts befallningshafvandes kontroll, bilda en association af jordegare på Gotland, hvars bestämmelse skulle blifva att med upptagna vanliga obligationslån mot :. så låg ränta som möjligt, bestrida skiftesoch utflyttningskostnaden för den skiftesdelegare, som sådant önskade, då fråga om laga skifte i något skifteslag uppstode; och skulle det förskott, som skifteskassaföreningen sålunda för delegaren gjorde, återgäldas på 16 år med 10 procent årligen (deraf 4 procent i kapitalafbetalning och 6 procent ränta) i samma ordning och med samma förmånsrätt i afseende på kassans. säkerhet som för. odlingslån finnes stadgadt.. I samnfanhang härmed har förslag tilll: reglemente för en skifteskassaförening inom Gotlands län blifvit upprättadt och Kongl. Maj:t understäldt. Detta hushållningssällskapets förslag, hvilket synes vara särdeles väl grundadt, har blifvit af konungens befallningshafvande varmt förordadt såsom den enda säkra grundval, hvarpå förbättring i Gotlands afnaturen gynnade, men nu långt eftersatta jordbruk och boskapsskötsel kan byggas. I detta hänseenrde före-1 ställer sig ock konungens befallningshafvande, att om j Gotlands jordbruk genom en ändamålsenlig lagstiftning understödjes, landet uti en icke alltför långt aflägsen framtid bör kunna ega och föda en befolk-ning, tre gånger större än den nu befintliga, hvilket i samma mån skulle öka militärstyrkan på ön från omkring 8000 till 24,000 man. Härigenom skulle Gotland åter kunna erhålla den betydelse, som en blomstrande, rik och med goda hamnar försedd öl. belägen midt i Östersjön, måste från mer än en synpunkt ega: Konungens befallningshafvande bar likväl icke för sig dolt, ätt hos dep oupplystare delen af befolkningen på ön förefinnes en på gammal häfdvunnen fördom grundad motvilja för den ifrågavarande skiftesplanen — en motvilja, som äfven i andra orter visat sg, men, lemnad utan uppmärksamhet, öfvergått till erkänsla, sedan jordbruket, i följd af skiftena, år efter år förkofrats och vunnit lättnad i skötsel. Ett fortsatt eftergifvande. för den om sitt välförstådda intresse okunniga delen af allmogen skulle dock icke allenast försvåra den ifrågavarande sakens slutliga lösning, utan äfven tillbakahålla Gotlands utveckling och derigenom öka svårigheterna för moderlandet att i framtiden behålla denna för dess eget sjelfbestånd så vigtiga provins. Förste lanätmätaren på Gotland, hr Asplund, har äfven i frågan afgifvit ett särskilt utlåtande, deri jemväl han helt och hållet tillstyrker det af husbållningssällskapet framställda förslag. i Just det förhållande, att egorna på Gotland äro mer än vanligt spridda, utgör, ihans tanka, det mest talande bevis för att laga skiften i ordets rätta bemärkelse der äro mera och icke mindre behöfliga och nödvändiga än i rikets andra pravinser. Utom förut anförda skål, omförmäler förste landtmäfaren de ytterligare olägenheter för landtbruket, som genom de öfver -höfvan spridda egorna mer och mer börja framstå, nemligen en mängd tvister och rättegångar rörande vägar, som jordegarne måste begagna öfver hvarandras egostycken, svårigheten att å de för det mesta i horisontal plan liggande, i små irreguliera teger indelta, åkerfälten åstadkomma något ändamålsenligt dikningssystem samt nära nog omöjligheten, att tillämpa den senaste stängselförordningen (den 21 Dec. 1857) på annat sätt, än att, till ytterligare förödande af de redanalltför mycket medtagna skogarne, stängsel måste underhållas omkring de små egoområdena, derå kreaturens vallning svårligen lärer kunna besörjas — ett förhållande, hvaråt jemväl konungens befallningshafvande egnat ganska väl grundade betraktelser bland -motiverna för det ifrågavarande förslaget. — Sr