Article Image
STOCEHOLM den 18 Maj. Vid de många egendomliga åtgärder, som i och för valordningsfrågan blifvit vidtagna af regeringen och af åtskilliga underordnade auktoriteter, har det alltid visat sig, att var t tanken på butvu i da ouchs den rala majoriteten af dess röstberättigade, som gjort: vederbörande bekymmer och hufvudbry. Hade man icke inom den guvernementala kretsen blifvit intagen af en något besynnerlig skuggräddsla för en liberal valordning i Stockholm, så skulle säkert de öfriga städerna i godan ro och utan några vidlyftigheter från regeringens sida fått, med den frihet grundlagen lemnar dem och under iakttagande af af dess föreskrifter, antaga sådana valordningar, som dem bäst synts, Nu ha de deremot I icke obetydlig mån måst lida för Stockholms skull, emedan regeringen begagnat deras valordningsförslag, för att göra demonstrationer, lemna prejudikater och gifva fingervisningar, allt med afseende på -hufvudstadens valordningsfråga. När hufvudstadens röstberättigade invånare sistlidne höst omintetgjorde det hoppet, att bänvisningen till klasserna skulle medföra. ett för den liberala meningen ogynnsamt resultat; utan tvärtom denna mening vann den full ständigaste seger — då utfärdades den kongl. resolutionen öfver Örebro valordningförslag, hvari regeringen förklarade sig icke ärna sanktionera valordningar, grundade på lika rösträtt med omedelbara val. Då det nu efter mångfaldigt trassel åter lider derhän, att hufvudstadens valordningsfråga skall till behandling företagas inför magistraten — såvidt vi minnas rätt för sjette gången — har regeringen åter kommit med några valordningsresolutioner, ämnade att af hufvudstadens röstberättigade tagas ad notam. Städerna Gefle och Malmö ha hittills i afscende på riksdagsmannaval till borgareståndet stått i samma kategori som hufyudstaden, i det valen förrättats medelbart genom elektorer. Här saknade man nu sålunda, liksom för hufvudstaden; någon positiv bestämmelse iden nya 8 14 i riksdagsordningen derom, hurw omröstningen : skall ske. rörande förändring af -denhittillsvarande valordningen. Magistraten i Gefle hade företagit sig att bestämma, att vid voteringen i denna fråga rösterna skulle beräknas efter skatterna; men då detta magistratens beslut hos K. M. öfverklagades; blef saken genom skrifvelse af den 26 Oktober förlidet år (således vid samma tid då hufvudstadens valordningsfråga företogs till behandling i-klasserna) återförvisad till ny behandling af magistraten, utan att regeringen -afgaf något yttrande i den omtvistade frågan; Nu; då ett sådantyttrande icke längre kunnat undvikas, har man hittat på en splitter ny kuriös utväg. Regeringen har nu i afseende på Gefle och Malmö — såsom man finner af en utförligare 1edogörelse längre ned i bladet. — resolverat, att som grundlagen icke gifver någon bestämd föreskrift om voteringsgrunden, så kan regeringen icke bestämma sig för något visst omröstningssätt, utan skall undvika att fastställa något annat förslag till ny valordning än ettsådant, hvarem de valberättigades majoritet, beräknad både efter skatteafgifterna och de röstande personernas antal, sig förenat. Då sålunda grundlagen för städer af den kategori, som här är fråga, icke uppställt någon inskränkning i de valberättigades öfverenskommelserätt, har regeringen deremot funnit för godt att uppställa en dubbel sådan, som icke blott försvårar hvarje sådan öfverenskommelses träffande, utan synes vara egnad att göra densamma snart sagdt omöjlig. Detta skulle väcka förvåning, om man icke erinrade sig, att regeringen här åter haft sina blickar fästade på hufvudstaden. Genom att sanktionera en enda punkt af ett till henne ingifvet valordningsförslag för hufvudstaden har regeringen på samma gång oktrojerat ett slags provisorisk valordning för Stockholm med en röstberäkningsgrund så aflägsen som möjligt från den de valberättigades flertal önskat. Långt ifrån att man sålunda numera anser det för någon stor olägenhet, i fall en öfverenskommelse om -en ny valordning icke kan komma till stånd, vore en sådan händelse nu utan tvifvel mycket kärkommen; och gefom att uppställa den fordran att ant förslag, föratt kunna sanktioneras, ska a haft majoritet för sig både efter skatteafgifterna och de röstandes antal, tyckes man ha god utsigt att kunna förhindra åvägabringandet af en sådan valordning för Stockholm, som åtminstone genom en rimlig röstskala ordnar och begransar skatteomröstningen. Att regeringen, sedan hon förut godkänt tregradiga -röstskalor. för Westerås, Örebro m. fl. städer, nu vägrat sanktion åt en dylik för Helsingborg; innebär utan tvifvel äfver blott en fingervisning åt -hufvudstadens väl berättigade, att de icke må öfverlemna sig å den förhoppningen; att regeringen numer: skall godkänna en efter något liberal grund upp rättad röstskala för hufvudstaden. TLappeti vient en mangeant; Hade man förliden vå eller till och med i höstas förenat sig om der mest liberala tregraderade: skala, så skulle re geringen med uppräckta händer ha emottagi och sanktionerat densamma; men sedan hoi nu gjort den ena vidunderliga manövern efte den andra och genom hvarjehanda beslut och anvisningar ingripit i de valberättigades fri öfverenskommelserätt, har hon fått allt mer: mod och lust att på egen. hand lemna. stä dernas valberättigade invånare föreskrifter on hurudana valordningar de böra upprätta, — Det torde böra särskilt påpekas, att de genom magistratens försorg upprättade läng. derna öfver hufvudstadens valmän grunda sig på den mantalsskrifning, som egde rumiNo AR

18 maj 1859, sida 2

Thumbnail