dem .rörande afvittringen i de 4 nordliga samt St Kopparbergs län och storskiftet i det sistnämda, hvarjemte förklarades, att med laga skifte skulle förstås förut oskiftade eder ock redan skiftade men sammanbiandade egors utbryning i så stort sammanhang belägeilheten utan någon delegares förfång möjligen kan medgifva. Någon tillämpning af skiftesstadgan kom likväl icke i friga på Gotland innan K: M., med anledning: af vissa år 1834 föroränade komiterades särdeles-ensidiga yttrande i ämnet, under den 9 Juni 1832 förordnade, att förut verkstäldt stoörskifte icke må genom laga skifte rubbas utan att alla delegarne derom öfverenskomma, hvarförutan stadgades, att den vid verkställigheten af laga skifte föreskrifna underställning till egodelnings-rätt komme att ega rum först då när egorna icke kunde läggas i sex skiften. I anledning ära inskränkte sig de s. k. storskifteha på Gotland till partiella skiften å de särskilta hemmansnumren, hvar för sig, hvilka, om än icke större än !; mantal, genom ett slags tyst öfverenskommelse ansetts utgöra särskilta skifteslag, derå hemmansklyfningen försiggått allt efter som fler än en åbo blifvit delegare i ett och samma nummer. Genom detta slags skifte fick väl hvarje hemmansegaåre sin andel från öfriga åboer utbruten på det sätt, att hvarje åbo inom det hemmansnummer; som skiftats,. erhöll sin andel efter bemmantal i alla till hemmanet, hörande, på 10, 15; 20 a 25 ställen och derutöfver liggande egostycken; äfvensom, derest bland de särskilta egofigurerna någon varit af större omfång, men jordmånen eller beskaffenheten aldrig Så litet olika, derjemte på 2 å 3 andra ställen; men det med skiften; :afsedda hufvudändamålet, eller egofnas sammandragning, kunde likväl derigenom icke ernås. Frågan låg derefter nere intilldess, med föranledande afen från åtskilliga jordbrukare på ön genom landshöfdingen. gjord framställning, rikets ständer vid 1840 års riksdag i underdånig skrifvelse till K. M. fästade uppmäksamheten vid de förhållanden, som i förevarande hänseende egde rum på Gotland. I anledning bäraf nedsatte K. M en komitå för undersökning och afgifvande af underdånigt utlåtande i ämnet, hvilken komite. år 1842 bland annat föreslog, att alla hemman i länet skulle indelas i vissa skifteslag,. hvarvid -de hemman eller hemmansnummer, som med hvarandra hade de mesta egoblandningarne, skulle sammanslås till ett och samma skifteslag, så att att-dessa blefve jemförliga med skifteseller byalagen på fasta landet. Vid fråga om skiften inom de sålunda bildade skifteslagen borde minst .; af skifteslaget, efter förmedlade hemmantalet räknadt, ega vitsord att skifte begära. Skifteslagens antal och sammansättning skulle bestämnas af dels häradsdels söckenvis valde gode män under förste landtmätarens ordförandeskap. Och skulle, då laga skifte i behörig ordning begärdes, detta öfvergå hela skifteslaget, utan hinder af förut å de särskilta hemmanen verkställda-skiften. Öfver, detta komiterades förslag anbefalldes tre: år derefter (1815) landshöfdingen att låta höra öns jordegare medelst utsedde sockneombud, hvarmed sedermera ytterligare drogs-ut i tre år eller till år 1848, dervid af89-tillstädeskomne sockneombud förslaget förkastades af 87 och godkändes endast af 2, ehuru icke någon enda dristade förneka olägenheterna för Jordbruket af den nu rådande egoblandningen. Konungens dåvarande befallningshafvande hemställde i anledning deraf, att K. M:t måtte hos rikets ständer begära statsanslåg för verkställighet af de föreslagna skifteslagsindelningarne utan någon kostnad för hemmansegarne, och förordade dervid den förändring i frågan om skiftesvitsord, att dertill skulle erfordras hälften af skifteslaget, i stället för en åttondedel, som komiterade: föreslagit. Resultatet häraf blef ett kongl. bref af den 16 Februari. 1849 af innehåll att; 1 anseende till den allmännare obenägenheten hos hemmansegarne, för vidtagande af de åtgärder, som med komiterades förslag åsyftades, K. M:t för det dåvarande endast ville förklara, att, derest, till beredande af egornas sammandragning i ett färre antal skiften, föreningar kunde träffas om indelningar till större skifteslag för laga skiftes utförande derstädes, emot det att bidrag af statsmedel dertill erhölles, vederbörande hemmansegare skulle ega att derom göra anmälan hos konungens befallningshafvande, hvilken finge föreslå det statsbidrag, som ansågs lämpligt för verkställigheten. Då emellertid en så beskaffad förening ingenstädes inom länet kunde beredas upptogs frågan åter i början af 1850 af länets bushållningssällskap och konungens befallningshafvande, hvarefter öfverdirektörsembetet vid landtmäteriet i ämnet afgaf ett utförligt och sakrikt utlåtande, deri. tillstyrkes 1:0att skiftesvitsord efter 1827 års författning skulle få gälla äfven för Gotland, dock med den förändring att minst en åttondedel.af lottegarne efter förmedladt hemmantal borde förena sig om skiftesansökningen; 2:0 att skifteslagsindelningar borde på statens bekostnad af länets förste landtmätare verkställas öfver hela landet i så vidsträckta omfång, att utjordar i möjligaste mån komme att till stamhemmanen indragas; 3:0 att 2:ne af de sålunda indelade skifteslagen skulle på statens bekostnad skiftas för att såsom föresyn verka till efterföljd vid. andra skifteslag; 4:0 att eftergift å vissa år från eganderättsbevillningen skulle medgifvas de hemmansegare, hvilka komma att ingå i laga skiften efter nya skifteslagsindelningen; samt 5:0 att från stamhemmanaflägse egor af hvad beskaffenhet och vidd som helst finge efter K. M:ts befallningshafvandes bepröfvande mot fastställd årlig afgäld till stamhemmanet, med full ego upplåtas åt jordegare, som gränsade intill dylika egor. Genom bref den 20 December 1850 beslöt K. M:t preliminärt att den föreslagna. nya -skifteslagsindelningen skulle på statens bekostnad få verkställas. Den företogs ock 1851 och afslutades i Augusti 1852 med den framgång; att länets 1098 förmedlade mantal, i stället för att förut utgöra 1633 skifteslag, nu indelades till. endast 293, af hvilka det största .innehåller omkring 20 mantal samt det minsta endast !s:dels. I frågan om utförande af mönsterskiften biföll K. M:t, att äfven sådant finge ske på statens bekostnad, hvarom likväl icke enhällig ansökning kunde tillvägabringas utimer än ett skifteslag i Westkinds socken af länets norra härad, hvilket skifte också sedermera blifvit verkställdt samt vunnit laga kraft med den mer och mindre belåtenhet, som ett sådant nytt företag naturligtvis måste alstra. Beträffande således öfriga af K. M:ts befallningshafvande och öfverdirektörsembetet vid landtmäteriet gjorda framställningar (se ofvan) förklarade -K. M:t i bref den 29 September 1853 att, i betraktande af de åt hemmansegarne på ön vid flera tillfällen gifna försäkringar att storskiften derstädes icke: skulle kunna utan deras samtycke rubbas, K. M:t då icke funnit skäl att i öfverensstämmelse med berörde framställningar fatta beslut. : UTRIKES, FINLAND: Tje -med dacens.nost ankomna-tidninatne