STOCKHOLM den 17 Maj. Den sedan 1848 bekante ledamoten af den yttersta venstern inom det tyska parlamentet, nu i Gendve bosatte professor Carl Vogt har nyligen utgifvit en broschyr under titel af Studier öfver Europas närvarande ställning?, hvilken genom sin skarpa kritik öfver de politiskå förhållandena otvifvelaktigt kommer-att väcka mycket uppseende. Författaren uttalar der den åsigten, att den nu rådande allmänna osäkerheten. i det kommersiella och politiska lifvet endast kan, afhjelpas medelst. de: afgörande -resultaterna at ett krig, hvaruti Preussen framstår i :spetsen för de smärre tyska staterna, för att bibehålla en väpnad neutralitet och genomdrifva en frisinnad omgestaltning af tyska förbundet. Vi meddela här åtskilligt af hvad författaren yttrar om Österrikes ställning såsom tysk stormakt. Vid betraktandet af Österrike och dess förhållanden måste vi framförallt fråga oss: Är Österrike verkligen en. tysk stormakt, som finner.sina intressen väsentligen inom Tysktand, eller är -det icke snarare en utom Tyskland stående makt, som endast har en half fot i nämde land? Siffror tala här bättre än ord. 37 millioner menniskor, hvaraf 7 millioner äro slaver, 8 millioner tyskar, 6 millioner ungrare och nära 6 millioner italienare, är väl detta en tysk stat, en tysk befolkning? Aro här tyska intresseti de öfvervägande? Endast den plattaste inskränkthet,. endast hyrda och betalda pennor kunna påstå någonting sådant. --Alltsedan-den sista revolutionens dämpande har man gjort sig all upptänklig möda för att inbilla verlden att det gamla Österrike gått app i lågor, och nu föryngradt såsom en ny Phenix uppstått ur askan med sin unge kejsare,1 spetsen. : Statsförvaltning, lagskipning och polisväsen, yttre politik och inre tendenser, allt. förmenas ha blifvit annorlunda, allt omskapadt.. Man har användt flera år för att med sbedräglig. rapphing öfvertäcka de refvor, som trähga djupt in i den österrikiska statskroppen, och hvilka nu vid en hotande krigsfara, öppet träda fram i dagen. Man harberättat oss om de blomstrande finanserna, och nu .sedan man åfyttrat jernbanor och grufvor m;.M. ochhelt och hållet utblottat sig på allabjelpmedel, nu sedan man midt, under deh djupaste fred åsamkat sig ett årlig defieitraf 5 millioner.och nödgats använda näster-samtligastatsinkorasterna, på armåns underhållj. så visar sig det-märkliga resultatet, attigjelfva:Rothichild, hvilken kkväl är österrikisk generalkonsulj, icke villöfrertaga det nya lånet för egen räkning, utan endast såsom. kömmissionär,: att. han i trots af de för Mr gifvaren så: ytterst förmånliga vilkoren ej för mått anskaffa mer än 25 millioner i stället för, 150, och att han i England gjort ett full: körmligt fiasco. Allgemeine Zeitung har i en mängd artiklar bemödat sig att ådagalägga demtryckta ställningen af Piemonts finanser och Frankrikes ständigt tilltagande skuldmassa. Vi:vilja härom nu ej utlåta oss, men äfven med erkännande häraf, förändrar väl detta Österrikes finansiella ställning? Vi vilja blott framställa. den frågan, huruvida Österrike i närvarande stund vore i stånd att göra hvad Piemont nu gör, och hvad Frankrike gjorde under kriget på Krim, nemligen att utskrifva ett folklån? Sardinska lånet Har blifvit fulltecknadt inom några få dagar, och Österrike sjelf har genom sina italienska provinsers befolkning tagit en icke så obetydlig del deruti. Må man se till, huru många millioner Öster rike skulle: finna inom: sitt eget land, och huru många kreätzer skulle från andra länder strömma tillidetsamma, såframt det ville upptaga ett folklån.. För några år sedan försökte staten upptaga ett: verkligt frivilligt — tvångslåd. Godsegare, embetsmän och kapitalister, alla som icke voro helt . och : hållet insolventa, måste dertill bidraga efter förmögenhet och inkomst. Med allamöjliga medel sammanskrapades penningar, och dock kunde man icke anskaffa hälften af den summa, som behöfdes. Det är numera bevisadt, att pappersmyntets invexling, hvilket utbasunades såsom ett bevis på de österrikiska finansernas höga ståndpunkt, är em rent illusorisk åtgärd, hvaraf ingen men niska kan låta bedåra sig. Kan det väl kallasen invexling;.då man. under blott tvenne timmar på dagen får invexla små summor. mek nödgas anmäla större summor flera dagar förut och med uppgift af sitt namn? Di apöleon I en gång sökte spränga engelska bankens. bjelpte sig denna under loppet af er enda-däg ur förlägenheten dermed, att der icke såsom vanligt utvägde summorna, utan uppräknade dem, s Österrikiska statskassan deremot befinner sig under årets alla 365 dagar j samma, ja en vida sämre ställning. Sålunda träder oss Kejsarestaten till mötes i en full komlig förslappning af sina finansiella krafter Hvad den inre förvaltningen angår, så kar ingån menniska komma oss-att tro på någor syniterlig förbättring. deruti. Äfven halfoffi cielta korrespondenser nödgas medgifva, at allt det, myckna loftalet häröfver ej varit an nat än tomt munväder. Så yttrar en af All gemeine , Zeitungs officiösa Wienerkorrespon denter för den 27 Februari: Vi måste djup beklaga, att-österrikiska regeringen låter der inre statsbygnaden stå såsom en ofulländac torso. Landskapsrepresentationerna äro änm icke organiserade, hvilket ock derföre gjort er centralrepresentation omöjlig. Och i ett anna nummer af samma, Österrike blindt tillgifn MH OFF FOO OO OO OO ER vn Fm ÄTA NCO ff CT ÄTA TNA