dan det dubbla glaset naturligtvis ej det ringaste afhjelper eller värnar mot kölden. Detta senare inbilla de sig dock, de hederliga danskarne, och min värd blef formligen vred på mig, då jag tillät mig att skratta honom litet midt upp i ögonen öfver detta naiva arrangement. I sängkamrarna eldas aldrig. I många finnes ej ens kakelugn, så att om någon dock skulle vilja åtminstone försöka att ha varmt i gitt Sovevrerelsen, kan han det icke. Man ligger sålunda i 14 graders köld som om man låge ute på marken; detta påstås skola vara öfvermåttan swndt. Jag vet en dam, som till och med ligger med fönstret öppet bakom gardinen hela vintern igenom; hennes man försäkrar henne att det ges icke något, som är mera sundt. Att man icke dervid förkyler mer än på sin höjd hufvudet och nästippen, derför bar man att tacka dessa enorma så kallade dynor, hvilka här allmänt begagnas i stället för täcken. Ofantliga, pösande dunbolster, under hvilka man kryper ner, så alt endast nattmössan sticker fram ofvanför, och hvarigenom den sofvande presenterar sig som ett stycke hufvud utan kropp; inbäddadt i en dunsäck, eller som detta något, skymtande fram ur sin yfviga bomulistotte, när du öppnar locket på en ask med nipper. Skall jag tala om sjelfva n rkrypandets allvarliga handling? Nerkrypandet under denna bal af dun, en bister viuterafton, i ett rum, der eldandet hörer till det förbjudnas och noerhördas område? Dankarve finna det icke blott drögligt och snart ående, utan till och med delikat! O. öfver det er en saadan deilig Fornemmelse! Goda Maja, Gud bevare dig i tid och evighet från förnimmelser af det slags däjlighet! Emellertid har denna vinter varit, som du vet, öfver hela Europa och äfven här ovan