af London uppträda vid de nya valen, nemligen lord John Russell, baron Rothschild, sir James Duke och hr Crawford, och man anser det vara temligen säkert, att de blifva återvalda. Lord Russell har redan utfärdat sin valadress, hvari han klandrar parlamentets upplösning och regeringens reformbill samt lofvar verka för en moderat reform. Äfven sir James Graham har i en adress vändt sig till sina förra valmän i Carlisle, hvari han säger: vid sessionens början hafva dessa ministrar rekommenderat en reförm såsom nödvändig och ändamålsenlig; nu vilja de icke längre anse sig förbundna att framlägga en ny reformbill: Den egentliga frågan är derföre: reform eller icke reform; en liberal politik eller underkastelse under lord Derby. Regeringen har till följd af ingången underrättelse, att den förviste konungen af Delbi lider brist i. Rangulin, åt Fonom anordnatett tillräckligt appanage. Till London docks hade amerikanska skeppet Florence öfverfört en laddning japanska varor, den första skeppsladdning som kommit direkte från Japan till London. I processen emot Phenix-sällskapet i Belfast hade juryn icke kunnat blifva enig. De anklagade hafva tillsvidare mot borgen blifvit frigifna. TYSKLAND. Preussen. Diskussionen om äktenskapslagen började i andra kammaren den 7 dennes och fortsattes samt afslutades dagen derpå. När första dagens förbandling afbröts, hade ännu elfva talare anmält sig. Om utgången förmäles ännu intet; men då de, som talat för utskottets förslag, alla äro kända såsom bestämda anhängare af majoritetens åsigter, så kan knappäst något tvifvel förefinnas angående utgången. j ÖSTERRIKE. Demed dagens post ankomna tidningarne innehålla nu samma underrättelser som de senare dagarnes telegrammer redan på förhand meddelat. En wienerdepesch till Times och Börsenhalles wienerkorrespondent öfverensstämma deruti att förhållandena äro ytterst kritiska. I ett den 6 dennes i Wien under kejsarens presidentskap hållet kabinettsråd hade beslut blifvit fattade, som göra kongressens sammanträde mycket osäkert. Österrike vill icke afstå från sitt yrkande på Sardiniens afväpning och har vidtagit nya utomordentliga rustningar... Man talade om att alla armåns reserver skulle inkallas och hela armån sättas på krigsfot; att två armekårer skulle samlas vid Linz och att gränsregementenas samtliga bataljoner skulle mobiliseras, åtgärder, som inom fyra veckor skulle bringa Österrikes styrka upp till 700.000 man. Enligt Times depesch skulle 50,000 man den 8 afmarschera från Wien till Italien, 60.000 skulle sammandragas i Wien och 70,000 i Böhmen och Mähren samt för öfrigt reserverna inkallas. SCHWEIZ. Uti sitt svar på förbundsrådets depesch rörande schweiziska neutraliteten har Österrikes kabinett uttalat sitt erkännande af den hållning Schweiz intagit samt förklarat, att Österrike kommer att respektera denna neutralitet, så länge Schweiz sjelft samvetsgrannt upprätthåller densamma. Varutranspörten på jernbanan StrassburgBasel hade blifvit instäld, i anseende till trupptransporter från Strassburg till Belfordt. Stora uppköp af hö, för franska leverantörers räkning, hade blifvit afslutade i Schweiz. ITALIEN. Från Turin berättas, att general Garibaldi haft audiens hos konungen angående frikårers organiserande. Generalen hade derefter haft öfverläggningar med frikårsöfverstarne Cosenz och Medici. Uti Fossaro inrättades en depöt för en kår frivilliga. Konungens af Neapel tillstånd är sådant, att hans tillfrisknande anses föga sannolikt. Jäsningen i hela konungariket är i betänkligt tilltagande. Neapels regering har utfärdat en cirkulärnot, hvaruti densamma formligt protesterar mot alla beslut, som pariserkongressen möjligen kan komma att fatta, beträffande konungariket Neapels inre angelägenheter, samt har på förhand vägrat godkänna hvarje dylikt beslut. Neapolitanska sändebudet i Wien hade öfverlemnat en dylik not till grefve Buol. En likalydande protest hade äfven afgifvits af den påfliga regeringen. AMERIKA. Från Mexiko berättas, att general Miramon skall hafva tvungit Zouloaga,som författningsenligt var Mexikos president och länge försvarat Vera-Cruz mot insurrektionen, att nedlägga sitt embete till Miramons förmån, bvaremot denne försäkrat Zouloaga om en pension af 18,000 dollars. Miramons armå, bestående blott af 4,000 man, stod uti Orizaba och Cordova, och generalen hade beslutat, att intaga Vera-Cruz, som ännu försvarade sig, antingen med stormning, bombardemang eller förräderi. Som staden hade ett artilleri af öfver 100 kanoner uppstäldt på vallarne, och den 2500 man starka besättningen beslutat sig till ett tappert försvar, så trodde man att Miramons plan skulle misslyckas, så mycket mer som 3000 man konstitutionella trupper samlat sig vid Jalapa, under Ampudias befäl, hvilken ej troddes komma att overksam åse striden. Icke desto mindre hade omkring 6000 personer af stadens befolkning flytt från densamma och all rörelse låg nere. Uti Venezuela hade ett nytt uppror utbrutit. General Zamora hade intagit Coro och proklamerat en federativ författning. Men folket understödde: ej upproret och regeringen hade sändt trupper till Coro.