Om sockenbiblioteker. Vi ha i detta ämne fått oss meddelad följJande ; uppsats: Om nyttan af sockenbiblioteker kunna meningarne icke vara delade. De rätt ofta förekommande underrättelser, man erhåller om sådanas bildande inom åtskilliga församlingar, vittna nogsamt om nödvändigheten deraf och att hos folket förefinnes ett stort begär efter upplysning. Hvarhelst fråga derom bragts å bane och der den blifvit ledd med nit och omtanka, har den helsats med bifall och ingalunda mötts af hinder. Hittills har dock frågan saknat tillräckligt antal förespråkare, och herrar pastorer, som väl i första hand borde behjerta en så vigtig inrättning, hafva endast undantagsvis lagt hand vid verket och låtit lekmän bryta isen.? Enbättre sakernas ordning synes likväl hafva inträdt, och det kan nu endast bli fråga om huru ett sockenbibliotek bör bildas för att väcka största intresse hos dem, som skola begagna det. Mångenstädes äro biblioteker inrättade helt och hållet genom enskilta personers frikostighet. Flere ör saken nitälskande personer hafva medelst enskilta boksamlingar lagt grund dertill, och, hvad som bättre är, en och annan har af egna medel inköpt för ändamålet lämpliga böcker. Heder och ära åt sådana män! Men är väl principen riktig? Det ligger å ena sidan stor makt uppå att i ett lånbibliotek för folket ha passande böcker, och en berremans boksamling är ej alltid lämplig för bonden; å andra sidan torde det mera egga läslusten, om hvar och en, som kände något kunskapsbegär, finge bidraga med en ringa afgift och således bli delegare i anstalten, på samma gång han förbunde sig att framgent föröka den med en liten årlig afgift, som ej borde vara större än att den utan saknad kunde erläggas: Då 1855 ett lånbibliotek bildades vid Hofors, hufvudsakligen afsedt för brukets arbetare, utfärdades en inbjudning med redogörelse för hvad som borde göras och påpekande nyttan af en sådan anstalt. På inbjudningen skulle den, som ville blifva delegare och: erhålla rättighet till boklån, teckna såväl sitt namn som det bidrag han ansåg sig kunna lemna. till planens verkställighet. Resultatet blef öfver förväntan. Brukets egare lemnade frikostigare bidrag, och dagakarlen såväl som närboende bönder tecknade sig för mindre belopp, så att man erhöll en summa af 320 rdr 25 öre, hvilken strax ökades af flera tillträdande delegares inträdesafgifter. Sedan en grundfond sålunda erhållits, uppsattes nedanstående reglemente, som upplyser om bibliotekets närvarande. förvaltning; tjenliga böcker inköptes, och för närvarande finnes en vald samling sådana i 256 band. — intill den 20 Mars detta år äro 3341 boklån expedierade, Uti den sist afgifna berättelsen om bibliotekets tillstånd yttrade föreståndaren bland annat följande: ?Ändamålet att på sådant sätt bereda isynnerhet den mindre bemedlade tillfälle till underhållande och nyttig läsning har alltså vunnits så till vida som bibliotekets bokförråd varit ändamålsenligt och tillräcklig; börände-emellertid härvid anmärkas, att begär efter nyare och goda böcker ofta försports utan att man kunnät gåen sålunda uttalad önskan till mötes, dels i brist af nödiga medel, men hufvudsakligast emedan svenska bokhandeln tilläfventyrs ännu torde sakna tillräckligt antal passande folkböcker.? Ofvannämde bruksegare ha äfven föranstaltat bibliotekens inrättande på lika grunder vid Hammarby, Kratten, Kungsgården och Kungsfors. . Reglemente för Hofors lånbibliotek. 1. Biblioteket bilda8 af sådana böcker och skrifter, som; kunna bidraga till gudsfruktan, sedlighet, upplysning och ekonomisk förkofran. s 1 Bibliotekets inkomster utgöras a) af den Nr EDaN bat Ads tenas