Det var då ett löckt förderfvadt lefverne på dej, Börjel skrek en tredje. Jag, som skall göra graföl på mormora, har hvarken fått Tisgryna, tobaken eller konjaken — och jag skriker ändå inte. Å Nej, det gör du inte — jo gu, ger du så pass tonelåtar, att de räcka till! För resten kan väl mormors-mora inte dö af skrämsel, då hon allaredan är död; men det kan mi gumma... och som hon är både ung, grann och välbördig på allt sätt, blir det inte j:g som väntar... och det behöfs inte heller: Här: har jag då ändtligen fått kaffet — det andra hade jag förut...... Men skall det inte vara något apart på handeln till presentegåfva åt barselsqvinnan ? Gustaf du, gå in till herr Holt, förordnade Janne, och bed honom vara god och komma utl I detta ögonblick var det som Hjelm inträdde, obemärkt af Holt, som kom från bodkammarens. Börje Persson skall göra barsöl. och frågar om det blir något på köpet. Mjuka som tjenare, herr Holt... Jag har alltid haft en regal handel här i huset, och folk lefver och låter lefva — så tänker Jag, ifall herr Holt vill omaka sej med att tänka På mi qvinna. Jag förstår... jag förstår! sade Holt tankspridd och ryckte till sig en tobaksrulle, den han invirade i en annans på disken liggande reqvisition. Tag baraste inte mi notta, herre — jag har inte fått varorna änb ropade bekymrad egaren till reqvisitionen. Tobaken är visst brav, menade Börje, hvarken nöjd eller missnöjd, men unge mor har inte någon vidare smak på tobak. Hjelm. såg. Holt famla omkring i lådorna utan att-komma någon väg.