Article Image
hafva, enligt Handelstidningen, bruttoinkom sterna under det räkenskapsår, som slutade: d. 31 Aug. 1858, uppgått till 668,528 rdr rmt eller pr svensk mil 74281 rdr, utgifterna til 3553,212, hvaraf dock 33,160 af Handelstidningen räknas böra tillhöra anläggningskapitalet och 8000 till uniformer. Utgifterna på det hela skola ej gå till 40,000 rdr rgs pi svensk mil. Denna bana, säger Handelstidningen har, sedan man afsatt en reservfond af 6693 specier, lemnat en utdelning i preferansaktier, som utgjorde häalfva beloppet, af 5 procent och åt norska staten 13, procent, eller å hela anläggningskapitalet 3,g procent. Kanhända är det, då man har attgöra med personer med så stor förmåga att se i syne, som riddarne af det stora jernvägssystemet, icke ur vägen att så ofta som möjligt upprepa, för att icke gifva ett från motsidan önskadt utrymme åt något missförstånd om vår position, det vi alldeles icke äro hatare af jernvägar, utar! tvärtom tro oss vara lika förtjusta åt denna uppfinning som någonsin Handelstidningen kan vara. Vi förbise icke den utomordentliga vehikel för både materiel och andlig utveckling, som ligger i dessa kommunikationsanstalter, särdeles om de anbringas på ett förnuftigt sätt. Men vi äro ännu mera angelägna om en sak, som det nu på tapeten varande jernvägssystemets entusiaster med eller utan afsigt förbise, och det är, att samtidens beundran för det storartade i sjelfva tankan att dessa inrättningar likasom förkorta afstånden och närma menniskorna till hvarandra, att detta icke i alltför stor skala må kunna begagnas af den enskilta egennyttan för att till förmån för en minoritet eller några få orter gifva landets tillgångar i det hela till sköflings. Och det är derföre som det synes oss nödigt att närmare följa på spåren de lysande fantasibilder, som Handelstidningen å öfriga liktänkandes vägnar upprullar för sina abonnenter, på det dessa fantasier icke framdeles må kunna åberopas såsom en auktoritet. Derföre är det äfven som vi anmoda den benägne läsaren att nu fästa sin uppmärksamhet derpå, att om, såsom förut är visadt, det icke går an att ifrån resultatet af 10 mils jernväg närmast till Göteborg, draga slutsatser angående svenska jernvägarnes förmåga att bära sig i allmänhet, så kan en sådan slutsats ännu mindre dragas. från resultatet af jernvägen mellan Kristiania och Eidsvold. En blick på kartan öfver Norge visar nemligen att denna jernvägslinie utgör den förnämsta och nästan uteslutande kommunikationslinien och så att säga nyckeln till hela den öfra delen af landet, med afseende på hvars geologiska bildning och dälderna lägns efter den långsträckta sjön Mjösen väl sällan en linie torde kunna utfinnas fördelaktigare än denna, med -sin ena ändpunkt i hufvudstaden och vid en af landets förnämsta hamnar. Men månne norrmännen af det lofvande utslaget för förlidna året å denna bana låta sig förledas att besluta ett vidsträckt jernvägssystem : genom hela eller en större del aflandet? Dertill lära de vara mycket för kloka beräknare. Ännu mindre tro vi att norrmännen skulle öfverlemna sig åt sådana vilda hängifvelser som en del ifrare för jernvägssystemet göra, synnerligen de som få enskilt fördel deraf, när de företaga sig att proklamera såsom grundsats, att staten bör företrädesvis lägga sina jernvägar genom sådana trakter i det inre af landet, som förut sakna kommunikationer, för att öka värdet af de egendomar som komma att ligga invid de jernvägar, hvarmed dessa orter hugnas; en grundsats, som åtminstone strider emot hvad alla godkända lärare och forskare i statshushållningen hittills funnit, nemligen att staten likasom den enskilde bör företrädesvis nedlägga sina kapitaler der, hvarest de hastigast återbetala sig, emedan de då desto snarare kunna omsättas och verka fruktbringande på annat håll. Det torde ock vara en förpligtelse att upptaga till besvarande några anmärkningar i Handelstidningen för den 19 dennes vid de uppgifter, Aftonbladet nyss förut hade framlagt angående förhållandet med jernvägarne i Storbritannien, emedan en tystnad å vår sida troligen skulle tydas såsom medgifvande eller svarsköshet. S Aftonbladet hade nemligen. anfört att inkomsten af de engelska jernvägarne uppgår för år till 24,200,000 , hvaraf 17,750,000 åtgå till driftkostnad och ränta å lån, hvarefter 6,450,900 återstå till utdelning på de oprioriterade aktiegarnes kapital af 178, millioner f, hvilket utgör 337; 4 årlig ränta på alla jernvägsaktier öfver hufvud. Härvid har Handelstidningen nu invändt såsom skäl. hvarföre de engelska jernbanorna icke duga att åberopas till jemförelse med de svenska, dels den ofantliga kostnaden af de engelska jernvägarnes anläggning; dels också att man icke tagit i beräkning såsom inkomst betalningen af ränta till de prioriterade aktieegarne. Det är sant, man bör icke förbise att en del af de engelska jernvägarna, synnerligen de först anlagda, kostat ojemförligt mer än dylika anläggningar i andra länder; dock nödgas vi göra en ansenlig afprutning på Handelstidningens uppgift att denna anläggningskostnad skall vara öfver sju gånger de svenska jernvägarnes. Aftonbladets artikel afhandlade nemligen inkomsterna af Storbritanniens jernvägar öfver hufvud, d. v. s. Englands, Skottlands och Irlands tillsammans, och Haåndelstidningen sjelf uppger ju efter tidningen the Railway Times att denna kostnad uppgår för L ETT IEEERA TELE CUSIRS VE SING DE JA ÅN fa 3 og TÅ Je

31 januari 1859, sida 3

Thumbnail