I en franska vetenskapsakademiens session sistlidne sommar anmäldes af Babinet med lifligaste beröm de utgifna profven på kalkyltabellerna. Leverrier, som icke ville vika från sitt en gång uttalade omdöme, uppträdde då och förklärade, att maskinen visserligen vore högst snillrik, men ätt den icke medförde särdeles stora praktiska fördelar i afseende på besparing af kostnad och tid. Detta icke närmare motiverade omdöme torde böra tilläggas ringa betydenhet, då det ställes gent emöt redan vunnen erfarenhet och sammanstämmande omdömen af män såsom Davy, Brandes, Brunel, : Baylie, Herschel, Kater, Pond, Wollaston, Sabine, Rennie m. fl. Bland andra har professor de Morgan uti en utförlig artikel i engelska Atbeneump visat, att dylika invändningar mot den Scheutziska maskinen alldeles likna dem, som doktor Young och :andra först gjorde mot Stephenson, då han framställde planen tillanläggande af jernvägarne, hvilkas dryga anläggningskostnad aldrig skulle kunna medföra någon motsvarande tillökning i kommunikationens snabbhet och billighet. Professor !de Morgan har beräknat. att en logarithmtabell om 16 sidor skulle i betalning för uträknare samt försättning, korrigering och tryckning kosta 25 , då densamma, utförd med den Scheutziska maskinen, endast kostar 4 16 sh. Derjemte bör beräknas den tidbesparing som vinnes, jemte säkerheten att inga missräkningar och tryckfel förekomma i tabellerna. De flesta vetenskapliga franska tidskrifter och en stor del af tidningarne ha också uppträdt emot Leverriers ofvannämda yttrande. Bland dem, som vi erinra oss, är en utförlig bemötande artikel af Moignot uti Cosmos, en uppsats af Ph. Blanchard uti Sigcles Revue scientifique, en uppsats uti Galignanis Messenger och en af A. Rivitre utiIllustration. Ur Blanchards artikel, som lemnar en särdez les utförlig redogörelse för maskinen och dess fördelar, meddela vi följande korta utdrag: Aldrig har mekaniken mera fullständigt blifvit använd i intelligensens tjenst än genom hrr G. och E, Scheutzs räknemaskin. Det är bekant, hvilken beundransvärd enkelhet blifvit införd i de matematiska operationerna genom kalkyltabellerna och isynherhet genom uppfinningen af logaritmerna, dessa tal i aritmetisk progression, somterm för term motsvara tal i geometrisk progession, och som tillåta begagnandet af simpla -additioner och substraktioner i stället för de mest invecklade och långa. multiplikationer och divisioner. Beräkningar, som förut medtogo hela månader af ansträngdt arbete, hafva, tack vare denna värdefulla uppfinning af skotten Napier, förvandlats till ett några minuters arbete. Navigationen, ingeniörvetenskapen, banken draga dagligen deraf ganska stor nytta. Och huru många stora uppfinningar skulle ej ännu återstå att göra, om man ej haft kalkyltabeller! Man kan med skäl säga, att bruket af logaritmer bar i betydlig mån förändrat gången af de särskilta vetenskaperna, samt att et så till sägandes fördubblat astronomernas lifslängd. Kalkyltabellerna erfordra dock en absolut noggrannhet. Men oaktadt all på dennas fullkomnande nedlagd möda, trots snillets och tålamodets ansträngande hos män, som egnat sig åt dylika arbeten, nödgas man likväl erkänna, att med de hittills till dessa tabellers fullkomnande använda medlen lemna de dock mycket att önska. Utan fruktan att säga en osanning kan man påstå, att ännu ingen räknetabell blifvit utgifven, som ej innehåller ett större eller mindre antal oriktigheter. Den namnkunnige engelske matematikern Babbage, som mycket sysselsatt sig med detta ämne, har peremtoriskt bevisat, att det med de procedurer, som hittills begagnats, icke kunnat vara annorlunda. Huru värdefull skulle icke då uppfinningen af en maskin vara, hvilken bestämdt vore säker för hvarje misstag! Den nu ifrågavarande maskinen erbjuder i detta afseende en ny garanti af den allrastörsta betydenhet, i det att den sjelf trycker resultaterna, hvartill första idn vaknat hos hr Babbage. Maskinen bar af svenskarne hrr Scheutz;blifvit utarbetad med stor öfverlägsenhet och med en alldeles obestridlig fullkomlighet, hvilket erkännes till och med af dem, som, envist vidhängande de gamla metoderna, icke äro nya upfinningar af detta slag synnerligen bevågna. Af alla de uppsatser, som vi sett öfver detta ämne, framgår det tydligt, att maskinen kan ha en stor praktisk användning och vara af gagn för astronomen, ingeniören, statistikern, assuransbolag o. s. v. En enkel kalkyl, applicerad i densamma, frambringar en massa af resultater utan annat besvär än detsamma man har då ett positiv spelas, och härigenom kunna en mängd uträkningar ske, som elj st måste sysselsätta en mängd af menniskor. Det vore intressant om man at uppfinnarne eller andra, som närmare intressera gig för ämnet.