Nu komma vi till den tredje af dessa ver-: kande krafter, det bonapartistiska partiet inom Italien. Dess politicka planer äro icke någon g Medan det antager cn fient; emot Österrike, kastar det sidoblicel, betraktar med lystnad legationerna, drömmer om en lombardizk krona på en fransk prins hufvud? — och bållcr under tiden högst oegennyttigt halföns hufvudstad besatt med sina trupper. Vi ha mer än en gång vid föregående tillfällen förklarat, att med dylika sträfvanden engelska folket ej kan hafva något gemensamt.. ..Vi anse ingalunda önskvärdt, att Italiens :sönerspilla sitt -bl.d för genomförandet af de vilda planer, :som hysas af det nya kejsaredömets ärelystnad. Och vore ej för öfrigt franskt välde lika mycket ett främmande ok som det af Österrike pålagda? Och hvad det framåtskridande angår, som skulle bli en följd äf en Napoleonids milda styrelse, så känna vi tillräckligt deraf genom nyligen timade händelser, hvilka icke så lätt skola falla menskligheten ur minnet. Den man, som öfverändakaståde den romerska republiken, som i enmörk Decembernatt beröfvade Frankrike dessfrihet, som uppfyllde kolonierna i Afrika och Cayenne med sina offers klagan, som i Hemlandet uppmuntrat de rysligaste missbruk af prestväldet, som sjelf förföljde protestantismens anhängare, som bekymmerslöst förslösar statens medel på dårskaper, som icke tillåter der ödsliga tystnad, han medelst fruktan tillvägabragt, att störas af en hviskning, som skrämt Belgien och Sardinien till ett inskränkande af den fria yttranderätten, som öfverallt, äfven i frågan om den afskyvärda slafhandeln, ställer sig på förtryckarnes sida, han kan aldrig, huru skicklig han än må vara att tjusa, i våra ögon gälla såsom Italiens befriare. Men då det försoss är en pligt att hindra honom från genomförandet af sina farliga planer, så är det äfven vår skyldighet att stå Italiens sak bi, hbvarhelst denna visar sig vara en äkta nationel rörelse. Mycket kan i detta hänseende göras utan att ens England, i egenskap af nation, behöfver uppträda på skädeplatsen. Låt endast en organisationsplan, ål några bland Italiens inflytelserikare vänner i vårt land samfäldt antagas för att skaffa medel fill understöb åt det verkligt nationella partiet i en möjligen uppkommande strid. Vi äro förvissade dm att sådant skulle bli en mäktig, häfstång för den goda saken, och ganska kraftigt motverka alla de anfallsplaner, som hysas af Ludvig Napoleom under masken af sympati för det lidande TItaliei.