hufvudstaden borde ega, frukta vi att han allt för mycket underkänt det inflytande på centralförsvaret, eller rättare sagdt på landets allmänna försvar, som Stockholm genom sitt så väl i strategiskt som tartiskt hänseende fördelaktiga läge obestridligen eger. Äfven vid användandet af centralförsvaret i dess strängaste konseqvenser måste en punkt bestämmas, der detta försvar tager sin början, och med den lätta och ostörda förbindelse, som alltid kan ega rum emellan Karls-. borg och Stockholm, samt den hujvudoperationslinie, som för den försvarsvis agerande: härens rörelser derigenom oförtydbart framstår, bör det väl icke kunna förnekas, att försvaret af Stockholm måste ingå uti centralförsvarssystemet, och att sålunda hufvudstadens genom lämpliga befästningar! tryggade försvar obestridligen är af behofvet påkalladt. Men det är en stor skilnad emellan en befästningsplan, som afser att blott: trygga hufvudstaden mot ett partielt anfall och : en befästning af hufvudstaden, som ingår uti den allmänna försvarsplanen för landet, och det är endast den senare som ref. anser sig böra förorda. Hvarje plan för hufvudstadens : försvar, som icke står i närmaste samband med hela landets försvar och sålunda icke! ingår uti den allmänna försvarsplanen, måste alltid blifva ändamålslös, isynnerhet under såI dana förhållanden som dem, hvilka Sverge i: krigsgeografiskt afseende företer. Detbörnemligen, enligt ref:s tanka, icke vara särdeles att befara utaf sådana anfall, som kunna riktas mot andra punkter än Stockholm, åtminstone: hvad landets oberoende beträffar; men ett an-:! fall vid denna punkt kan deremot blifva af! högsta vigt — Ja afgörande; följaktligen måste öfven försvaret af hufvudstaden lämpas derefter, och detta kan blott ske genom att taga i anspråk alla de såväl rörliga som orörliga stridskrafter der kunna användas. Emellertid synes häraf, att för ett fullständigt utredande af detta ämne det är oundgängligen nödvändigt att en allmän försvarsplan för landet uppgöres, om den ej redan förefinnes — hvilket dock synes tvifvelaktigt — och att först sedan en sådan plan är gillad och antagen det låter sig bestämmas i hvad mån hufvudstadens befästning kan och bör verkställas. Det torde äfven vara anledning förmoda, att rikets ständer icke skolal bevilja några anslag till Stockholms befäst-ning förr än de äro förvissade om att planen för densamma har blifvit tillförlitligt öfver-) vägd och befunnen vara, så 1 taktiskt och strategiskt som i finansielt hänseende, fullt öfverensstämmande med hvad som för hela landets trygghet erfordras och med statens tillgångar är förenligt. : Ref. kan för sin del icke heller godkänna ett annat af de skäl, som broschyrförfattaren anför emot Hufvudstadens befästande, det nemligen, att dess invånare under sådana förhållanden skulle af en segrande fiende behandlas med mindre skonsamhet än om staden varit obefästad. Om det kan bevisas att hafvudstadens befästning är af vigt för landets allmänna försvar, så måste dess invånare underkasta sig hvilset öde än deraf kanj: blifva följden. Stadens befolkning utgör blott ; en ringa del af hela nationen, och det börl:! vara densamma kärt att lida och dö för sitti. land. Stockholms intagande måste, enligti, refis tanka, alltid betraktas såsom utgörande l: hufvudsyftemålet för ett fientligt anfall — åt1, minstone öster ifrån — och då det högeligen ij, är att frukta, det besittningstagandet af dennal1 vigtiga punkt skulle under nuvarande förhåli: landen lätt kunna medföra landets underka-. stelse, måste man söka att hindra detta såf, vidt ske kan — åtminstone fördröja det till-14 dess nationen hunnit att öfverskåda hela fa-, 1 4 I j Å l rans vidd och vidtaga medel till dess afvärjande. Men lefvande krafter, icke blott dödals murar kunna skydda mot en sådan fara, och det bör icke kunna betviflas att landets försvar så kan organiseras, att Stockholm, utan : någon vidsträcktare eller dyrbarare befästning än i tid anlagda fältförskansningar samt på sin höjd 3 å 4 murade, stormoch bomb ria verk på lämpliga punkter, skall icke blott undgå faran af en öfverrumpling, utan derigenom tid äfven beredas för de aktiva stridskrafternas verksamma uppträdande till landets försvar, fienden må landstiga på hvilken tänkbar punkt som helst. Det gifves flera, lika upplysta militärer som varma fosterlandsvänner, hvilka påstå att Stockholm, genom sitt läge, minst af alla hufvudstäder lämpar sig för en befästning. och att man derigenom endast skulle åt densamma tillskapa en vigt, som vore allt förloradt när den blefve intagen. Att det sålunda vore bättre att man bemödade sig hos allmänheten rotfästa den tro, att Stockholm ingalunda är Sverge, och att det är vida mindre kostsamt och mera till ändamålet ledande, om man i förväg från Stockholm förflyttar bank och krigsmateriel af alla slag. Detta påstående är tvifvelsutan i flera hänseenden riktigt, och det är just derföre som ref. icke vill förorda någon sådan befästning af hufvudstaden, som åt densamma gifver en sådan afgörande vigt som fästningar i allmänhet ega. Det är blott i egenskap af strategisk punkt och såsom stöd för den å öppna fältet agerande armåns rörelser som ref. anser att vissa punkter af terrängen böra genom några få murade verk och för öfrigt vanliga jordförskansningar stärkas. Alla dessa verk kunna, sedande åstadkommit den nytta man af dem påräknat, lätt förstöras och blifva icke lt heller genom dryga anläggningsoch under-), hållskostnader till någon särdeles börda förl, staten, en olägenhet eller rättare en olycka,;l1 som skulle blifva en följd, om det ifrågava-Å rande, genom komiterade utarbetade befäst-Å: i l RR SR RN fr FN JR Järr ör JR Jr a. KR AS ningsförslaget blefve i sin helhet antaget. Om man derjemte tager i beräkning, att Ryssland, sannolikt ännu för en lång tid, har annat att tänka på än ett så äfventyrligt företag som en våldgästning i vårt land vore, så tyckes det som äfven vi hafva tid att åt vårt rörliga försvar gifva en sådan organisation och fulländning, att detsamma blifver mera oberoen