ningen har ju hufvudsakligen arbetat för uppehållande af hofvets inflytande, adelns privilegier, presterskapets monopol samt tör nya platser och ökade löner åt embetsoch tjenstemän, Äfvenr vi skulle finna det högst otacksamt af nämde samhällsklasser att icke unlerhålla Svenska Tidningen, och derjemte högst oklokt af dem att afdanka en så ifrig srespråkare, om det icke läte sig tänkas ati aristokratien, hierarkien och byråkratien komnit till den öfvertygelsen att Svenska Tidninsen, i trots af sin goda vilja, gjort lika litet gagn åt deras sak, som de liberale anse ati aon gjort föga skada åt deras, Nya kyrkobcksformulärerna, Vill Bedaktionen af Aftonoladet. Med anledning åt de i fiera tidningar förekommande underrättelser om protester och inmärkningar mot formulär till kyrkoböcker Mm. m., som skulle vara föreslagna af detstatistiska embetsverket, torde den upplysning böra allmänheten meddelas, att den plan för insamlande af uppgifterna till Sverges befolkningsstatistik, mot hvilken ifrågavarande protester och anmärkningar äro riktade, vid sistförflutna riksdag blifvit af högv. presteståndet giilad, antagen och till K. M:ts nådiga god: kännande och stadfiöstelse i underdånighet anmäld, men ått för närvarande ingen förändring egt rum uti det sätt, på hvilket presterskapets uppgifter hittills meddelats, nemligen genom s. sk. årsoch femårstabel LANDSORTS-NYHETES, Kalmar d. 29 Dec. Vintern tycks nuvvilja infinna sig på allvar och uuder de senare dagarne hafva vi erhållit så mycket snönatt släddon kunna begagnas. — Tisdagen den 21 dennes fanns torparen Jonas Jonsson i s:Spelesten under (Grumstorp af Pelarne socken liggande död issitthemvist. Vid håHen polisundersökning har utrönts att han, som varit sysselsatt att utkratsa ett stolt i en dubbelbössa, antinsen af våda eller oförsigtighet blifvit skjuten. — Enligt från kronolänsman Högström till konun-; sens befallningshafvande ingifven rapport, har vestsötsbhandlanden Andreas Nilsson från Ulrticehamni redagen den 17 dennes af rusthåilaren Mårten Angust Pettersson i Snarhult blifvit så illa misshandlad att Nilsson fyra dagar derefter afled. Anledningen till detta våld uppgifves vara, att Nilsson af-rordrat Petersson penningar för en äldre skuld. Ve-lerbörande provincialläkare är beordrad anställa me-l likolegal obduktion å den döda kroppen. k BLANDADE ÄM EN Vi meddela -härnedan efter Göteborgs Handelstidning den af Z. Topelius författade; prologen till den soire, som den akademiska sångföreningen i Helsingfors den 7 December gaf till förmån för i De Finska Veteranerna. j I. Barn af den tid, som fjerran från orkanen AF dagens fläktar böjs och sedan, trött Af balens mödor, slumrar på divanen Och ser i drömmen allting rosenrödt; Vet du den sorg, som-bådat dina nöjen? Vet du den tår, som gret för dina löjen? Vet du de offer, som för. dig -ba-blödt? Ditt sköna luftslott, nu så rosenfärgadt, Det restes upp så outsägligt svårt. I vida norden finns ej land så härjadt, Så blodbestänkt, så offerkrönt, som vårt. Ej finns ett folk, så fosterbrör med nöden, Så ödelagdt af isarne och glöden, Så härdadt — ack, — och derföre så hårdt! Du trängdes ej bland: denna verldens store, O våra fäders folk! :Detyvar ditt brott. Du nöjdes hellre, i din strid. med. Bore, Med sängens, odlingenstriumfer blott. ; Och dock — en: gränsvakt mellan tvenne verldar — : Du har förblödt vid dina.brända härdar, ; På tusen slagfält du ditt blod -har sått, ex Så djupt, så skarpt du fostrats vid den läran, Att ingen fred på jorden unnas den, Hvars manonakraft förgåtts i blek förfäran, Hvärs Yeklingshand förglömt att brottas än. Välsignadt vare allt hvad du fått lida! Du kan ejsjunga blött, du kan OCK strida. Din plög kan när som Kelst bli svärd igen. NM. Sänk ned ett ögonblick-din stölta fåna, Du unge tid! Hör — seklets törnur slår! Dess dofta klockslag minnets skuggor mana, Timvisarn pekar på de fydda år. Betänk dim stund! Lär att förakta färden! Som det framfarnda står för öfterverlden, Du — också du — en dag för häfden står. Gif akt! Det.går en svallvåg genom tiden, En såkta nattvind susar oss förbi. Det är en dyning af den fordna striden, Som vrok mot oss ett baf i raseri. Dess storm hår tystnat — grafvens ro den söfver. Men minnets månsken lyser klart deröfyver, Öch hjelteskuggor skymta fram deri. Skyllra gevär! De bleka män, de: döda, Ur tusen grafvar tyst i qvällen gå, Med-öppna sår, som länge slutat! blöda, Med hbjertan, som hört länge upp att stå, Det är, o land! din trogna hjelteskära, Som fordom föll för dig i strid och fara ... Vänd icke bort ditt våta öga då! Ur drifvorna vid Revolaks; ur natten Af Siikajokis viterkalla våg; Från Lemos stravd; ur Saimas klara vatten; Från Lappo, der i blommor döden låg; Från Alavo; från Ruona; ifrån Juthas: Från Wirta, Oravais, der sagan slutas, Och allt från Hörnefors — går deras tåg.