användes måste vara så ringa, att den icke rinner öfver den horisontalt liggande plåten. Etsvattnet genomtränger limmet öfverallt der ljuset icke verkat men icke der det verkat; på denna märkvärdiga egen skap är hela den fotoglyfiska graveringskonsten hufvudsakligen grundad. Omkring en minut efter etsvattrets utbredning börjar ctsningen, hvilket man märker deraf, att de etsade delarne blifva mörkbrunt eller svarta. Den sjrider sig snårt till hela ytan, så att detaljerna börja viså sig. Alltför skyndsamt bör etsniogen icke ske, emedan man då nödgas afbrytz den innan den fått tillräckligt djup, hvartill fler: minuter erf rdras. Märker man att etsningen går för fort, så måste man tillsätta litet mer af nr 1 eHer den mättade. lösningeu. Visar sig ingen etsninp efter några minuters förlopp, eller går den allfö långsamt, så måste man tillsätta af n:r 3, eller ock litet vatten; men med mycken varsamhet, emedan blandningen lätt bir derigenom för häftigt etsande. Genom tre till fyra försök kan man snart ordnr styrkan hos n:r 2, och sedan med säkerhet används denna blandning. : Sedan etsvattnets styrka blifvit utrönt, börjar mar etsningen fullständigt. och låter denfortfara tills allö bildens detaljer hunnit framträda och visa ett tillfredsställande utseende. Två till tre minuter pläga förslå härtill. Under etsningen omrör man etsvätskan oupphörligt med en mjuk pensel, så attlimytar svagt gnides, hvilket verkar förmånligt. är mat märkör att någon förbättring på bilden icke mers framträder, måste etsningen hämmas. Detta sker genom vätskans borttorkande med bomull och plåten: öfversköljning efteråt med en stråle af kallt vatten Plåten aftorkas vidare med linne, och slutligen med tillägg af mjuk finslammad krita, så att limmet af, lägsnas. Etsningen är dermed färdig. Ej sällan använder jag ett något från det ofvan beskrifna afvikande sätt. Den till etsning förberedda plåten öfvergjutes med något litet af den mättade lösningen (n:r 1), hvilken icke röjer någon märkbar verkan, men likväl eger den att göra limmet fasta re. Denna lösning fär efter en eller tvä minuter: örlopp afrinna från plåten, och i stället pågjutes er tillräcklig mängd: af n:r 2; hvarmedetsningen fulländas utan vidare förändringar. Härvid inträffar likväl :stundom, att mattare partier, t. ex. aflägsna berg och bygnader på ett landskap, icke framkom ma; för att i dylika fall tillvägabringa en fullständig etsning, slås något af n:r 3 i en steköpp, och der: doppas en pensel, hvarmed man, utan att förut bortskaffa den på plåten äsnu etsande blandningen n:r 2, vidrör sådana ställen. på bilden, sompåkalla cv förstärkt verkan. På detta enkla vis kan man ofta framkalla uteblifna detaljer, och ej sällan ganska skyndsamt. Men den starkt vattenhaltiga blandningen nr 3 måste påläggas med försigtighet, så att isynmerhet ingenting deraf må sprida sig till sådans partier, som böra förblifva hvita. I öfvade händer är likväl bruket deraf förmånligt, ty den frambringar mjuka och svaga skuggningar, som förbiätra grivyren och annars sannolikt skulle gå förlorade. Lacock Abbey, Wilts County. Henry Foz Talbot. Då hvarje nytt aftryck på en gravyr kan gevasi öfverflyttas på litografisk sten, så lemaar Talbots fotoglyti äfven ett medel till fotografiskt stentryclk ehuru med en omväg. Denna omväg medförer emel: lertid en stor fördel, nemligen den, att ett mångdubbelt större antal aftryck kan erhållas från stenen än från en graveradmetallplåt. Någon omedelbar fotografi på sten kan sålunda anses öfverflödig. Men för att slippa omvägen alldeles, har man, i analogi med Falbots uppfinning, lyckats göra en annan, som vi meddela här nedan. Ljosbilder på sten, sem kunna af ryckas i presen. Wi E. Nåstons Patent. (Ur Repertory oj Patent Inventions Nov 1858). Vid vanligt stentryck fuktas den ritade stenen med en blandning af gummilösning och någon syra; gummit förenar sig med stenens yta och häftar segtfast dervid, så att det icke lätt kan åftvättas. Men vid ken att anbringa ljusbilder på sten har mar funnit att gummit ej. kan bortskaffas ifrån sådån: ställen, hvarpå ljuset icke verkat; man bär i följd raf funnit ni obrukbart till detta behof, och De med det sistnämda ämerade stenarne lemna likväl tå aftryck oc! af. jemförelsevis underordnadt -konstvärde. Att afn pa denna svärighet åsyftas med ifrågavarande uppfinn. 28gom består i användandet af gummi hvilket me telst en tillsats af socker beröfvats förRA Nn velk Å 3 då mågan att fasv t för mycket på stenen, men ändå, medelst eit kromsa.!.bibringats egenskaper att a uset göras fast och ovPpplösligt. När man på er! ålunda preparerad sten läte ljuset verka. först, ock en trållösning efteråt, så kunna de obelysta delarnc t och hastigt aflägsnas, hvaremot de belysta för! blifva oförändrade, och tvålen tillika TOPfyller sitij vanliga litografiska ändamål; att på stenen Hilda der! olösliga yta, som antager trycksvärtan och lem Bar, aftrycket. i På en till preparering beredd sten utbreder mani en lösning af 4 uns gummi arabicum, 160 gran socker och 160 gran tvätaldt kromsyradt kali i 40-uns vatten; stenen förvaras sedan i mörker tills denskal! begagnas. :Den kan likväl användas genast, så sbar() öfverdraget hwönit torka. I Den torkade stenen insättes i camera obscura sil länge som behöfs till gummiöfverdragets fästande på den delen af stenen, der -dägrarne skola komma. Man kan äfven betäcka den med en ritning, : ett tryck, en fotografipå glas eller någonting annat som skall kopieras, och utställa alltsammans omedelbart för ljuset i en kopieram. Efterljusinverkningen tvättas stenen med tvålrätten, hvilket upplöser öfverdragot och fastnar. på de icke belysta ställena, i forn af olöslig. kalktvål, hvilken: alstrats genom ömsesidig sönderdelning af tvål och sten: Dennavkemiska förändring rättar sig noggrannt efter ljusets föregående verkan, så att urbildens firiaste öfvergångar: iellar dägrar och skuggor förberedas till :stentryck. Stenen afsköljes slutligen fullständigt med vätter och behandlas sedanmed svärträlsen på vanligt li kl ty hvärvid de ställen;som genomrdei a eller belysta gammit varit skyddade, förvåtkomliga tör-svärtan. Före stenens preparation måste dessryta vara af passad, etter det -föremål, som medelst ljuset skall fästas .derpå. Ar detta föremål: en skrift eller en linearritning, utan skuggor, så kan stenens yta vars polerad. Ar åter i frågan om porträtter, landskap eller skuggade hilder i allmänhet, så måste stehenr yta vara fint ruggig eller ha körm, söm det: heter å konstspråket. I en koörnadvyta intränger döv nafalbee gammilösningen djupare och förändra: kraftigare af ljuset, hvarigenom de nödiga öfvergångarne mellan dagrar och skuggor uppkomma. . Iafseende. på :tvålen bör erinrasy att härtstvåk eller tvål som innehåller kåda, är i allmänhet tjenligare till: detta behof än annan. -Tvållösningens styrka är väl icke väsentlig; men 1 vigt tvål till 30 vigter vatten kan anses för lagom. fr g : Ett tidens tecken. Till redaktionen. af. Aflonbladet. Det var med. verkligt. deltagande man i förgår afton såg Svenska Tidningen för första gången i dess nya, ihopkrympta gestalt, hyilket erinrarsom salig Bietsp — den konservativa tidningen, som utgafs med understöd af Carl Johan i början af 1840-talet — och är. mindre än salig Tidens,, också en konservativ tidning; som efterträdde Biet, men lika litet som detta kuide hålla ig uppe. Detta är ett öde, som alla de tidningar rönt. i