öröfvande, så anstår målet tills om lördag, och inattes Bellström under tiden i mörk cell. — I dag på förmiddagen instälde sig uti polisammaren bokhållaren Anders Gustaf Sällström och tallbetjenten vid K. M:ts hofstall Johan Petter Holn: ch öfverlemnade 300 rdr bko, som de kort förut pphittat å Gamla Norrbro. Någon stund derefter nfann sig egaren med anmälan om sin förlust. )enne, som styrkte sin eganderätt, öfverlemnade å: olismästaren 100 rdr bko för att i: hittelön utdelas. Vämde belopp blef genast Holm och Sällström tilltäldt af polismästaren. Annerstedtska . malet. (Slut fr. måndagsbladet.) Utdrag af Upsala rådhusrätt: dombok i brottmål för den 13 December 1858. S. D. Uti det den 29 nästlidne November senast örehafda och då till slutligt afgörande öfverlemade målet emellan handlanden här i staden J. Wetröm, kärande, samt hr rektorn vid Upsala högre lementarläroverk magister Rudolf Annerstedt; svaande; angående å svaranden yrkadt ansvar för miss: iandling af en kärandens minderårige son, Johar rik Runo, afsades nu följande, efter förutgången enskilt öfverläggning beslutade, ; Utslag. Hvad under målets handläggning förekommit har ådhusrätten öfvervägt, och. dervid inhemtat, att, sedan käranden, handlanden J. Weström genom omud, boktryckaren J. Sundvallson, uti uttagen stämning yrkat ansvar å hr rektorn vid härvarande elenentarläroverk Rudolf Annerstedt enligt missgerningsbalken, för det svaranden måndagen den 30 sistlidne Augusti tillåtit sig att i skolrummet med käpp piska och misshandla kärandens i tredje klassen af skolan då varande minderårige son, Johar Brik Runo Weström, vid tillfället ellofva år tio må nader och tjugotvå dagar gammal, samt förpligtelst för svaranden, att utgifva ersättning för gossen: sveda och värk äfvensom godtgörelse för -käranden: utgifter i målet, och käranden dessa sina yrkanden under målets: behandling utvecklat, i sitt afgifna slutpåstående, med hemtade stöd af åtskilliga omständigheter vid den ifrågavarande misshandlingen hvilka gifvit käranden anledning befara, att svaranden möjligen skulle hafva befunnit sig i tillfällig trenetisk besinningslöshet, som icke tillåtit honon: att bedöma gerningens art eller dess följder för barnen, samt derföre uti en sådan sinnesförfattning som ej vore fullt förenlig med vanlig tillräknelighet hemställt om icke vederbörlig aukwvoritets yttrandt angående svarandens sinnestillstånd borde infordras innan vidare åtgärd med målet företoges; — och hvad nu först angår denna kärandens. bemställan. så finner rådhusrätten icke skäl att derå fästa något afseende, utan företager nu målet i dess närvarande skick till slutligt afgörande. Beträffande således hufvudsaken, så, enär svaranden, som lemnat obestridd kärandens uppgift att efter det svaranden redan lördagsmorgonen den 2t sistlidne Augusti sålunda bestråffat gossen Weström: förseelse, att före morgonbönen och lektionstimmar samma dag hafva uti klässrummet fört oljud sami att ej hafva åtlydt svarandens tillsägelse, att åtföljt honom till sessiobsrummet, att svaranden tagit We: ström i halsen samt stött honom baklänges emöt et bord, vidgått, att han näst derpåföljde måndag der 30 i samma månad, utan att någon annan af gosser Weström begången förseelse än att han, enligt sva randens af käranden bestridda uppgift, äfven di skulle hafva vägrat att åtfölja svaranden till session8 rummet, sädant vållät, fattat uti gossen Weströn och, med en rörkäpp af ungefär tre fjerdedels tun i genomskärning vid smalaste ändan, gifvit Weströn ett slag, derefter denne omkullfallit å golfvet och sedan han åter uppstigit, under omkringspringandt i rummet, och utan att akta hvar slagen träffade med käppen ytterligare tilldelat gossen flere slag hvaraf, enligt utaf hr professorn doktor O. Glas sistberörde dag, samt af hr provincialläkaren doktor C G. Schultz den 31 i nämde månad afgifna betyg uppkommit nitton stycken blånader, af hvilka fler: varit mer eller mindre stora samt uppdrifna och deraf:en på venstra sidan af pannan tätt öfver hår fästet, och-hvilken medfart:ätven för någon tid vålat stelhet i nästan alla leder af gossens kropp; fördenskull, och utan att ingå i pröfning, huruvida Svan franden då varit berättigad att gifva kärandens ifrå savarande son kroppslig bestraffning, finner rådhus rätten, enär K. M:ts nådiga stadga för rikets allMmänna elementarläroverk den 14-Augusti 1856 icke berättigar skollärare att åt lärjungar utdela, annav kroppslig bestraffning än lindrig kroppsaga, men gossen Weströms sålunda ådagalagda behandlig, hyvil: ken svaranden i sin egenskap af rektor vid läroverket sig tillåtit, äfven om svaranden egt fog och rätt att vid samma tillfälle honom aga, med afseende ö så väl det sätt, hvarpå slagen utdelats, som de ställen å gossens kropp, der slagen träffat och de åkommor, som deraf följt, icke vara att hänföra till sådan lindrig kroppsaga, hvarom nämde kongl. stadgs förmäler, och som legat inom svarandens befogenhet. att ansvarsfritt utdela, svarandens åtalade förfarande emot gossen Weström, hvilken vid meromförmälde tillfälle var mindre än tolf år gammal, ej kunna anoorlunda anses, än sow våld under embetsutöfning emot öfvermage; och varder alltså svaranden hr rektorn Rudolf Annerstedt, hvilken icke, på sätt kärandedByrkat, kan, för det svaranden vid våldets utöfvande begagnat käpp, åläggas ansvar såsom för bruk af lifsfarligt vapen, eller nägon påföljd för det gossen Weström dagen efter den undergångna misshandlingen genom omkullfallande fått sin ena arm utur led vriden, jemlikt 35 kapitlet 2 8, 12 kap. 25 samt 18 kap. 9 missgerningsbalken, sådant detta sistnämda lagrum lyder i kongl, förordningen den 20 Januari 1779, falld att böta för gossen Weström tillfogade nitton blånader åtta daler silfvermynt för hvardera med tillsammans femtio riksdaler trettio två skillingar banko, eller att, i brist af böter, jem likt 5 kap. 4 S straffbalken, sådant detta lagrum 1y. der i kongl. förordningen den 10 Juni 1841, underg? tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd; hvar förutan svaranden förpligtas att godtgöra kärander Weström för dennes sons sveda och värk med skälig ansedda tjugo riksdaler riksmynt; käranden derjemtz öppet lemnadt, att, i händelse det skulle visa sig at omförmälte våld framdeles kommer att för gossei Weström medföra något mehn, vid domstol som ve derbör, emot svaranden CR Vocaher i laga ord ning talan: anhängiggöra och utföra. Slutligen, och og vidkommer kärandens och des ombud, boktryckaren J. Sundvallsons å ena sam svarandens och konsistorieombudet adjunkten Hult krantz å andra sidan, hvar emot annan under rätte gången framstälda ansvarsyrkanden, så varda: de samma utaf rådhusrätten lemnade utan afseende men då adjunkten Hultkrantz, efter det rådhusrät ten i beslut den 8 sistlidne November förklarat sij vara behörig att målet upptaga och handlägga, ut sitt skriftliga anförande den 29 i samma måna tillåtit sig föreställningar emot domstolens förfaran de, under förklarande bland annat, att rådhusrättel vid behandlingen af det emot. hr rektorn-Annersted instämda målet, till användning upptagit ett rätte gångssätt, som på ett högst betänkligt sätt hota härvarande elementarlärgverk med ingenting mindr än upplösning af ordning och tukt, af subordinatio och lydnad inom detsamma, samt att donwtoler så snart utrönt blifvit, det målet endast rörer ena rektor Annerstedt åt en skolgosse tilldelad skolag: och hvilket väl långt för detta hade kunnat inse: hade bort upphöra med dess ytterligare RS fälles adjunkten Hultkrantz, att, jemlikt 14 kap. rättegångsbalken, för missfirmligt skrifsätt emot dom stolen, böta tjugo daler silfvermynt med sex riksde ler trettiotvå skillingar banko; eller att, vid-bristar