bet från ofvan; hans vänner fruktade för hans säkerhet, och Berryer fann slutligen sjelf att hän öunder de närvarande omständigheterna hade: gått för långt. Han förekom ett slag genom att lemna Paris och draga sig tillbaka i sjelfvald landsflykt. Elan : återkom först efter Napoleon I:s slutliga fall och instälde sig då ånyo i advokaternas stånd. Rojalist så till sägandes af födsel, men af grändsats liberal och framåtskridande, fann han sig, nu ofta försatt i ytterst brydsamma lägen, då han i sitt försvar för pohtiska personligheter hade att på en gång skona den nya regimen -och bekämpa reaktionen: Med en mästerlig takt redde han sig? dock som oftast ur detta dilemma, och hans försvarstal: ådrogo sig numera för hvarje gång en allt allmännare uppmärksamhet både för dena lysande talang, hvarmed de utfördes. det-mod, som oftar hörde dertill, och den ädla känsla, som alltid besjälade dem. Han ass sterade Dupin i Neys process inför pärskammaren, han räddade Cambroönne, han kämpadessig till nåd för general Debelle. Han gjor de med sin hänförande vältalighet och sin taktfulla hållning formlig futorei den skandalösa processen Seguin-Ouvrard, en af dåtidens shpprigaste causes-clebres, han utförde med :samma glans de anklagades talan i flera tryckfrihetsprocesser, bland annat Lammenais i den mot honom anlagda sak för boken Om religionen i dess förhållanden tili den offentliga och sociala ordningen., Flera anbud blefvo honom tid efter annan gjorda från högre ort att ingå istatens tjenst, men förgäfves. Föredragande friheten oc! äran af att, enskilt man sjelf, försvara der enskiltes rätt, afböjde han konseqvent alla lockande : anledningar till att blifva något hvad man kallar stort i den högre embetsmannasferen;y deremot mottog han omsider ett val till ledamot af deputerade kammaren år 1830-och visade snart att han var lika vuxet tribunen, som domstolsskranket. Hans parlamentar.ska föredrag hade ett eko öfver hel? Frankrike, och han trädde aldrig ned från talarestolen utan att hafva vunnit ny beundran och ökad aktning, äfven då när hans sak va: på förhand besegrad. Vid denna tidpunkt finna vi honom et! ögonblick äfven som — diplömat. Det va då bertiginnan af Berry, fantastisk och äfven: tyrlig i åminnelse, hade förskansat sig iVendee, der hon från det undangömda högqvarteret i en gammal bondstuga förberedd. ett borgarekrig och utfärdade legitimitetens dongu xoteska dagorder. Hennes företag had: hos många af partiets chefer väckt ett natur ligt bekymmer; de insågo, dessa män, att chan.eerna här vore föga lofvande och att bär icke gerna kundebli fråga om annat an att förgäfves spilla sitt och andras blod. Chateaubriand besvor Berryer att göra ett försök ti! :att bringa furstinnan från sina förtviflade fö;resatser. Genom flera allvarsamnia faror lyc-4. kades det Berryer att finna väger fram tl Lhertiginnans gömställe; han utverkade sig till 4r. ide till hennes hof i skogen, han bestorma, de henne med sitt snilles och sitt hjertas rik: vält, ilghet, han besvor henne att, för henne: sons egen:skull, icke våga ett spel, som måst: missly ckas, han uttömde sg i förnuftsgrunde och Pp nlitiska argumenter. Allt förspild möda Berrje återkom till Paris, utan att hafva e enda tu msmån kunnat rubba furstinnan i hen nes beskut, och bela resultatet af hans beskick ning var det, att han sjelf något senare blet såsom imwecklad i den legitimistiska komlotten., — kastad i fängelse för fyra månader. för att ändtligen inställa sig på de ankl: gades bänk inför jurydomstolen i Loir-et-Cher. Ransakningen öfver Berryer blef emellert c en af hans största triumfer. Då han, åtfölje af ett par gensdarmer, inträdde i salen, mot o honom alla medlemmarne af domarekiåto, ge blottade hufvuden, publiken uppett skallande lefvej sjelfva jurymänsig från sina platser för att vördeisa honom. Efter denna inlednin;t ikännande intet ögonblick var: Den allmänna åklagaren före genom att afstå från anklagel ren stämde nen reste nadsfullt hft55 kunde hans fr tvifvelaktigtkom utslaget rr Sterfick sin frihet just lagom för at: försvara och — befria Chateaubriand DE för sin Memolre ä consulter pou: uchesse de Berry. : ; et har sedan dög icke i Frankrike vari vätt många mera framstående processer, poli tiska eller andra, der icke Betryer lyst med sin beundransvärda talang och inlagt ett ord 2 ridderlighet, bjerta och frimodighet till. förmå; för en mer eller mindre intressant anklagad Bland hans klienter har varit sjelfva Frank rikes nuvarande herrskare, den gång han, som prins Napoleon . rätt och slätt, stod anklagad inför den franska pärskammaren. Mar erinrar sig från i vintras den famösa proces sen mot fru Jeufosse, der Berryer säkerliget endast eller åtminstone väsentligast genor sitt mästerliga försvar räddade ett lif och er heder, hvarom de flesta in i sista ögonblicket förtviflade. s ; : Berryer är en reslig man, som änru oaktadt sina sjuttio år bärer sitt af glesa 2 hår prydda hufvud högt. Hans ansigtsdrag uttrycka en hög grad af känslighet och ai hjertats adel; hans ögon hafva någonting märkvärdigt mildt, äfven då han är uppfylld af det allvarsammaste, och hans läppar, hvilka wisserligen; ega bestämdhetens stränga linie. draga sig. dock gerna i en böjning till de välviljande och nästan leende, samt röja Sä Junda icke blott den .som honung flytande vältalighetens gåfva, men den sanna humaniteten och den lugna verldsvisheten. Ber ryer kan vara stark, eldig, äfven satirisk, mer det är dock oftare han rörer, än han öfver sumplar och intager med storm. I den ren: juridiska advokaturen är Dufaure honom öf verlägsen, i den hetsiga, passionerade, offen siva plaidoyren kunna fiera yngre franska advokater anföras, hvilka i sin art lysa öfve honom, men blott man segrar, kommer de mindre an på med hvad slags ärliga vape! man gjort det, och bedöma vi Berryers väl tlighet framför allt efter hans segrar, tord