Diskussionen öfver rektor Cramers teser i g läroverksfrågan. (Slut fr. gårdagsbl.) Sedan diskussionen öfver den 2:dra frågan förkla rats slutad, öfvergick man till den 3:dje, så lydande: Samtliga de döda språken, såsom egentligen tillhörande den s. k. lärda bildningen, böra från elementarläro verken ut å och förläggas till universitetet. Kyrkoherden Cederwall: Då latinet är ett svårt språk, hvars studium ej kan med hopp om några verkliga framsteg uppskjutas så länge, måste han på det bestämdaste protestera mot en sats, med hvars genomförande ett dödshugg skulle gifvas åt detta språks studium här i landet. Försök hade med större eller mindre framgång blifvit gjorda att flytta det högre upp i skolan än förut. Man borde. nöja sig härmed och endast uppskjuta dess läsning till tredje, på sin höjd fjerde klassen, under förutsättCo af dubbla bildnivgslinier inom skölan. fverste Jäzelnis: Det vore en allmänt öfverklagad olägenhet inom våra skolor, att ynglingen öfverlastas med läsning, till skada både för hans andliga och fysiska helsa. Denna öfveransträngning vore så notorisk, att den blifvit ett axiom. Intet kunde dock vara mera i strid mot menniskans bestämmelse under de yngre åren än denna oupphörliga pluggning. som förslöar -själskrafterna genom det beständiga anlitandet af minnet på tankekraftens bekost nnd. . Och anledningen härtill? . Jo, man skall bli er snäll gosse i studentexamen, och läroverken sjelfva sätta naturligtvis en ära uti att sända alumner till akademien som erhålla så vackra betyg som möjligt. Så länge man derföre ej förändrar studentexamen och de fordringar, som -deri ingå, är det -inkonseqvenot att ogilla detta sträfvande såväl hos ynglingärne sjelfva som hos deras lärare. Bördan. måst: lättas, det är tydligt. Men genom hvad medel: Deri ligger svårigheten. Kan det ske derigenom, at: något eller några af skolads läroämnen kastas bort: eller genom en förminskning i pensa? Talar ms: vid skollärarne sjelfva, äro de allmänt ense om nödvändigheten af nägon sådan åtgärd; men blir frågar om hvilket eller hvilka ämnen som skola träffas: lotten, så har hvar och en skäl tillhands för att visr att någon: inskränkning omöjligen kan ske i har ämne. Och så länge man ejär öfvereus om hvar dev nä inskränkning skall ske, är det ej värdt att klag: öfver öfveransträngning. Den ligger i sakens natur Man måste dock förr eller senare taga sitt parti och talaren kunnde sannerligen ej se på hvilket hål bördan skulle kunna lättas, om ej:det vore på de gaml språkens område. För sin del ville han dock ej heli och .hållet förlägga dem till universitetet, icke en grekiskan. f det senare språket borde åtminstone d första grunderna af grammatikan vara genomgångn: i skolan, och af latinet de lättaste författarne. D. författare deremot, hvilka, såsom fallet t. ex. vor. med Livius och Horatius, i alla fall studeras vid universitetet, kunde mycket väl, och säkert till förde för studiet, uppskjutas. Ville man ej ingå på denn; medelyäg, så borde man åtminstone anse det tillhör sin skyldighet som skolman att uppge hvad som : stället skall ur skolan förläggas till universitetet elle lifvet... Måhända naturvetenskaperna? : Men de läsa: ännu så obetydligt i skolan, att om det äfven vor: Möjligt att förvisa dem -derifrån, någon synnerli; lättnad ej derigenom skulle kunna vinnas. Kapten Adelborg ansåg, att öfveransträngninger orsak till stor del låge deruti, att de jemförelsevi fåtaliga lärarne ej. förmådde -hålla eleverna syssel satta under lärotimmarne, och att den tid, som derigenom ginge förlorad i skolan, måste ersättas vi hemläsningen. Detta borde afhjelpas genom auställande af ett tillräckligt antal lärare. Ordföranden fästade uppmärksamheten på att tc sernas författare grundat sin åsigt om de döda språ kens förläggande till universitetet hufvudsakligen derå, att de tillhörde den s, k, lärda bildningen, oc emstälde om ej talarne ville betrakta frågan afve, ur denna synpurkt. 4 yrkoherden Cedericallville erinra en föregående lar, som klagat öfrer lärarnes otillräcklighet, att