EE TS LT re RR RN a ER rn RT lust och vapenskicklighet. Det ser ut, som om hr Crameårfunnit sig bunden i sin verksamhet. och hindrad att uträtta hvad han velat, och att han, tröttad af trakasserier och harmsen, vändt skolväsendet ryggen. Alla hans i broschyren uttalade åsigter gilla vi väl icke, men många, kanske de flesta; och samtliga innehålla något tänkvärdt och äro förtjenta af uppmärksamhet. Mera för att fästa allmänna uppmärksamheten vid detta lilla arbete, än att företaga dess granskning, ämna vi anföra ett och annat derur, och isynnerhet rekommendera vi detsamma såsom en läsning för ledamöterna af den nybildade komiten till reglerande af det svenska elementarläroverket. Af sådana för lärdom, skicklighet och heder allmänt kända män, som ledamöterna af denna komitå, bör man vänta sig ett dugligt arbete, men man vet dock ej ännu, hvilken andas barn de i skolfrågan äro; det är något skäl att förmoda, att den nog ensidiga tendensen till Klassiskt skolstudium är starkast representerad, och vi äro icke benägna att, utan vidare, dela de säkra förh-ppningar, dem Westeråstidningens redaktion synes hysa, ehuru vi derföre ej behöfva frukta, att de skola söka bringa elementarläroverket tillbaka till den ståndpunkt, som för decennier sedan gaf anledning till skolstridens begynnelse. De klassiska språken hafva bland läroämnen för den högre och högsta bildningen en vigtig plats att häfda, derom har ingen tvist uppstått mellan upplyst och sänsadt folk; men de måste maka åt sig, att vi må bruka ett bekant uttryck. Detta omdöme hann Geijer, innan han nedsteg i grafven, uttala i tidens namn, och inga skolkomitåer skola förmå tiden att taga detta omdöme tillbaka. Hvad man väntar af den närvarande komiten för elementarläroverkets reglering, det är ingen återgång till skolskicket för trettio år sedan, utan någon inskränkning i antalet af de läroämnen, hvaraf läroverket befinner sig besväradt, läroämnenas bestämning och ordnande, hvilket möjliggör ett schema för lästimmarne, som är redigt och i verkligheten tillämpligt, och en centraliserad skolstyrelse genom en högsta chef, hvarigenom de särskilta läroverkens likformighet kan åstadkommas, samt ett slut på det spridda och lösliga experimenterandet vinnas. Såsom prof på hr Cramåers satser i läroverksfrågan vilja vi nu anföra några sådana, stundom med en bifogad anmärkning. fäRörande läseordningen, gör hr Cramer den fordran på sträng enhet mellan läroverken, att på förhand och bestämdt blir gifvet, hvarest en lärjunge från den ena ortens läroverk bör hafva sin plats inom samma slags läroverk å en annan ort. Med fordran på ett innerligt sammanhang mellan alla elementarläroverken, uppifrån universitetet ner till folkskolan, yrkar han, att till folkskolelärare ingen må befordras utan att hafva genomgått fullständigt elementarläroverk eller aflagt den för afgång från sådant läroverk föreskrifna examen; att betyg för honom bör utfärdas af en distriktstyrelse; att folkskolorna böra i allo besörjas och bekostas af staten, deras lärare af distriktstyrelsen tillsättas och aflönas af staten. Samtliga de döda språken säger hr Cr., såsom egentligen tillhörande den s. k. lärda bildningen, böra från elementarläroverket utgå, och förläggas till universitetet. Häruti kunna vi för ingen del instämma. Vi förbigå helt och hållet den frågan, hvilka de äro, som böra läsa latin — vi anmäla blott i förbigående, att ej blott de, som ämna blifva prester, utan äfven de, som ämna blifva läkare och jurister, tyckas böra det, och icke minst de, som ämna vid läroverken blifva lärare i ämnet; för öfrigt anse vi ingen böra läsa latin, som ej har: lust och enskilt vetenskapligt intresse att drifva detta studium till någon viss höjd. Vi sätta blott mot hr Cramårs sats den åsigten, att latinstudiet, efter hans förslag, kommer att börjas allt för sent. Svensk yngling skulle då vid omkring 18 års ålder börja med det i så hög grad arbetsamma latinska språket. Hvilken yngling vid den åldern, då han bör göra valet af sitt vite genus — och de flesta hafva vid den åldern, efter vår tids lynne, redan bestämt detta — är väl hågad att kasta sig in i studiet af ett nytt språks abcd?Med hvilket lugn och tålamod kan väl detta ega rum? För en utomordentlig lust, en stor kraft och ihärdighet kan sådant vara ett problem attlösa, men undantaget får ej skapa regeln. Det är ev vid universitetet mångårig erfarenhet att de till :studentexamen uppkommande ynglingar. som illa läst sin latin och sedermera söka att på privatväg bota skadan, i allmänhet aldrig efteråt göra ett rätt besked för sig i detta ämne. Och det visar sig likväl af hvad på samma ställe i sammanhang med satsen säger, att hr Cramår icke anser önskvärdt att lärjungen blott läppjar på den klassiska kunskapens bägare? Vi anse, med ett ord, lika oriktigt att till universitetet förlägga början af de klassiska språkens studium, som att sätta en latinsk lärobok i händerna på en åtta års gosse och låta honom med denna läsning sysselsätta sig omkring tjugo timmar i veckan. Vidare önskar hr Cramår, att, sedan elementarläroverket kommit i behörigt skick, och sedan ett behörigt antal tillämpningsskolor blifvit under statens garanti organiserade, inga privata uppfostringsoch undervisningsanstalter böra få hvarken inrättas eller finnas, utan att särskildt tillstånd sökes och erhålles, och utan att de ställas under samma styrelse, son statens läroverk. Icke heller denna sats öfverensstämmer med vår åsigt. Vi äro hatar af alla privilegier, Om en far eller annat målsman inför staten ansvarar, å sons eller myndlings vägnar, för det minimum af kunskap staten eger rättighet att kräfva, det: är. kristendomskunskap, och derjemte låter sin sor eller myndling underkasta sig, i likhet med alumnen vid de allmänna läroverken, en exa men inför examinatorer vid högre eller högsta offentliga läroverk, så må väl denne fa