en medhjelpare, emedan han sjelf var för svag att ensam bära regeringsbördan och likväl icke -hade någon : böjelse att afstå från en konungs namn och sjelfkänsla. Landets intresse kom dervid icke i betraktande i första rummet; den kungliga värdigheten delades efter behag, liksom en vanlig egendom. Äfven uppfinningen af medregentskapet är ett af dessa .feodalstatens resultat; hvilka på nutidens mark taga sig ut såsom främmande och obehöriga. Man kan finna sig deruti, att en romersk kejsare kunde adoptera-enyngre man och förklara honom delaktig af vissa majestätsrättigheter; man kan fatta, att en sultan öfverlemnar åt en storvezir all makt och verksamhet utom namnet; ty man bibehåller den person, i hvilken statshögheten förkroppsligas, för sina ögon; cn förblifver suverän, om, ock en annan kan åtnjuta en -furstlig titel; eller en :annan är den embetsman, som i verkligheten utöfvar suveränitetsrättigheterna. Kortligen, en öfverflyttning af regenträttigheterna kan ske på de. rest olika sätt under den .förutsättning, att kronans innehafvare likväl alltid förblifver högsta auktoriteten, som i hvarje ögonblick -kan med odelad rättighet göra sig gällande för att bjuda och -befalla; men två födda furstar såsom tvillingar eller valda kamrater på en tron kän man aldrig mera -föreställa sig.Vore de hvarandra i makt och rättigheter verkligen jemlika, så skulle-de korsa och förlama hvarandra i sin verksamhet. Det skulle snart visa. sig, att det är orimligt att lägga ett embete-och bestyr itvå personers händer; en oupphörlig strid på tronen och partisplittring inom folket skulle vara följden deraf. Jemte en. verklig herrskare är ingen medherrskare möjlig. Fallet med vårt Tand är annorlunda; men icke mera gynsamt för ett medregentskap. De konungsliga rättigheterna skola förvaltas för en innehafvare, som är förhindrad. att sjelf utöfva dem;man: föreslår för vikarien rang och namn af medregent; ehuru hani verkligheten likväl är den enda, söm skulle kunna regera. Motsägelsen är så påfallande, att det intet ögonblick kan undfalla in-eller utlandet. Den,som kallas till en annans plats, hah skall icke handla med; utan för honom; den, som har att fylla en konungs plats; han skall regera för honom; ty med honom kunde han blott — icke regera. Annorstädes anser man det redän för ett ondt, om. ett regenskap måste träda i stället för en regelmässig regering, emedai vid ett sådant. merändels häftar en viss osäkerhet med vidtgående verkningar, och ofta föreskrifva till och med bestämda lagar, att en regent icke i alla stycken skall stå lika med landsherren: Och denna : osäkerhet skulle man hos oss vilja ännu mera försvåra och. förvärra, derigenor att man till och med drager i tvifvelsmäl, om en regents rättigheter tillkomma medrer genten.2.Medregentskapets begröpp är grumligt; men i en stat bör aldrig vidtagas någon-åtgärd, hvarigenom någon kunde få tillfälle att fiska i grumligt vatten. Att hans majestät konungen icke kan underkasta sig regeringsbördan, det känna och beklaga vi alla; just derföre måsteman se till i hvilka händer den makt kommer, som föregifves skola förbehållas qvar åt konungen; och at dubbla skäl vilja vi icke se vikarien vara utan hela den myndighet, hvilken för statens. väl måste åt honom -öfverlemnas: Någon. kunde vara af den åsigten, att den inre politiken, om man äfven kallar medregenskapet för ett ofullständigt tillstånd, icke behöfver derunder lida, utan kan framskrida med -kraftiga steg. Vi. å vår sida tro likväl icke ens detta, utan hoppas på en mängd nödvändiga förbättringar i lagstiftningen och förvaltningen blott -i fall från den högsta ledningen tages en ny ansats med fullt sjelfförtroende och. utan. hindrande konsiderationer. Men den olägenheten skall man knappast vilja förneka och bemantla, ätt Preussens anseende i utlandet icke kan. bestå utan att man snart kommer ur: ett tillstånd, som är en blott. nödhjelp. Utländetvet; att man i Preussen känner det tryckande och skadliga uti det nuvarande provisoriet; hväd måste det tänka, om vi likväl icke vore i stånd att försätta oss i -en-bättre-stätlning ? Man skall icke tillräkna enskilta personer, icke den eller den statsmannen oskiekligheten, utan man skall hafva skäl att fatta en dålig tanka om hela natiopens förmåga att röra sig ur stället, Den ibland. oss, som skyr. ett så dåligt omdöme, måste inse, att medregentskapet icke kall blifva betraktadt såsom annat än en flykt ör en fedbar lösning ; Då det nummer, som innehöll. denna, artikel, såsom vi redan nämdt, konfiskerades af polisen, har en, fruktan uppstått. hos preussiska allmänheten att man verkligen ärnar föranstalta ett medregentskap, isynnerhet som .Kreuzzeitung, som mottäger sina inspirationer från åtskilliga ledamöter af den bittillsvarande kamarillan, ifrigt förordar dena plan. Bland det myckna förvirrande och motsägande som-de; tyska bladens artiklar och korrespondenserna innehålla om denna sak, synes det dock somskulle den uppgiften vara fullkomligt viss och tillförlitlig, -att det ieke kan bli något tal om en enkel förlängning af prinsens af Preussen fullmakt såsom konungens vikarie, när denna utlöper, den 23 Oktober. Att en förändring skall, inträda är afgjordt, men om formen och om tillämpningen af konstitutionens artikel 36, Som bestämmer huru tillgå skall då konungen af sjukdom är, hindrad att sjelf föra styrelsen, rådå tvifyelsmål; I de nyaste officiösa korrespondenserna från Berlin heter det,.att. konungen skall uppdragä högsta regeringsmyndigheten åt prinsen af Preussen såsom den närmaste agnaten, och denne skall då vara sinnad att inkalla ;,kamrarne, för att i enlighet med attikeln 56 i konstitutionen fatta de beslut, till hvilka landtdagen är kompetent. Det tyckesi alla händelser som skulle regeringen icke ärna gifva nationen någon underrättelse. om. sina beslut, förrän den 23 Oktober är så nära för handen, att hvarje proFE Cr. MA fö väki er rör RR — VN ho tr Er MS då RR fs ET fr rt OR nt KR RIE RET oc vp Ijtrg böta fA RR HÖR Kr Ir NEO