rika, och knappt hade historien hunnit öfver till nya verlden förr än en industririddare från Europa, möjligen från vårt eget kära fädernesland; sökte bögagna den för att göra sig intressant och kring sitt hufvud vrida martyrkronan; sannolikt i hopp att på samma gång kunna förtjena litet penningar. En för öfrigt mycket allvarsam korrespondent till en tysk lidning skrifver nemligen från Newyork den 14 Austi: ES ska journalisten Lindahl, som den 2 Juli enligt den romantiska sagan i IIndependance Belge skulle fått nåd först vid stupstocken, befann sig den 30 Juli i St Louis på tidningen Anz. d. Westens redaktionsbyrå. Han uppgifver sjelf att han endast blifvit in contumaciam dömd till döden, sedan han genom flykten undandragit sig lagens arm och att han blifvit äfven isin frånvaro benådad af konungen. Nämde tidnings redaktion försäkrar att de papper, som Lindahl framlagt för att legitimera sig, ieke lemna något tvifvel öfrigt om hans identitet. Sanaolikt kommer denne falske Lindahb att vandra genom verldens alla tidningar och sålunda blifva en tidningsanka af kött och blod. (P. T.) — Nigra Cambridge-studenter, hvilka farit öfver till Frankrike. på en dem tillhörig kutter om. yra par åror, hafva föreslagit en kapprodd med nå-. gra franska roddamatörer. Rodden skall företagas på Kanalen och hafva Caön till slutmål. KLEN AEOTESVTTET NINE