— fa, kloroform, benzin, Mm. f., men med föga gynfarmma resultater; bland alla har han funnit sväfrelSyrgether tjehligast, och Afven mest ekonomiskt, emedan samma etherbelopp kan med et ganska obetydlig afgång användas till många efter hvarandra följande extraktioner af samma slags luktämne. De växtdelar, hvilkas arom man önskar utdraga, inläggas i en deplaceringsapparat, och öfvergjutas med så mycket ether, att de betäckas deraf. Efter 10 till 15 minuters förlopp utsläppes vätskan, och ny ether påfylles; som efter omkring 15 minuter äfven utsläppes. Den genomsilade ethern har då hunnit fullständigt lösa och medtaga luktämnet, och kan afdestilleras ifrån detsamma vid vanlig handvärma. Ethera kondenseras på vanligt sätt, och kan länge nyttjas om igen till samma ändamål. Luktämnet återstår nu, fritt från etherlukt, och iform af en hvit eller färgad, fast eller flytande, men vanligast mjuk och likasom smörjig massa, hvilken likväl efter någön tid hårdnar till ungefär samma fasthet som ta!g. Ethern qvarhåller alltid någon del af det arom han jenat att utdraga; samma ether-och samma deplaceringsoch destilleringsapparat bör derföre uteslutande begagnas till samma luktämnes framställning. Naturligtvis bör ethern äfven ursprungligen vara fullkomligt ren. iInsamlingen af. blommorna fordrar särskild uppmärksamhet; man måste gifva akt på vid hvilken grad af mognad och vid hvilken tid på dygnet den eftersökta lukten. är bäst utvecklad. Endast då bör plockningen ske, och endast i fullkomligen friskt tillstånd afgifva blommorna ett luktämne, som är lika angenämt med den friska blommans doft. : Blomsterdoftet är på långt mär. icke så flyktigt söm eleoptener eller vanliga flyktiga oljor; så länge det nemligen får vara förenadt med de feta och icke flyktiga ämnen, som utgöra dess beledsagare i sjelfva blombladen; . det -har då kunnat lemnas hela är i Öppen luft utan att märkbart förlora sin lukt: j : Millon har. anstält sina försök med flera slags faner och rosor; med pomeransblommor, tuberoser, liotroper, narcisser, fiolblommor och det slags 1evantiska kassia, som araberna kalla Ben, — allt med samma framgång. Deremot har han icke funnit sin metod brukbar för sådana luktämnen, som bestå af verkliga eleoptener, såsom thim (backtimjan, Thymus Serpyllum), lavendel, geranium, anis, m. fl. — Det inre Afrika. Mr Campbell, britisk konsul i Lagos, på vestra kusten af Afrika, befinner sig för närvara de i England, der han för någon tid sedan bevistade ett stort möte inom bomullsodlings föreningen i Manchester. Han meddelade vid detta tillfälle följande notiser om Afrika: Palmoljehan deln på kusten af hafsviken vid Benin har sedan sex år stigit med ett värde af 600,000 . Hvarföre skulle då icke bomu!lsodlingen kunna vinna en lika rask tillväxt? Infödingarne hafva en särdeles förkärlek för åkerbruk. I Abeokutu föredraga de plantagearbete med en dagspenning af 3 pence framför alla andra sysselsättningar, af hvilka somliga kunde inbringa dem 9 pence pr dag. Nigerfloden skulle, medelst någon utveckling af bomullshandeln; kunna blifva en Mississippi för Afrika. Den ifrågavarande deleh af Afrika innehåller städer med 40 till 120,000 invånare. Invånarne icke blott odla, utan äfven förädla bomull; och: år 1857 exporterades från dessa trakter ända till 200,000 stycken kattun af. inhemsk produktion, dels till Brasilien, dels tilll andra länder. Hvad de inhemska bomullsodlarne behöfva är ett billigt och tidbesparande förfaringssätt till bomullens renande.Den: allmänt rådande föreställningen, att afrikanen har en medfödd skygghet för arbete, är helt och hållet falsk. I Lagos gå männen vid första gryningen till sitt ar: bete och intaga under middagshettan sin måltid och sin siesta, och svårligen torde man. på. hela jordklotet finna något arbetsammare folk. Män får dessutom icke förgäta att i Afrika inga grundräntor betalas, att europgerna nästan öfverallt röna ett vänligt mottagande samt att. de, vid ett måttligt lefnadssätt ingenting häfva att befara af klimatet. Mr Campbell sjelf hade lefvat trettiofem år i dessa trakter och kände en irländare som vistats derstädes hela fyra tiofem åren. — Böjlig häfvert; Af Edward Strache. Ett rör af kautsju kan när som helst och med mycken beqvämlighet användas såsom häfvert. Man nedsänker 4 den vätska, som häfverten skall uppsuga, rörets ena Snda, sammantrycker röret ett stycke ofvanom vätskans yta, och fortsätter sammanklämningen, t. ex. mellan fingrarne i smått och mellan ett par små valsar i stort, utåt rörets icke neddoppade ända tills denna uppnåtts. Isamma mån suger sig vätskan upp i det mellan sammantryckningspunkten och vätskan mer och: mer utsträckta tomrummet, och om rörets fria ända nu sänkes något lägre än vätskans yta, så fortfar vätskan att rinna ut genom röret, som genom em annän häfvert. — Tobaksrökande statsmän. Något hvar, som . Just Bulwers Ernst Maltravers, torde erira sig den f nämde roman omtalta sjöskumspipan. Författaren, som numera är kolonialminister, skall vara en vida mer passionerad rökare än någon af hjeltarne i hans berättelser, och det påstås i England, att svårligen någon ifrigare dyrkare af den ädla virginiaörten kan stå att finna, Hvarje minister i England tyckes bland sina ledamöter räkna en rökare par excellence, och det är svårt att afgöra hvilkenlera som årligen kunsumerar mest tobak: lord Clarendon eller sir E. Bulver Lytton. Lord Palmerston åter här en så afgjord afsmak för tobak, att han en gång skriftligen gaf de unga attacheerna:i Konstantinopel en skarp skrapa för det-deras depescher luktade af denna ört, hvarjemte han gaf . order att i ministerhotellet i nämde hufvudstad skulle uppslås ett plakat, som förbjöd all tobaksrökning derinom. : — Godt pris på vin. Vinskörden har i år utfallit så ymnigt i Frankrike, att faten hvarpå vinet förvaras, kosta. mer än sjelfva vinet, Förlidet år kostade en hectolitre vin 60 till 70 francs och:1 heetolitre drufbränvin 250 till 300 franes; i år tros priset komma -att falla till 10 åa 15 francs för vin, samt 50 a 60 franes-för drufbränvin pr hectolitre: