I sontella vågor, och förhållandet, att nästan alla I ( väggar föllo utåt, gifver Stöd åt denna uppI j fattning. Jordbäfningens centrallinie-gick otvif-1 velaktigt starkast genom, eller helt nära Co Irinth och Kalamaki, i en riktning ungefär från NO. till VSV.. På hvardera sidan om denne centrallinie tyckes styrkan hastigt hafva aftaI git, då Hexamilia, blott två mil äflägset der ifrån, hemsöktes af en så mycket lindrigare stöt, och.en by, fem eller sex mil vester irån ) Corinth, skadades helt obetydligt. I Megara på ena sidan och Argos på den andra kändes I skakningen märkbart, men utan ringaste följder. De stötar, som ännu alltjemt fortfara att I kännas, äro inskränkta till Corinths -grannI skap. . De sträcka sig icke öfver Geraneiska I bergen i norr, eller den bergskedja i söder. som skiljer Nemeas dal från slätten vid Argos. Begränsningen af jordbäfningens verkningar utgör dess mest egna drag, då mar deraf ganska noga kan sluta till den underjordiska kraftens medelpunkt, hvilken inträffar på sjelfva näsets midt, der det är smalast. Regeringen har beslutat flytta staden Corinth till en ny plats, belägen två eller tre mil närmare golfen. Ingen början har likväl ännu blifvit gjord dermed, och jag betviflar att folket vill biträda denna plan. Näset utgör onekligen det bästa läget för en handelsstad i hela Grekland, och konungen och hans rådgifvare begingo ett stort misstag, då de utsågo Athen till hufvudstad, i stället att här uppbygga en ny. Athen kan aldrig blifva en stad af vigt: dess lif beror helt och hållet af hofvets närvaro, det är ett Washington i miniatyr: er by med offentliga bygnader. : Här deremot är den grekiska hästens sadel; dess flämt nde sidor badas af Medelhafvet, och dess hufvud intränger i Thessalien, med blicken riktad ät Konstantinopel... En stad. här belägen, skulle hafva en fot i hvartdera hafvet, eröfrande den adriatiska handeln från Patras och den orientaliska från Syra, förlikande den grekiska afunden och stridigheterna bättre än någonting annat skulle förmå. Ack, hvilket tillfälle förlorades icke genom den gamle Ludvigs at Bayern klassiska smak och — praktiska inskränkthet! 3 Vi uppehöllo oss en stund framför de sju gamla doriska kolonnerna af Neptuni tempel, eller den Corinthiske Jupiters, eller den Chalcidiska Minervas, eller hvad helst de nu må vara. Eburu groft arbetade och synbarligen uppförda långt före den grekiska bygnadskonstens fullkomlighetsperiod, återfinner man likväl äfven i dessa monolithers yvittrade och kolossala massor den doriska ordningens enkla behag. En af dem har blifvit våldskmt klufven at Jordbäfningen, och en ganska limdrig rörelse skulle fordras för att kasta den på sin mnärmasteå granne, hvilket sannolikt skulle föranleda äfven dennas fall. Efter att hafva färdats omkring det jättelika Acropolis, hvars spets var insvepti moln, nedkommo vi i en dalsänkning vid en ström, som leder sitt ursprung från de Nemeeiska kullarne. Det regnade sakta och ihärdigt, och det ödsliga landskapet var dubbelt dystert under en mulen bimmel. Vi sträfvade framåt under; fyra timmar, och togo slutligen tillflykt emot ovädret i värdshuset vid Kourtessa, nära Cleone. Äfven detta ställe hade lidit af jordbäfningen. Af tre hus kunde två icke bebos; det största, tillhörande en officer vid gensdarmerna, var förfärligt söndersplittradt, och begge gaflarne utfallna. Den unge värdshusvärden, vid namn Agamemnon, emottog oss vänligt, och aftonen förgick under åhörande af en gammal blisd, kringvandrande Homer, som sjöng förfärligt i näsan och ackompagnerade sig på en zittra i samma näston. Efter middagen återkom samma hemska, mullrande ljud, som vi hade hört på morgonen, med en) häftig, vertikal rörelse, som skakade huset, likt ett rö för vinden, Skakningen räckte från tjugo till trettio sekunder, och vibreringen fortfor åtminstone en minut längre. Timmerstockarne knakade i sina fog; ningar, och väggarne tycktes vara nära att remna. En aldrig så liten starkare stöt skulle hafva störtat huset öfver oss. Under natten väcktes jag genom bullret af nedstörtandet af en bland det stora husets väggar; stöten var redan öfver, men denna morgon i dagningen hemsöktes vi af den starkaste bland alla. Häftigheten af den upp och ned gående rörelsen. sprängde och åtskilde väggarne med ett fasaväckande, gnisslande ljud, under det en mängd mindre stenar nedrasade omkring oss. Vi voro ännu qvar i våra bäddar och kände oss visserligen. icke trygga för vår säkerhet, men voro för lifligt upptagna af att observera fenomenet, för att vidtaga några mått och steg att undkomma. Jag kände mig emellertid -belåten att stormen aftog, så att vi kunde förflytta oss på säkrare grund än Corinths. j Klockan tio hade vi uppklättrat till toppen; af kullarne, : och: slätten vid Argos, belyst af morgonens gyllene strålar, utbredde sig under oss. Till höger höjde sig Arkadiska ber-:: gen med bröstvärn af glittrande snö; längre! bort, i vester, syntes topparne af Erymanthus och Cyllenes pyramidlika spets. Bortom slät-! tens grönskande yta tecknade sig Argos Acroolis emot Argoliska golfens purpurlinia.; et herrliga landskapet samm i ett genomskinligt töcken, som ännu mer mildrade dess! utsökt harmoniska färgton. De i uddar utskjutande klipporna hade en ljusröd skiftning, skuggad af den ljusaste silfvergrå anstrykning, och ett färgspel likt det man ser i vecken af. TEE rn SRS TE tr LTR al AED AR