ETOCEKEHOLM den 11 Aug. Det nya valsättet i hufvudstaden. Frågan om ordnandet af hufvudstadens val till riksdagsmän i borgareståndet har nu sedan den 27 Februari, det vill säga under mer än ett halft års tid, ändtligen hunnit så långt, att förteckningar öfver dem, som magistraten anser valberättigade, i går blifvit tillgängliga: Att dessa förteckningar icke kunna anses slutligen och bestämdt angifva alla dem, som enligt 14 S riksdagsordningen ega besluta om valsättets ordnande, är klart, då, till följd af grundlagstextens ganska sväfvande ordalydelse, meningarne om gränserna för valrättens utsträckning varit mycket delade, och man till och med finner, att handelsoch ekonomikollegium varit af olika tanka med magistraten om hela medborgareklassers rätt att deltaga i valen. Sålunda har ekonomikollegium ansett stadsmäklare och skeppsklarerare, tidningsutgifvare, teaterföreståndare, kommissionärer, båtskeppare, krognäringsidkare, badaremästare, åkare med flere böra ega valrätt på grund af sitt yrke, men magistraten har, som det säges med en rösts pluralitet, varit af motsatt åsigt och uteslutit alla dessa yrkesklasser. Vid det sammanträde, som magistraten utlyst till den 23 dennes eller i dag fjorton agar till, lärer väl således magistraten äfven anse sig böra förmena personer af nämde yrken att få deltaga i förhandlingarne och besluten, och om dessa då skulle i vederbörlig ordning anföra besvär öfver att de blifva uteslutna, så kan naturligtvis det, som vid ifrågaVvarande sammanträde kommer att åtgöras, icke anses lagligen giltigt förr än dessa besvär blifva afgjorda, och möjligen icke ens då, enär man kan förutsätta såsom möjligt, att: de uteslutna kategorierna i sista instansen blifva, i öfverensstämmelse med den grundsats, som ledt ekonomikollegium, tillerkända rättigheten att deltaga i valen, hvarmed ock följer rättigbeten att deltaga i förhandlingarne och besluten om valsättet, så atl man nödgas börja om igen. fEVi bafva således god utsigt att få denna sak så långt utdragen, att Stockholm möjligen ej blir i tillfälle att förrätta riksdagsmannaval till borgareståndet. åtminstone enligt nu gällande grundlagslydelse, i fall urtima riksdag tilläfventyrs skulle blifva utlyst. I afvaktan på om någon eller några från mågistratens förteckningar uteslutna medborgäre eller medborgareklasser komma att söka vindicera åt sig rättigheten att enligt 14 R. O. deltaga i riksdagsmannaval, hafva vi emelJertid blott magistratens förteckningar att hålla oss till i och för fortsättandet af den förut inom pressen och vid sammanträdet å rådhuset d. 23 April förda diskussion om det nya. valsättets ordnande. Att det gamla valsättet efter klasser och med elektorer måste ändras, det är, som bekant, redan genom beslut den 23 April afgjordt. Vi vilja derföre här till en början gifva en kort öfversigt af ifrågavarande förteckningars uppställning och innehåll. De innefattas i två foliohäften. Det, ena, börjande med handelsoch ekonomikollegii redogörelse för det sätt, hvarpå kollegium uppfattat magistratens uppdrag angående förteckningarnes upprättande, omfattar stadens valberättigade husoch tomtegare, och det andra borgare samt dem, som magistraten ansett vara idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknasp. Borgare och idkare af borerliga yrken äro sammanförda om hvaranra, så att man af förteckningarne icke kan finna hvilka som förut egde valrätt och hvilka som nu erhållit sådan. Båda förteckningarne äro för öfrigt uppstälda efter församlingarne, med särskilta kölumner, upptagande för husoch tomtegare: a) den valberättigades fastighet efter qvarter och nämmer; b) den valberättigades namn, yrke, befattning eller titel, och c) afgift för fastighet till fattigvården efter andra artikelns bevillning, brandvaktsafgift och husegareinqvarteringsafgift; samt för borgare och idkare af borgenliga yrken: a) den valberättigades bostad efter qvarter och nummer, b) den valberättigades namn, yrke, befattning eller titel, och c) afgift för borgerlig rörelse tjill fattigvården efter andra artikelns bevillning, ordinarie kontribution till staden och borgerlig inqvarteringsafgift, alla dessa särskilta. afgifter hvar för sig till beloppet angifna, fattigförsörjningsafgiften enligt de kronouppbördslängder, som upprättades vid 1857 års mantalsskrifning, samt de öfriga efter den taxering, som är utsatt i 1839 års stadsuppbördslängder. Genom denna uppställning finner man ingenstädes någon ledning hvarken i fråga om huru många, som innebafva valrätt, enär en stor del hus och tomtegare dels äro tillika borgare eller idkare af borgerliga yrken, och dels innehafva flera på olika ställen i staden belägna fastigheter, samt. till följd deraf äro upptagna i flera olika församlingar och qvartef, eller i fråga om hvad hvar och en utgör i afgifter för fastighet, då äfven dessa äro utförda för hvart och ett tomtnummer. Om: detta var meningen med det beslut, som å rådstugan fattades den 23 April, lemna vitills vidare derhän, i afvaktan på begärdt och utlofvadt transumt af det officiella protokollet, men säkert är, att man, utan ett vidlyftigt och alltid osäkert arbete,;derigenom saknar en tillförlitlig kännedom om dessa ganska vigtiga omständigheter.