men må det gerna bibehåftas, ty det-kan på ett sätt möjligen verkställas, nemligen derigenom, att öfver:nskommelse träffas med någon regent, som e land, der pepparen växer, och dit kan man sända affillingarne. Lagstiftaren bör för öfrigt icke stå efter sin tid, ty då kan han komma att räknas bland de råaste; och enda medlet mot olyckliga utbrott är att lagstiftningen håller jomna steg med bildningens uveckling. Allenast föräldrade lagar voro orsaker till franska revolutionen. Talaren yrkade afslag å ic framstälda förslagen till fvelse i ämnet och understöddes dervid af grefve Sparre E., friherre Ureutz, hver Hjerta, Tersmeden P. R. och Adlercreutz, ilka ansågo olämpligt att ingå med förslag i anämnen, än önskningsmål, isynnerhet i detta fall der behofven af ny lagstiftning innan nästa riksdag otvifvelaktigt blifva så påträngande, att regeringen g tvungen inkomma med nytt förslag i ämnet. öfrigt vore hr Brings förslag icke förtjent af ot bifall, alldenstund 1:2 mom. föranledde tillinitoriska undersökningar, som i alla fall icke vore t Uförlitliga, och gifver regeringen makt attintränga ä det område, der det tillkommer biskoparne att a; 2:a mom. vore otydligt och förvandlar rike der till en komitåt, som för hvarje sdag sl ppgöra förslag till bildande af nya församlingar, samt 3:e mom. vore värre än både Kongl. Maj:ts och lugutskottets förslag, ity att den meddelar regerinren en extra ordinär makt, som allenast tillhör stänlerna gemensamt med konungen. Uttrycket genon jenliga åtgärder söka i möjligaste mån, eller med anIra ord: alla möjliga medel måtte väl för alla synas ifskräckande. Grefve Liljencrantz yttrade, att det varatt förutse. tt segren i går skulle göra hierarkiens kämpar tillsagsnare; men segren vore så ringa och torde snart förbytas i ett nederlag, hvarifrån ingen återgång as. Intet rum må lemnas öppet för hierarljelser; och, tillade talaren, emedan jag icke vill sätta min nästa hvarken under hierarsxiens eller någon annan kåpa, yrkar jag afslag. Derefter uppträdde hr Lefren med förklaring, att han icke tänkt yttra sig i denna fråga; men han nade blifvit uppkallad att åtaga sig religionsvänneras sak: hade alltid funnit sig bäst vid att följa der :ena lära presterna predika; hade aldrig krupit under ågon prestkäpa, men om han skulle välja mellan kåporna, valde han hellre presternas än proselytnakarnes, hvarföre ock han yrkade bifall till skrifvelsen. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, förkastales förslaget utan votering, hvarefter ståndet öfvergick till behandling af frågan om upphäfvandet wtf konventikelplakatet af den 12 Januari 1726. Hr P. BR. Tersmeden ansåg den makt, som, enligt lagutskottets förslag, blifvit lagd i kyrkorådets hänler, vara alldeles olämplig, alldenstund denna myndighet icke vore kompetent att bedöma de högst sväfvande och obestämda grunder, som skulle tillät: letsamma uppträda emot dem, Hvilka, utan att var: orester, utöfva lärareverksamhet. Talaren inlemnadt stt förslag i den syftning, att kyrkorådet icke skulle ned dylika saker hafva att skaffa, samt understödies dervid af friherre Ahlströmer och hr Hjerta hvilken ansåg en sådan makt, som utskottet föreslasit, öfverflödig och minst böra läggas i händerna på rkorådet, hvilket merendels består af de mest stationära inom församlingen, eller så kallade ,krutsubbar., helst då offentlig myndighet har tillträde vill sammankomsterna. Dessutom föreslog talaren, att vid uttrycket: enskilta husandakt,, ordet enskilta borde utgå. Grefvarne Sparre och Liljenerantz samt hrr R. Cederschiöld, N. Tersmeden och Printzenskjöld yrkade antagandet af förslaget oförändradt. Friherre Posse önskade, att de böter, som enligt rörfattningen ådömdes, skulle tillfalla allenast de rattiva, utan att åklagaren deraf skulle erhålla någon del, hvarjemte hr Estenberg, flera gånger öfverröstad af ropen proposition, yrkade upphäfvande af konventikelplakatet endast i de delar, som rörde konventiklar, under förklaring, att romerska dekretalerna kunna jemföras med protestanternas kyrkolagar Sedan utskottets förslag utan förändring och utan votering blifvit antaget, samt de tvenne sista punkterna lagda till handlingarne, åtskildes ståndet kl. half till tio. Prosteständet. Sedan protokollsutdragen, innefattande ståndets be slut i religionsfrihetsfrågan, blifvit justerade, föredrogos sammansatta statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 47, tillstyrkande en underdånig skrifvelse om befrielse från rotering för ansättshemman i Jemtland, som bifölls. Uti utlåtandet n:o 48 besvarades motioner om lindring uti båtsmansroteringen i allmänhet och särskilt i Blekinge och Södra Möre, och en underdånig skrifvelse tillstyrktes om utredning, huruvida samma lindring kunde medgifvas båtsmans hållet som nu blifvit beviljad rotehållarne vid indelta infanteriet. Härvid yttrade d:r Sandberg, att då rotehållarne vid indelta infanteriet blifvit befriade från bidrag till soldatbeklädnaden ock det vore en känd sak, såsom ock motionerna upplysa, att bördan at båtsmansroteringen i Södra Möre och Blekinge är utomordentligen tryckande, så ville han förorda antagandet af Jöns Perssons reservation, att ställa 28,430 rdr om året till regeringens disposition, för att användas till lindring i båtsmansbeklädnaden. Prosten Sonden anmärkte, att nu ifrågasatta förslag icke, så vidt han kunde minnas, blifvit behandladt i utskottet, och kunde således svårligen nu antagas Biskop Annerstedt erinrade, att om båtsmansroteringen är mera tryckande, så är soldatbeklädnaden kostsammare; yrkade bifall till utskottets förslag, hvarigenom den begärda lindringen utan tvifvel vid nästa riksdag blir beviljad, hvilket ock blef ståndets beslut. N:o 49, innehållande en voteringsproposition, lades till handlingarne. Bankoutskottets utlåtande n:o 73, tillstyrkande löneförhöjning för kanslisten Mzeechel; n:o 74, afstyr de betalningsanstånd för baukens gäldenärer och försträckningar till privatoch filialbanker; n:o 75. en anmälan om 3:ne stånds beslut angående användandet af det utländska lånet till rörelsens underttande; n:o 76, afstyrkande bankovinstens använande till bankens konsolidering, emedan den redan för denna riksdag vore disponerad, och n:o 77, med ett tillägg uti instruktionen för diskontverkens och lånekontorens revisorer, blefvo alla bifallna och godkända utan di sion. Likaledes lagutskottets betänkande n:o 64, afstyrkande en förklaring af 15 kap. 2 handelsbalken! Slotligen upplästes inledningen till ecleri comitialis irkulär, innehållande en öfverblick på den närvande tidens religiösa rörelser. Åtskilliga S, som ulle ingå i detta cirkulär, blefvo äfven föredragne och godkände. Zz Bondeständet. Bankoutskottets utlåtande n:o 72, i anledning af ickt motion om belåning af guld och silfver i ris ständers bank och dess lånekontor, bifölls utan ussion. Likaledes biföllos samma utskotts memoal n:o 73 och utlåtandena n:ris 74, 76 och 77, för hvilkas innehåll förut är redogjordt. — Lågutskottets utlåtande n:o 62, i fråga om förordning angående allmänt kyrkomöte, blef med ogillande lagdt till. handlingarne; men samma utskotts betänkande a:0 64 bifölls. — Statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 47, om befrielse från rotering för ansättshemman i Jemtlandslän, bifölls; deremot afslogs samma utskotts afstyrkande utlåtande -n:o 48, ifråga om lindring i båtsmansroteringen, hvaremot Jöns Perssons reservation af ståndet antogs. kamsonmemmsemeeumtkmktksnd