Ar detta rykte, som utan tvifvel redan hunnit äfven till vederbörande auktoriteters öron, sannt, så bör man fordra och kunna vänta, att detta vidriga missförhållande med det snaraste blir rättadt. —N — Läroverksreformen och dess nyaste vedersakare. I (Slut från gårdagsbl.) Är åter författarens mening endast, att det nya lärosystemet, som följts och fortfarande följes i nya elementarskolan, skulle uteslutande eller väsentligen grunda sig på vexelundervisningsmetodens användande, så är äfven detta, icke ett misstag — ty det är otänkbart att författaren skulle kunna vara okunnig om verkliga förhållandet — utan likaledes ett historiskt försök att föra läsaren bakom ljuset. Författaren synes nemligen hafva resonnerat så: Många, äfven bland vännerna af nya lärosystemet, sätta ganska obetydligt värde på vexelundervisningen, sådan densamma brukas i folkskolorna (att den slags vexelundervisning, som brukas i nya elementarskolan, är någonting helt annat, betyder ingenting — man, håller sig blott vid namnet); följaktligen måste det vara ett förträffligt krigsknep, om man kunde inbilla folk, att hela nya elementarskolans lärosystem består uti ingenting annat än användningen af vexelundervisning! Förf. säger ock uttryckligen (sid. 54), att vexelundervisningen är hela det nya lärosystemets moder och länge fortfarit att vara dess första grundsats, samt att sjelfva systemet uti det bufvudsakliga blifvit vederlagdt genom yederläggningen af denna grundsats,. Dessa ord visa klart hvart författaren vill komma. Insändaren förmodar likväl, att ingen låter förvilla sig af så oskickliga taskspelerier. Hvar och en vet neml., att man i nya elementarskolan försökt att i flere riktningar realisera senare tiders åsigter i afseende på allmänna undervisningen, men att de flere afvikelser från gamla systemet, som sålunda uppkommit, alldeles icke stå i något nödvändigt samband den ena med den andra, eller betingas den ena af den andra, ännu mindre alla utgå ifrån och hvila på en enda princip, sådan författaren vill inbilla folk att vexelundervisningen skulle vara. Till exempel: en af de verkligen vigtigaste förändringar och, såsom insändaren vågar tro, förbättringar, hvilka blifvit i senare tider införda i våra offentliga läroverk och hvaraf nya elementarskolan gifvit ett föredöme, är det derstädes brukliga ganska noggranna, men likväl milda och humana disciplinarsystemet, hvilket vunnit en sådan efterföljd, att man numera lyckligtvis endast ytterst sällan får höra talas om käpprapp och hårluggar i de oftentliga skolorna; — men hvad sammanhang finnes väl emellan detta förbättrade disciplinarväsen och vexelundervisningsmetoden? Vidare: då man i nya elementarskolan afskaffat det i så många hänseenden förderfliga hemlezläsningssystemet, hvad gemenskap har detta med vexelundervisningen? Än vidare: en af de allravigtigaste stridsfrågorna i afseende på undervisningens ordnande, och der äfven nya elementarskolan gifvit föredöme af en förändring, som numera är införd så godt som vid hvartenda elementarläroverk i Sverge, var den angående ämnesläsning för lärarne äfven i skolans lägre klasser; men hvad sammanhang har denna förändring — och förbättring — med vexelundervisningsmetoden ? Ytterligare: Är ämnesläsning för lärjungarne och den fria flyttningen nödvändigt beroendel af vexelundervisning? Kan icke fri flyttning I existera utan vexelundervisning eller vexelundervisning utan fri flyttning? Påstår någon detta, så bevisar han sig derigenom icke förstå betydelsen af dessa saker. Yttermera: då skolreformens vänner yrkat på modersmålets studerande i skolorna och detta blifvit till en förut i vårt land okänd omfattning infördt i nya elementarskolan, så har derigenom onekligen föranledts en förbättring i den allmänna undervisningen, som måste räknas till de allra väsentligaste, och som äfven blifvit erkänd såväl af Sverges hela lärarepersonal, som af regeringen uti den nya skolordningen; men hvad har detta att göra med vexelundervisningen? Detsamma gäller i fråga om uppskjutandet af gamla språkens läsande till de högre klasserna, hvarutinnan nya elementarskolan äfvenväl gifvit exempel; — detsamma i fråga om den vid nyssnämda skola införda ordningen för språkföljden; hvilka båda aker — så godt som enhälligt antagne, om än med några små modifikationer, af samtlige lärarekollegier — onekligen utgöra en afj de i pedagogiskt hänseende vigtigaste förän-) dringar, som blifvit i senare tider införda il våra elementarläroverk; men hvad samband kan uttänkas emellan allt detta och vexelundervisningen? Vidare: införandet af naturvetenskap, geometri och geometrisk teckning i skolans lägre klasser — är detta något, som har ringaste gemenskap med vexelundervisning? Är den genom reformvännernas bemödande och det af nya elementarskolan -gifna exemplet samt de derifrån utgångna läroböcker mer, än genom någonting annat, i vårt fädernesland bekantgjorda åskådningsundervisningen i dess allmänna Pedagog betydelse — en undervisning, som så länge varit erkänd af Europas förnämste pedagoger och praktiserad i dess bästa läroanstalter, fast hos oss alltför länge försummad — är denna detsamma somT Seaclandersisning? eller är den grundad på vexelundervisning ? — Ins. stannar här, ehuru ännu mera kunde vara att tillägga, och frågar blott: Kan förf. neka, att de här uppräknade sakerna äro af någon vigt för sko-1, Jan Fö Kam hans 0 ar PR