då enighet och sans vore at -Nnoacim, I Svanlct ge luft åt all slags afundsam hätskhet och derigenom vålla söndring och split: . Detta tyckes, verkligen i närvaraånde ögonblick bekräfta sig på ett sätt, som måste väcka både sorg och förvåning. Det skulle visst icke förundra oss särdeles mycket, om en eller annan af de sämre och enfaldigare medlemmarne åf vårt junkerparti, sedan nu de stora anslagen lyckligen: och väl blifvit beviljade, tycker, att den finansiella krisen icke innebär någon olycka, och måhända till och med i stillhet glädjer sig öfver de slag, som kunna drabba medel-. klassen, med förbiseende deraf, att slagen nog torde bli känbara inom alla! samhällsklasser och äfven för staten, som möjligen. till och med skulle kunna få se sina stora; på fram-Ås tiden dragna vexlar vända tillbaka med -pro-: test. Vi kunnaväfven fatta, att någon del af arbetsklassen, tillföljd af bristande upplysning och reda i begreppen, kan låta leda sig af en viss dunkel, instinktartad ovilja mot affärsverlden, hvars sammanhang med hela det industriella lifvet de icke kunna fatta, Men att dylika känslor skulle kunna gifva sig luft, underblåsas och upparbetas i en tidning, som just vill gifva sig sken af att företrädesvis representera offentlig moral och anständighet, det måste i sanning väcka lika mycken förundran som uppmärksamhet. Man. kan icke heller anhat än fråga sig, om Svenska Tidningen, då hon, oaktadt sin högt uttalade ovilja för all slags agitation, nu dockföretager sig att agitera -på-ett så hufvudlöst sätt och så ifrigt vädjar både till: fördomar och passioner, gjort i någon mån för sig. klart målet fördenna agitation, och om bladets ledare och patroner något närmare tagit reda på och studerat sig in uti historien om den: europeiska finanskrisen 1847, dess utveckling-och följder i olika riktningar. Under det Svenska Tidningen sålunda, genom sina hätska och lindrigast sagdt alldeles gagnlösa agitationsartiklar mot hela landets handelsklass;ger syn för sägen i afseende på ett af de svenska nationallytena, blundar hon sjelf för ett annat nationalfel, som ligger i öppen dag och som framträder inom alla samhällets klasser, bristen på sparsamhetsan-. da, håg för att göra depenser och olust för att, med tanke på framtiden, rätta mun efter matsäcken. Köpmännen, eller åtminstone en del af dem, ha äfven 1 detta hänseende representerat en tendens hos hela nationen. Svenska Tidningen talar om den stora varuimporten, såsom skulden till det närvarande betrycket. Men hvad är det som eggarköpmannen tiil import, om icke en viss påtryckning af. köplust från allmänhetens sida; och ser man närmare på saken och gör sig underrättad om lefnadssättet inom de: särskilta samhällsklasserna, så skall man finna. att det icke är köpmönnens varor som hit infört njutningsbegäret och flärden, mutan tvärtom njutningslystnaden som vållat importen af varor. ; Vi svenskar kunde i afseende på tarflighet; sparsamhet och omtanka ha bra mycket. att lära af andra folk ochframför allt af de lättsinniga,. fransmännen. Man kallar oss för nordens fransmän, men: vi göra föga skäl för detta namn, hvad enkelhet och förståndig anordning af den enskilta ekonomien angår. ) Vi Upprepa Hvad vi fedan flerå gånger sagt, att ingen kan vara större. fiende till vinglare och börtsspelare än vi, och att det aldrig: unnatfalla oss; eller någon -förståndig menniska in, att samhället skall staga cessionanter under armarne. . Hvad vi velat göra gällande; och -hvad vi anse att-manaf hvarje tidning, som Kar allmänt väl för ögonen, liksom af hvarje förnuftig enskilt person bör kunna fordra,-är, att man gömmer det tomma, illvilliga och gagnlösa-skrikettill lägligare tider, och att hvar och en tänker på det allmänna och hvad till dess båtnad och till förebyggafide af-kolössala olyckor under närvarande förhållanden möjligen kdn göras. Vi säga på allvar det Videant, consules etc. som Svenska Tidningen -yttrar fullkomligt meningslöst eller åtminstone i full strid med dess hätska och agiterandeartikelidagens blad Huru: mycket vi än: sbeklaga den förödelse, som för närvarande -hemsöker affärsverlden härstädes, och huru lifligt vi än önska, att alla lagliga och lämpliga medel anlitas för dess hämmande, kunna vi likväl icke annat än beklaga och ogilla. alla försök, att söka vinna detta. mål med. kringgående. eller förbiseende: af gällandes föreskrifter. och laga stadgar. Upprätthållandet af lagens helgd måste under alla omständigheter betraktas-såsom en af samhällets vigtigastecangelägenheter. Under den ällinättna Villervalla, som för närvarande herrskar i hufvudstaden i allt hvad som rörer affärer, tyckes man likväl hafva förgätit att fästa tillräcklig uppmärksaiubet vid beskaffenheteri af den förmenta välviljan, som rådhusrätten i, Stockholm, och vi tro. äfven i Göteborg, under :denifrågavarande. krisen ådagalagt .-moti cessionanter, att. -nemligen Jemna dem -2 till3 månadersanstånd med ingifvandet af uppgift på. sinavskulder och tillgångar, och detta utan att ens-fördra att gäldenären skall ppgifva sina härmast boende borgenärer, än mindre akta nödigt att höra dessa. och anmoda dem att utse god man. Att ett sådant förfarande af rådhusrätten är stridande mot konkurslagens.: både. stadganden och syftning, derom lärer, väl icke två meningar gerna kuiina uppstå; vid jemförelse af 60 S konkurslagen, som tydligen förmår, attom borgenärer sökt an GJäldehärs egenrdon: afträdas må, då skola gäldenären, hans Hustru. borgenärer och allmän åklagare till förhör kallas, på sätt som: stadgas i. 536; der, det handlar om den kasus, att gäldenär-sjelfbegär att få sin egendomsafträda-.Men -härom må hofrätten döma, derest klägan der anföres:coch