ka lika högljudt som rättvisa och mensklig het: på att frigöra bönderna och gifva dem jorden på arrende. Största delen af. seigneurerna inse numera ganska väl, och det är lät att göra begripligt äfven för de öfriga, at denna förändring. kommer att göra dem större nytta än skadas De skola i sjelfva verke icke förlora annat än det kroppsliga väldet öfver sina tnderhafvande, det vill säga just de förhatligaste, vedervärdigaste och äfven farligaste rättigheterna, och hvilkas skriande orättvisa flera bland dem inse. Men de komma att bibehålla och måhända föröka de nyttiga, verkliga rättigheterna, afkastningen och vä af sina egendomar. Med trälar som för dem liksom andra husdjur, äro omsherrarne utsatta för många såväl g dä Som onda omvexlingar, beroende af vi derlek och flera andra tillstötande händelser. I goda år hafva de svårt att, med de dåliga kommunikationerna som förefinnas i Ryssland, finna afsättning för sina varor, utan nödgas ofta konsumera dem på stället, och i missväxtår minskas deras inkomster betydligt till följd af bristande tillförsel, och då nödgas egendomsherrarne. dessutom bispringa och föda sina hungrande underhafvande; om en öfversvämning inträffar, nödgas de ersätta alla lidna förluster, och utbryter ett långvarigt krig. så vanskötes jorden af brist på arbetsfolk. Då olyckliga år inträffa, så — i stället för att, som man säger, rätta mun efter matsäcken och inskränka sitt lefnadssätt, hvartill de äro för högmodiga — skuldsätta seigneurerna sig, råka i klorna på ockrare, och största delen af dem som ruinerat sig, hafva vanligen derför haft att tacka denna brist på jemvigt mellan inkomster och utgifter, hvilken aldrig kan förefinnas, utan att inkomsterna äro bestämda och säkra. Äfven hafva seigneurerna, såsom det nu tillgår, en annan kräfta, som fräter på deras förmögenhet. Jag menar dvorovie eller den mängd tjenstefolk, hvilka som gräshoppor öfversvämma dem och hvilka parasiter skola, jemte hustrur och barn, födas till döddagar, men aldrig arbeta vid jordbruket och hvilkas lättjefulla sysslor gå 1 arf från slägte till slägte — en klass som, i och med friheten åt de lifegna, sannolikt skulle komma att försvinna. Af det nu anförda torde synas att frågan om träldomens upphörande: i-Ryssland icke är lätt att lösa, och det är mer än sannolikt att förändringen icke kommer att aflöpa utan blodsutgjutelse och måhända icke utan stora omhvälfningar. När bönderna börja att drömma om frihet och jemlikhet, medan seigneurerna ännu icke kunna: fatta annat än att det nuvarande traditionella förhållandet emellan husbonden och trälen är det enda möjliga, det enda tänkbara, så komma dessa senare kanske en dag att på ett förfärligt sätt väckas ur sin ljufya. villa, och då blir måhända den sist villan värre än den första.