in att betrakta den ruin, som hotar handeln och handelsståndet, såsom varande en angelägenhet, med hvilken landet och det allmänna icke ha något det ringaste att skaffa. Tvärtom synes man, der inse, att faran är gemensam och att derföre äfven gemensamma ansträngningar fordras för att minska och så vidt möjligt afvärja henne. Och likväl kände man ännu icke på långt när hela tyngden af det slag, som drabbar: den norska -handeln och det norska -affärslifvet. Man -visste: nemligen vid de oss nu föreliggande tidningarnesafgång från Kristiania. ingenting om den i förgår på telegrafväg hit ingångna underrättelsen, att de stora i de norska, affärerna så djupt: invecklade , husen : Sewell Neck i London och Schroeder Eife i: Hamburg hade instält sina betalningar. De redan kända utländska, fallissementerna ; hade emellertid gjort ställningen: mycket .bekymmersam och föranledt: de åtgärder: och förslag, som i tidningarne omförmälass Till en början hade Kristianias affärsmän, ; såsom redan vid förra posten förmäldes, sammanträdt och utsett en omit af medlemmar, som :borde: öfverväga de åtgärder, .hvilka kunde. vara att vidtaga, Man erfar nu, att denna komite ingått till regeringen med:en petition, hvari, under åberopande;-af den i norska handelns historia förut okända händelsen, att en stor del af-de utländska hus, som voro norska handelns stödjepelare, alldeles oväntadt och på en gång dukat under, föreslås att för statskassans räkning måtte i utlandet öppnas -en kredit -på 5300,000 spå. silfver för att dermed komma de genom återverkan af den utländska. handelsomstörtningen i trångmål bragte borgare till hjelp på samma sätt som 1848. Och ansågs hjelpen: blifva tillfyllestgörande äfven om försträckningarne så hastigt-åter indroges att ståtskassan sattes i stånd att infria sin förbindelse efter förloppet af 6;:12 och 18-månader. Med anledning af denna petition har regeringen den 5 dennes ingått till K. M:t med begäran om .bemyndigande för finansdepartementet att uppfaga ett utländskt lån. Då emellertid i. petitionen afsågs endast staden Kristianias behof, och derföre föreslogs. lånesumman till endast 300,000 spd., men regeringen, måste. afse hela landets ställning och dess kraf, har hon begärt tillstånd att utsträcka lånet till högst en million spd. och föreslagit dess upptagande för en tid af icke öfver 18 månader. . Regeringen lärer dock ha uttalat den åsigt, att bistånd borde lemnas näringsidkare endast för så vidt desse sjelfve både ställa full garanti, att statskassan icke må lida hågon. förlust, och tillika göra allt, som står i deras egen förmåga, i hvilket hän-. seende isynnerhet påpekas angelägenheten deraf, att inom särskiltå städer eller för flera städer tillsammans kan bilda sig föreningar, hvilkas medlemmar inbördes till en viss gräns ikläda sig ansvarighet för hvarandra för de förskott, som erhållas. Tillika berättas, att tvenne personer, advokåt Homann och fabriksegaren Halvor Schou, skulle för statens räkning i tisdags öfver Hamburg afresa till London för att öppna underhändlingar om det ifrågasatta lånet. Man finner af allt detta, att man i Norge handlar raskt och beslutsamt. Saken harlikväl der för regeringen den stora betänkligheten, att hön måste handla på eget bevåg, i förlitande på framtida indemnitet af storthinget, hvilket; som man vet, för närvarande icke är tillsammans: Med anledning af den ofvannämda Kristianiakomitens bilbaiide och de inom densamma! väckta förslag yttrar Aftenbladet bland annat: Vi hafva intet emot, att Kristiånia handelsklåss icke ansett sig befogad att uppträda i landets namn, och att den i sina öfverläggningar inskränkt. sig till sitt eget behof.. M n det är. klart, att regeringen bör bygga sina operationer på en bredare basis; och att den bör sörja för, att de medel, som anskaffas å statens kredit, kunna komma att ånvändas på hvarje punkt, der förhållandena kräfva demia mellankomst. En del af de hus; hvilkas stoppningar alatmerat börsen, har utsträckta och direkta förbindelser med de mindre städerna uti östra: delarne af landet, men isynnerhet med det vestanoch nordanfjeldska Norge. Throndhjem och de romsdalska städerna äro i detta trångmål så mycket värre deran, som de — i-anledning af brist påtelegrafförbindelse — måhända skola se sina :trattor. returnerade med samma. post, som medför till dem underrättelse om de utländska husens fall. Den olyckliga föreskriften i vår vexellag, som stadgar att trattör vid acceptantefis cession, straxt och utan hänseende till den i vexeln bestämda förfallotiden, kunna göras gällande mot trassenten, försätter hela vår händelskår uti en vådlig ställning under sådana förhållanden. som ;de nu inträffade, men till-denna legala olycka Kommer för de nordanfjeldska. affärsmännen ytterligare den, att de icke en gåhg få njuta tilldodo den varning, sem man med telegrafens biträde haft här nere. Det slår naturligtvisvicke: felt, attdylika framställningar, som den ifrågavarande från Kristiania, komma att ingå från andra städers handelskårer. -Men regeringen bör icke ens afvakta. dessa. . De skola icke kunna bibringa henne synnerligt klarare öfversigt öfver ställningen änden hon redan inhemtat af allmänt: kända data. De operationer hon beslutar sig till, sböra:-hafva afsgende -på-hela landet samt erhålla det deremot svarande omfång; och det skall sannolikt blifva lättare-att vidtaga åtgärder för det stora hela, än att göra det styckevis. Efter en redogörelse för innehållet af samma petition yttrar derefter samma tidning: Angående sättet, hyårpå derma kredit skulle ställas till handelns disposition, höfter män ihtet vidare, men Vi hoppas att man;vid afgörandet af denna fråga, skall först och främst hafva för: ögat, ått-den enklaste apparatjust skall. vara den mest verksamma, ochatt hjelpens värde skall förminskas genom. formaliteter och -omsvep. Att förena denna grundsats med betryggandet af statens säkerhet, bör här blifva hufvudsyftet. Men