Article Image
hotande fienderna. Huru man skulle bete sig med de dissenters, som redan finnas till tusental, samt om och huru de skola landsförvisas, derom fann talaren för godt att iakttaga en vislig tystnad. ra Grefve E. Sparre, lagutskottets ordförande, vppträdde slutligen till-försvar för-närmde ut-skotts åtgörande i frågan. Han började med att. förklara det han i princip gillade religionsfriheten, och ban uttalade flera gånger under löppet af sitt anförande den öfvettygelse, att denna frihet vore ett sådant iidens oafvisliga kraf, som ovilkorligen komme att göra sig gällande, och grefven menade till och med ait detta skulle gå så helt och hållet af sig sjelft, att den värtfa, hvarmed saken nu af religionsfrihetens vänner förfäktades, vore alldeles öfverfödig. Politiska betänkligheter .Hindrade hozoza. dock. att tillstyrka beviljaniet af denna frihet. nu genast. . Grannskapet till Ryssland gjörde det nödvändigt för oss att så mycket som möjligt undvika inre strider, och katolicismens sträfvanden att gripa omkring sig gjorde det till en plikt och nödvändighet, att lemna vår kyrka någon tid att dereda sig på den strid, som ovilkorligen förestår, då religionsfriheten en zång blir införd. Det var derföre utskottsmajoriteten föreslagit låndsförvisningsstraffets bibehållande, ty 1 sarama stund som landsförvisningen borttoges, vore, i grefvena tanke, religionsfribeten proklamerad. Dermed borde man dock dröja fälls öfrertygelsen om religionsfriketens nödvändighet trängt till massan af folket, den häftighet, hvarmed denna frihet nu påyrkas, hunnit lägga sig och de förståndige tagit saken omhånd. q Efter ett försvar för. den intoleranta upp-. attningen af 16 S regeringsformen. öfvergiock srefven slutligen till ett försvar för utskottets. örslag om -konventikelplakatets upphäfvande atan de af K. M:t föreslagna vilkor och in;kränkningar, -Med en talang och -fyiidighet i bevisningen, den vi ieke vilja: bestrida; öm ;än icke kuone isämnet dela hr grsfvens åsigter, -utvecklade han dervid de skäl utskottet änfört för delta sitt förslag, och hvilka vi i vårt gårdagsblad hade upptagit till en närmare.belysning. 5 Öfverläggningarne voto bestämda att fortsättas : Morgon afton, men hinder derför har, ucpstått genom landtmarskalkens nu inträffade sjukligbet. Som bekant :begick man nemligen vid redaktionen. af sdet nya grundlagsstadgandet om de. gemensamma söfverläggaingarne. det förbiesenhdet, att endast bestinma, det landtmårskalken skall vid dem föra ordet, utan att angifva hvem som skall träda i hans ställe, när han är förhindrad.

21 oktober 1857, sida 2

Thumbnail