NORGE. Vi ha i.dag mottagit tidningar från Kristiania af den 8 dennes. Tidningarnes berättelser om de förhandlingar, som egt rum i storthinget angående förhöjningen i kronprinsens apanage, öfverensstämma med hvad derom bärstädes förut är genom telegrafdepesoher bekant. Såsom men påminner sig, bestreds förhöjningen af en minoritet om 24 röster. De, som yttrade sig emot förhöjningen förklarade, ait det var kronprinsens yttrade önskan, att någon förhöjning icke måtte ega rum, som bestämde deras votum. De åter, som talade för förslaget, ansågo det kronprinsen icke borde såsom regent hafva mindre apanage än han haft såsom vicekonung. Man erinrade dessutom, att förhöjningen i apanaget icke utgjorde mer än interimsregeringen skulle kosta. Det visar sig för öfrigt, att man å båda sidor antog möjligheten att den beviljade förhöjningen ej kommer att begagnas, och U. A. Motzfeldt, som talade emot förslaget, yttrade att det just icke hade mycket att betyda att vara generös på det sättet. De,zom talade för, anmärkte deremot, vatt då förslaget blifvit väckt inför öppna dörrar och tryckt i tidningarne, var det ej passande att draga sig tillbaka. Konstitutionskomitåns pluralitet har afstyrkt det kgl. förslaget om utomordentliga bsvillningar ochom bemyndigande för regeringenjatt upptaga lån på rikets kredit i händelse af oförutsedda och -oundgängliga krigsrustningar. En minoritet lärer ha varit benägen att rösta för. förslaget, under förutsättning att Norge egt ett riksgäldskontor. En annan minoritet röstade deremot för förslaget. Storthinget har nu bestämt plats, beslutat inköp af tomter samt anvisat medel för uppförandet af den så mycket omtvistade och omskrifna stortbingsbygnaden, hvilken äfven skall inrymma riksarkiv. Bygnaden skall uppföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af arkitekten Langlet uppgjorda ritning, och äro för densamma anvisade 30.000 spd årligen under instundande budgettermin. I norska tidningar bafva klagomål förts öfver det sätt, hvarpå den boteniske Have i Kristiania handbafves af nuvarande föreståndaren hr Fr. Chr. Schiibeler, som under förevändring af praktiska röns anställande låtit hästbönor, majs, potatis m, fl. bandelsartiklar inkräkta en stor del af den plats, som förut intogs af växter, odlade för vetenskapligt ändamål. Hr Schibeler har sökt försvara sig mot de gjorda anmärkningarne och dervid äberopåt några yttranden i professor Fries skrifter såsom bevis på riktigheten af det iakttagna förfaringssättet. Detta vädjande till professor Fries auktoritet har nu föranledt en svensk lärjunge af professor E. Fries, att uti en i vAftenbladet införd artikel på det skarpaste protestera mot ett sådant missbruk och. misstydande af professor Fries ord.