Article Image
STOCEHOLFM den 12 Okt. Under) den debatt uti bondeståndet rörande inrymmandet i detta stånd af ru orepresenterade fastighetsegare på landet, som Vi i lördags gjorde till föremål för ett närmare skärskådande, hörde man några bland ståndets mest konservative ledamöter såsom svepskäl mot förslaget framkasta den anmärkningen, att ridderskapet och adeln borde föregå med exempel ati afsöga sig sin sjelfskrifna .Tepreaentationsrätt, eiler hos sig inrymma de orepresenterade medborgare, som man nu ville flytta in i bondeståndet. Möjligen har något dylikt. löst yttrande gifvit anledning till en inom konstitutionsutskottet i dessa dagar väckt motion, att adelns ledamöter hädanefter skulle utses genom val inom ståndet, Detta har, sow man vet, länge varit en af den moderna arisiokratieng, det uppåtsträfvande junkerdömets älsklingsider, naturligtvis för at desto säkrare bibehålla adelns renhet och kunna utestänga alla mer eller mindre ovärdiga, alla, som icke till sina tänkesätt äro helt och hållet fullblodiga. De liberala inom och u!:om rep esentationen och äfven den liberala minoritetea på riddarhuset hafva städse yrkat, att adelns sjelfskrifvenhet bör försvinaa genom en samfäld valrätt utan afseende på stånd, och ansett hvarje adelsman böra med trygghet och tillfredsställelse uppoffra sia sjelfskrifvenhet och nedlägga sina politiska privilegier i nationens händer. Men någonting helt annat är att låta de omedelbara sjelfskrifvenheten upphöra till förmån för ridderskapet och adeln. Ty utom det, att sjeliskrifvenheten i det hela och ur högre politisk ståndpunkt betraktad qQvarstode, då valrätt . och valbarhet inom adeia bibehålles utan 2ågon annan qvalifikation än den att vara adelsman, så skulle ingenting mera tjersa till att kouvsolidera adeln såsora riksstånd och gifva den stärat kraft och ökadt mod till det mest hårdnackade motstånd mot alla reformer. Och hvad som vid frågan ji utvidgsing al representationsrätten i bor ,deståndet anfördes såsom et: skrämskott, de kan här åter med full giltighet tillämpas, i det nemligen genom den nu ifrågas3.ta omorganisationen af riddarhuset ett mäktigt hinder skulle uppresas emot en verklig och genomgripande representationsreform. Så länge adeln egde någon betydenhet inom representationen och utgjorde en farlig opposition mot regeringen, var det hufvudsakligen just till följd af sjelfskrivenheten, emedan denna gjorde det omöjligt för styr-lsen att på förhand känna de personer, som komma upp till riksdagen, eller att genom valintriger hindra sjalfständiga adelsmän att infiona sig och bilda kärnan af ex oppositio.. Men sedan adeln numera förlorat sit politiska inflytanda genom att vid alla tillfällen ställa sig på hofvets sida, så är sjelfskrifvenheten en förargelseklippa för det högförnäraa partiet inom adeln, hvilket ganska väl inser att denna sjelfskrifvenhet, såsom den för närvarande begagnas, förr eller senare måste föra med sig adelas objelpliga ruin. Val inom ståndet är således nu adelns enda räddningsplanka, åtminstone för att undvika skandalen att knapt kunna hafva adelns ledamöter i utskot:ien fulltaliga och att litet emellaa låta nationen se det tragikomiska skåd-spelet af en representantkammare, der 7 eller 8 ledamöter afgöra åtskilliga allmänna ärenden, åt hvilkr, föga eller ingen uppmärksamhet egnas. E: förändring: skulle visserligen i detta hänsesnde inträda, om representanterna äfren inom adeln utsåges genom val, Men en dylik förändrad ordning skulle från adels troligen utesluta hvarje person, gom icke ville stä!la sig på den aristokratiska linien, och konse:vaiismen hos ståndet skulle bli så uteslutande, ati någon tillstymmelse till opposition icke m:ra skulle vara täakber, hvilken, om den ock under nuvarande förhållanden icke kan genomdrifva någonting, dock har tillfälle att göra sin stärama hörd och utöfva ett visst moreliskt inflytsnåe ej blott på riddarhusmajoriteten, utan äfven på medstånden. De valde ledat möterna skulle komma att bli ett slags elitkör af det äkta adelselementet, hvilken jemväl genom en förändrad organisation erhölle ett slags sanktion af en nyare lagstiftning, som åtminstone i adelns egen föreställning måste gilva henne i konstitutionel mening en högre betyde!se än den ensamt historiska, som den nu besitter. : Af dessa sköl kunna vi icke finna någon politisk fördel vid en dyhk förändring af adelns organisation, utan föreställa oss tvärtom att den skulle blifva ett ännu säkrare meGel i hofvets hand att å riddarhuset kunna utan motstånd genomdrifva hvilka beslut det behagade savät derigenom undslippa den ändå en och annan gång litet besvärliga oppositionen, som nu äfven der ger sig luft och sedan genom pressen sprides genom land:t, Ekonomiutskottet har, som vi förut nämt, i sitt nu afgifna och utdelade bezinkande i läroverksfrågan afstyrkt alla motioner, som a tee lo ar

12 oktober 1857, sida 2

Thumbnail