da verkningskrets cch sin gifna del af för. samlingen, för hvars vård han är ansvarig befaldes af K. M:t tillsättandet af en komitd för att utarbeta och afgifva förslag till. en så. dan reglering, och på det icke hela saker åter måtte komma i glömska, anbefaldes den. na komitå att vid årets slut inkomma med utlåtande, huru långt ärendet avancerat. Till ordförende i denna komite utsågs af K. Met underståtbålläten De M Under loppet af förra året egde likväl endaBt ett seammanträde rum, hvarvid man beslöt infordrandet af erförderliga uppgifter. Men oaktadt dessa uppgifter redan tidig: på detta äret inkommo och således ärendet redan länge varit färdigt för behandling, har likväl ännu i tionde månaden af detia år intet sammanträde af komiteraZe egt rum. Vi undra, hvilken hemlig kraft det ken vara, som på så förvånande sätt och nu till och med i strid mot Kongl. Maj:is uttryckliga befallning håller detta ärende tillbaka, och cetta jus: hos och genom de myndigheter, som framför andra borde ifra för förbättrad religionaoch sedevård i detta samhälle: —— — En utnämning, hvarmed länge anstått, är den till en majorsbefattning vid Svea artilleriregemente, hvartill generalfälttygmäststen, tvärtemot fegementschefens förslag, hade föreslagit öfverstelöjtnanten i artilleriet br D. G. Bildt, stående på löjtnantsstat vid Göta ertilleriregemente, och hvilken till sin innehafvende artilleristabschefsbefattning, hvilken han nästan alls icke sköter, skulle lägga denna majorstjenst såsom en sinekur eller ett militäriskt prebemåde. Saken var redan färdig att föredragas i April, men blef den ena gången efter den andra uppskjuten, förmodligen emedan. man fann den vara af en kinkig beskafTenhet, Nu påstår ryktet, att saken skall vara afgjord, och att hr Bildt före kronprinsenregentens sfresa till Norge blifvit utnämd. Vi våga på det allra högsta bstvifla sanningen af detta rykte. Det synes oss vara orimligt af flera skäl. H. K. H. kronprinsen-regenten har utan tvifvel med sitt mognade förstånd och den vidgning i vyerna, som intagandet et regentplatsen troligen medför, insett, att det skulle framkalla en högst obehaglig sgensstion, om en af beans första regeringsåtgärder skulle vara en sådan, i afseende på hvilken mycket grundade tvifvelsmål måste göra sig gällande, om icke rättvisan fått maka åt sig något för favoritskapet, och som skulle leda till den tanken, att det system för befordringar m. m. inom armån, och specielt inom artilleriet, som på senare tiden gjort sig gällande, under en ny regime kommer att fortsättas och alltmera utveckla sig. Såsom f.d. generalfältsmästare måste regenten tydligare än ggon annan inge, att det förslag, som t. 4, generalfälttygmästaren frib. Wrede invit, såsom Aftonbladet förut utförlin, visat, grundar sig på oriktiga uppgife7, I så måtto att artilleriets organisation icke innehåller någonting derom, att artilleristabschefen skall vara regementsofficerare på stat. Till följd af sin erfarenhet sågom militärbefälhafvare är det också naturligt ait regenten mnåste inse, hvilket nedslående inflytande det skall utöfva på artilleriet och på armån, om de sc politiska förtjenster belönas med militäriska tjenster. Vi vidblifva slutligen vår tanke, att en minister, huru underdånig han än må vara, dock måste haft skäl att betänka sig väl, innan han kontrasignerat ett beslut, grundadt på ifrågavarande t. f. generalfälttygmästarens förslag.