VVS LONA TUTBIGTBUD 0IN OÖVOTER VM VOTIS VM Gt tU genomgriparde förändring i representationssättet hvilken också säkert förr eller senare skall försiggå. Talaren anser tiden vara inne för denna förändring och vill derföre icke bifalla sådana lappoingsförslag, som -uadanskjuta densamma, samt röstar derföre för afslag. Anders Jonsson från Wermland talade för bifäll: Mengel. Emedan tal. ganska väl visste att förslaget nu skulle af ståndet med stor röstöfvervigt förkastas, så ville ban endast tillkännagifva att han förenade sig med Sahlström, Lundshl, Nils Larsson och Anders Eriksson, och kom således att rösta för bifall. Tal. ville upplysa dem; som befarade stt konstitutionsutskottet icke vid denna riksdag skulle behandlt de ingifna. förslagen till represöntationevs ombildning, att i näst infa!lande plenum skulle nämde förslag i utskottet företagas. För sin del trodde ta! att det hade varit väl om ståndet visat mera sympati för den utvidgade valrätten inom bondeståndet, emedan tal. vore fuilt öfver. ygsd derom, ati knappast i våra barnbarns tid skelinstionalrepreseniatioben vara ombildsd, så vida det skall gå för sig på fredlig väg, ty ban byste stora tvifvelsmål derom, att något enda stånd i verkligheten vore böjdt för en sådan ombildning, med mindre än att hvarje stånd fick sig tillsgda än flera rättigheter; hvilket nsturligtvis vore omöjligt. Men just derföre vore-del af stor praktisk nytta, om så många orepresenterade elementer som möjligt dessförionan toges in i den närvarande representationen, ty först derefter skulle en nationel ombildning af densamma kunna verkställas. Nils Svensson från Blekinge uppträdde för afslag. Ödmann: Jag får börja med att erkänna det på sätt och vis grannlaga i min ställning, då jag bär uppträder till försvar för konstitutionsutskottets förslag. Genom mina kommittenters förtroende vald till riksdagsman, är jag visserligen berättigad till ett sådant: förtfoenäes mottsgande på grund af besutenbet inom häradet, likasom jag ock icke innebaft någon ordinarie beställniog i rikets tjenst; men jag kan svårligen i egentlig mening sägas höra till det 9. k. riksstånd, hvaraf jag vu är en ledamot, då jag icke besitter sådana egenskaper, som företrädesvis borde tillhöra medlemmar af bondeståndet, efter hvad jag nu hört framställas. Allt detta skall dock icke afhålla mig ifrån att uttala min, åsigt i frågan, äfven med risk att anses ega mindre renläriga ideer om upprätthållande ef bondeståndets rena och ursprungliga elementer, än åtskillige talare, för bvilka jag i öfrigt hyser mycken aktning, här ådagalagt. Iooan jag går vidare, får jag förklara, att det är med största tillfredsställels: som. jag bört uttryckas en så enhällig åsigt om behofvet af en genomgripande represeutationsförändring. För min ringa del kan jag icke annat än för framtiden taga fasta derpå, då jag är genomtirängd af -en öfvertygelsen, att en annan representation, som bättre än den mnärva rande uttrycker landets opinion, är af behofvet bögligen påkallad. Mot denna af ståndet uttryckta liberalitet skulle således icke å min sida hafva Varit någooting att anmärka, blott den äfsen hade sträckt sig till förevarande, mera inskränkta fall. Någon fruktan, att genom antagande af detta förslag en representationsförändring skulle kunna fördröjas, borde rimligtvis icke uppstå, då man betänker, att den med skäl Så mycket öfverklagade fyrdeloingen snarare förlorar än vinner i stabilitet genom upptagande af nya. elementer inom de särskilta sånden. Den genuina skråmessighet, som 8r hvarje stånds utmärkande kännetecken, kan älldeles icke vinna något stöd af en så beskaffad förärdring, utan bör sparare paralyserss deraf. Och redan i cetta paralyseratde ligger ju ett närmande till målet, om man nemligen går ut ifrån åsigten att vinna detta bål på fredlig och jaglig väg. Ju mera uppblandad Her bortblandad den ursprungliga skråmessigheten blir, desto förr bör man äfven kunna antaga, ait ett hberalt-represeniationsförslag går igenom, Då jag anser närvarande förslag snsrare befordra än hindra en af alla önskad representationsförändring, måste jag således ge mitt bifall dertill, så mycket hellre som jag anser detta förslag utgöra en probersten på ståndets . verkliga, liberalitet. i representationsfrågan. Ty det borde icke undgå någon medlem af detta stånd, att nationen har skäl att med stor uppmärksamhet följa denna frågas afgörande, och att den utan tvifvel, om bondeståndet nu afslår det väckta förslaget, i ett sådant afslag skall förnämligast se de obotfärdigas förhinder, trots alla de försäkringar om liberala sänkesätt i frögan, ståndet här kan afge: Ty det får icke förglömmas, att det här gäller att utöfva rättvisa mot en mängd medborgare, hvilka ovilkorligen efter alla förnuf.iga åsigter äro lika berättigade, som någon annän svensk man, att vinna säte och stämma inom representationen. .De hafva samma intressen, samma behof, samma önskningar, som vi. Hvarföre då förneka dem samma rättigheter ?-Dettaji sig sjelft orätt, skulle derjemte: vara högst inkonseqvent, då vi redan förut bifallit förändringar inom borgareoch prestestånden. Ett afslag låter sig svårligen försvarasyoch kan det så mycket mindre, som inga mera bindande bevis kunna uppställas derför, att förslagets antagande hindrar en representationsförändring. Vore detta vörkligå förbållandet, skulle jag vara den förste att afslå förslaget. Men då jag icke ser några sådana af dess antagande rimligtvis uppkommande följder, som man här hufvudsakligen blott på god tro och under. lösa förmodanden förespeglat, så måste jsg gå in på förslaget, och gör det gerna, då jag derdti finner ännu ett steg uttaget till det af oss alla. önskäde målet. Per. Nilsson i Espö förklarade, att em han kunde inse att detta förslag innefattade ett närmande till allmänna väl, så skulle ban utan tvekan bifalla detsån Ma; men då han icke kunde finna annat än att det endast skulle fördröja en genomgripande representationsreförm, -så ville ban. nu rösta för afslag. Dem största påtryckningen till. represeotatioösreformen komrner från de orepresonterade, och om endel af dem inskjutes i de nuvarande stånden, så be farade han att denna påtryckniog skulle försvagas och vi allt framgent få dragas med ståndsfördelningen. Gustaf. Jonsson från! Kalmar län och Carl Tholson instämde;r gra ; Erik Ersson ansåg den upplysning Mengel meddelat. att utskottet nu först skrider till behandling af de mera omfattande : förslagen till reprentationens:ombildning, tydligen visa, att ett antagande af dessa :appningsförslag skall gifva utskottslådamöterna medel -ihanden att uvdertrycka de andra. Föröfrigt talade. Erik Ersson i samma avda som Per Nilsson om den påtryckning, som nu utöfvas af de orepresenterade, och som skulle afmattas om en :del af dem; jintogos. i stånden. Rudberg, Johan Petter Andersson och Olof, Olofsson från Olebyn instämde. Matts Persson var förekommen af Erik Ersson och fullkomligt af samma tanke som had, att: dessa förslag framkommit blott föf att undanskjuta en representationsreform, efter hvilken folket sträfvar lika varmt som efter dagligt bröd. Visserligen är Matts Persson rädd att inrymma de ifrågavarande personerna i ståndet, men att ståndet derigenom skulle vinna någon större styrka kunde hah icke tro. Ju flera som stå utanför representationen, desto merå har man u sigt att få se den efterläng:äde genomgripande reformen snart genomförd. er Petter Jönsson åter fått ordet och dervid pratat en mängd, som icke hörde till saken, samt Hedström yttrat sig för afslag på den grund stt han ansåg det hindra en verklig representationsreform, blef det, såsom förr 5 ST r nämdt, afslaget med 3 nå rr LR DE bet RR AN tt DN AA ATG le for (pt MAT td ok on EA tan 0 ot 4 NA TR 2 HB OR OO i Mm 62 röster mot 18. d ne vi LITTERATUR. vs Life of George Washängton, by Washington Irving. : Vol IV. Republiker äro icke-alltid otacksam Aldri har en om sitt fädernesland förtjent man lifvtt nera ärad, såväl under: lifstiden sam after Anden