SÅ SU SLS AGERA MSE är GA P) aktning, för, I förstendömenas, rältigBetet. dh isynnerhet. för .deras sautonomiy.enligt, andan och bokstafven i samnia fördrig;-4) statsöf. verbufvudets ärftl ghet; hospodaratet Kar utlefvat sin tid öcH ett etroPpeiskt regeringssätt bör eftertruda det; 5) lagsiftarderrmaktens uppdragatide åt eh general tssviling) som fe! presenterar..-hela, ;nationens . intressen, , 0). de uti furstendömena boeride främlingars lydar de under älla Tandet lägåf ; 7) erkäntarde af furstendömenas rätt, att afsluta handelsför drag i öfverensstämmelse med deras eget intresse; 8) Köllektivgarsnti förrallå dessa rä tigheterjsaf. de .makter,.som, undertecknat .p:Yiserfreden; Programmet framställers.derefter et Iiflig skildfing af de lyckliga följder en åylik författning skulle medföra för fursten. dömena, seamtöslutar med orden: Lefve det förenade och autonoma, Rumåbienia — so I Tvenine medlemmar at den eu: opeiska kom missionen. för. Donaufurstendömenas reorganisarion, hvilken har sitt säte i, Båkarest, hen: ligen ryske komtöissarien hr Basity röcho de: engelske swir3H. Bölwers hafva blifvit, sfsing: till Jassy, för att i kommissionens namn sätt. sig i-förbindelse med den :yvallfa Moldau divanen. Divanem var sammankallad till der 5 dennes. -: Le Nords, :pariserkorrespondent vederläg ger uppgiften,ratt lord Stratford de Redeliff skall bifvit återkallad af sin regering. 5 OSTINDIEN: i Ayr Observei meddelar följande skrifvels.. jaf. den 1 Åugusti frår befälhafvaren i Cawn! 5ore,; general. Nielly törande general Have! locka: operationer: Den 29. eluli r5 ckte genet .ral Havelöck fram på vägen än Lucknpowi Han, badeej hunnit långt, itinan Kat stött på,en fientlig position, , ungefär 20.000 ma: stark, med kanoner. Han slog. dem joch tog sllä deras (kanoa r; men led;sjelfjen,.betyd? ilig förlust. På eftermiddagen samma def Kom det8ter till ön strid; Tebellerna blefv å nyo slagna och förlorade alla siöå kätlohe 20 till antalet, hvilka, allesammans förnagla des; det var en fullstätidig seger. Icke deåt mindre vände general Havelock den731 till baka till flodsfränden? påvtandra sidan o Cawn oe; hvarifrån han sände bud till mi föratt erhålla nya förstärkningar — han b gärde) ettrbatteri; två-24-pundingar och 100 man europeiskt : infanteri. Jag har just n skrifvit till honom, att ett halft batteri i da anländer från Allalisbad; bvilköt Vjag gena skall skicka till hötöm. Afven kanrjag sänd honom två af våra kanoner; men fågoteur pöirkt imfanteri finnes ej att afstå. Vill ha invänta sådant, måsten han safbida det frå Kalkutta;byilket; komme a!t draga långtpå tiden, :1 och; emellertid ; kunde Luckno komma -att-dela. Cawnpores öde. De sege druckna seBellerna skule då återvända hi för att åter besätta CaWipore, ooh jag har. tillräckligt med trupper för ätt hindra de derifrån.. De skulle uthungra mig. Derjenitt skulle det utöfva ett sksdligt inflytatide på Agra; men jag boppas, att general Håveloc som haft så btor framgång, ä työ skalfrycka franåt. (enligt underrat elserta från Ange RT skall. detta också hafva skett den 4 Abgäöst och undsätta Lucknow, aora derefter skal utrymmas. Besättningen skall: föras Hit, oc under tiden törde förstärkningar Hafva i träffat, för att med general FHavelock tåga m Agra och Delhi. Just nu anländer ufiderrä telsen, att en radscha räddat Några tnän och vinnor, samt 3 barii fråh CaWhporeblodbade ätt? de) befinna. sig 50-:engelska millbärifrå öch-att-han-skall skicka dem till mig. Aomke R EEER EIKSDAGEN 1 ONSDAGENS AFTONPLENA. i Ridderskapet och Adeln. rd Frågan oms ogift qvinhas rätt att vid 25 års) SEE . ålder vara myndig. j : : i 1 (FOrtsPfr gårdagsbl.) I 7 Hofpredikanten Tham förnekade ej det principielt Ätta i förslaget, men ansåg sig likväl icke kunna jifalla detsamma nu, innan han fått fullt klart för ig, att något kärleksband inom familjen -ej komme tt derigenom rubbas. Han ville derför till de lsgkunniges besvarande framställa den fråga, huruvid snligtden föreslagna lagen; det förhållande kunde oträffa, attrkömmavarandöi döttrar uti ett bus vore nyndiga, medan modren vore omyndig; ty tal. ter: de sig vid blotta tanken derpåy. att! Ligor strid kulle : kunna .uppståmellan. föräldrar. och barn. Edigt tal:s åsigt borde barn alltid förblifva barn, så angöl de befunbe sig i kemmät. Få i i Prof. F.Cedersöhiöld påminde om de talrika exemel niati bar derpå, att män ådröga sig förläster och uinsgenom borgensförbindelser;:och. att det ofta hädler, att sådana ingås då sinnet är upprymdt eftör tt gladt lag. Detta fann tal. vida tadelvärdart och edröfligare, än om det någon gång skulle;jhända att vinnor;-bänförda-af-sin--känsla,-obetänksamt.iklädde ig borgensförb:ndelser och derigenom ådroge sig örluster. Något undantagsstadgånds i detta hänse-; nde ansåg tal. derföre icke vara beböfligt för qvinorna. Hvad förhållandet mellan: föräldrar och ba! nginge,. vore det väl ej förenadt med större vådår tt uti en familj fördes myndiga döttrar, natt, såom nb; der kän findasmyhdiga söder: Talidelade fven den åsigten, att barn böra förblifva barn, inge nemligen som de tillhöra barokämmaren; m tt en mogen, qvinna skall anses ochkrbehbhandlås såom barn, deriill kunde Had icke finnå nägofrimligt käl: Inbtnde åter så det! gagn reformen (sKölle 2edföra. genom att gifva: en nys:ochabättre riktpi t den qvinligå oppföstråt, delade tal. helt och hålat hire ordenfeldts åsigt. sQfinnans bestämmelie li miljen vore ej att utgöra en prydnad i salongen, tan att vara maka och mor. I den förra af de genskaper är det hennes uppgift att vara en hjel ch ött stöd för mannen och att skydda honom må; et skadliga inflytandet af hans våldsammare passider: Skatixhon kunnar uj la denna sin bestänitelse,.måste hon uppfostfas: till menniska. Såsom oder 2 är det hennes plikt att uppfostra, icke lött sina döttrar, utan älven sina söner; men huru sall.detta blifva--henne. möjligt, om hon icke inämtat hågon kännedom omdet yttre lifvets företeser; om hvådisomsutgör en medborgares! Jplikter? led,anledningiaf ett yttrande ihr. Adlercreutz rervation, omesådana.i affärslifvet vilselupha qvinor, derpå exempel hittills icke saknats, ville hr ederschiöld ottala den öfvertygöldb, att deras Antal iplle blifva ganska ringa ochi alldeles ieke störretn Itslet af dylika vilseluppa män. Tal:öfvergick derktillsbiskop Aunerstedts Teservation; och ånmärkte ;t sällsamma deri, satt-en sådan reservation kunnat t