— Sedan presteståndet i går föregått med exemplet, hafva äfven de tre öfriga ståtiden i dag bifallit konstitutionsutskottets förslag att åt kronprinsen uppdraga att.i. konungens nemn med full konungslig makt och myndighet enligt regeringsformen föra riksstyrelsen, till dess konungen sjelf kan blifva i tillfälls att åter, öfvertaga. regeringen. Revolutionen är-.sålunda gjord: Må. den hafva skett till fäderneslandets båtnad!t Då tid och utrymme icke medgifva att i dag meddela mera än början af den vidlyftiga diskussionen inom-stånden rörande denna vigtiga fråga, anse vi oss här åtminstone böra anföra namnen på de telare, hvilka dervid å ena och andra sidan.uppträdt. De som på riddarhuset yttrade sig för bifall-ti!l utskottets betänkande, ehuru icke alla gillade utskottets motiver, voro friherre Rudolf Cederström, hr Stjernsvärd, grefve Anckarsvärd, friberre L. De Geer, grefve Frölioh och friherre: Thure Cederström, äfvensom till en viss grad hr Dalman, som likväl-ansåg rikets ständers bifall böra inskränka sig till hvad konungen i sin skrifvelse föreslagit, nemligen att kronprinsen må föra riksstyrelsen i konungens namn enligt regeringsformen, och att de af utskottet tillagda orden med konungslig makt och myndighet borde borttagas. Emot förslagets antagande talade hr P. R. Tersme den, friherre Paykull och hr L. J. Hjerta. Inom borgareståndet yrkades bifall till utskottets förslag af hrr Henschen, Schwan, Stolpe, Tauson, Brinck, Rinman, Almgren, Stenqvist, Rudling, Wallenberg, Frick, Hasselrot, Ekman, Brodin, Renström, Uppling och Björkman. Emot förslaget talade hrr Björck; Falbem, Hesselgren, Ekholm och Gråå, af hvilka de två sistnämde yrkade återremiss för att, i händelse utskottet ändå vidblefve sitt tillstyrkande af regeringswaktens uppdragande åt kronprinsen, åtminstone få den ändring i wskottets förslag, att orden med konungslig makt och myndighet måtte utgå... En sär: skilt mening yttrades af hr Lallerstedt;-:som ansåg grundlagen icke innehålla sådana stad: ganden, på hvilka ett beslut i. förevarande fall kunde stödjas, hvarföre han underkände alla mer eller mindre advokatoriska skäl, som i sådant afseende tlifvit anförde. Han var likväl af den mening,att rikets ständer borde, såsom en af omständigheterna för tillfället påkallad åtgärd; uppdraga riksstyrelsen åt H. K. H.: kronprinsen, med den inskränkning det vid denna riksdag till hvilande antagna grundlagsförslag innehåller; mom bondeståndet yttrade sig: för förslaget: Östman, Mats;Persson, Petter Jönsson, Olaus Eriksson, Bergström; Medin, -Tobiag Lind, Nils Hansson, Nils Svensson från Jönköpings län, Lagergren, Nils Svensson från Blekinge GustafJohanssön från Kronobergs och Gustaf Jönsson från Kalmar län, Efraim Larsson, Liss Lars Olsson, Hedström, Wassmuth och Jan Persson. ; Deremot talade emot detsamma: Ödman, Sahlström, Anders Eriksson från Elfsborgs län, Jonas Andersson, Nils Osson, Johari Johansson från : Nerike, :Sköldberg, Lekberg; Lars Gustaf Andersson, Anders Petter Andersson, Anders Jonssoh från Wermland, Erik Olsson från Nerike, Karl Petter Andersson, Mengel, Per Nilsson i Espö, Anders Jansson från Wermland. För öfrigt tillkännagåfvo. en mängd ledamöter -sin mening genom att instämma med talare å ena eller andra sidan. På riddarhuset bifölls utskottets förslag utan att votering begärdes. Hos borgareståndet utföll voteringen med 34 röster för bifall emot 12 för afslag, hos bondeståndet med 56 röster för bfall emot 28 för afslag.