3fog till örter norr omStockhölm och Åbo: ej hel1er skulle städörnä norr onisdeynyssnämde vidare få segla med deras skepp och göds utrikes, Gefle stads borgare dock i senare hänseendet undantagne, med förbehåll att de såväl vid utsom inseglandet borde anlöpå Stockholm och der tullklarera. Förnyåde tvlltaxor, eller s. k. tullordningar för inländske och främmande i sjöstäderna utfärdadesår 1637, 2:ne gånger 1638, vidare 1640, 1643, 1645 och 1648; hvariörotan särskilta stadganden rörande detta ämne meddelades genom, instruktioner och resolutioner för generaltullförvaltaren: och inspektorerna öfve: gränstullarne. Bohgt. 1637 års förordning skulle vid varuutförsel : med främmande skepp i allmsnhet betalas fall. tull, men med inhemska skepp !, mindre. För allt, gods,,:som . infördes å, utländska skepp, skulle i tull gifvas 3 ungerska dukater, och för det, som infördes å svenska skepp, halfannan ungersk dukat af 100; svenska dalers värde: Det förra åliggandet att gifva -vezel på. tullen hade befunnits besvärligt och lef tillsvidare. upphäfvet. Genom 1638 års tullordningar skedde, hvad införseltullen avgår, förändring sålunda att för hvad som Sverges inbyggare införde å svenska fartyg. skulle gifvas en dukat, för det, som de införde ä främmande fartyg, 2 dukater, för gods, som utländske män införde å svenska skepp 1!, dukat, och. för det, som de införde å främmande skepp, 3-dukater, allt. af hvarje 100 svenska dalers värde. 1645 års tullordning, som återinförde den princip att icke den, som sälde godset, utan den, som skeppade eller lät införa det, borde utgöra tullen, bestämde för öfrigt skilnaden i tull.sålunda; att för gods, väre sig in-. eller utländske män tillhörigt, som infördes å svenska till.;defension monterade skepp af ek, skulle gifvas 2 dukater, för det, som infördes å andra sven: ska skepp, 2!, dukater, och för det,. som infördes å främmande skepp 3 dukater af hvarje 100 svenska dalers värde; likasom gods, då det utfördes, skulle förtullas efter, taxan ! , hösre på främmande än å inländska. monterade. skepp, och :!s högre än, på omopterade svenska fartyg, utan afseende på om godset. vore svenskt eller främmande. Såsom följd af denna lagstiftning, uti hvilken. vi finna fullt utBbildadt det system, som länge derefter i tu!ltariffernå iakttogs, att skilja mellan helfria, halffria och ofria afgifter; steg verkligen den svenska handelsflöttän; men tög tillika en mindre fördelaktig rikt ning, i det svenskarne foro med kostbara skepp, som drogo mycket folk och förde litet gods. Hollandarne gjorde tvärtom, hvarföre de kunde segla för bättre pris.: .Då många iskepp funnos, :som under svenskt namn tillhörde utländningar, kommo ock friheterna i tullen sålanda i sjelfva verket främmande till godo. (Forts. följer.)