PENNSTRECK KORS OCH TVÄRS. AF ORV. ODD. II. En svärm flyttfoglar. Jag har de sista dagarne haft tillfälle att från mitt fönster betrakta dessa kuriösa, två benta, befjädrade djur, som kallas svalor, ofantiiga skockar, hela legioner! I oroliga, oregelbundna linier med oupphörliga vinklar och zigzag liksom ljungelden, kretsa de kring taket på det landtiiga hus, jag bebor, med en höftighet, en passion, en vildhet, jag kunde nästan säga förtviflan, som skenbarligen saknar all rim och reson, ty större roffoglar fihnas här icke, och så nära staden är polismyndighetens diktatoriska förbud öfver bössans frihet. EN De äro femtio, sextio i svärmen, och när flygten först kommit väl i gång; rusar det åstad, som om de i hvart enda ögonblick skulle fastna i hvarandras vingar, de snudda förbi hvarandra som blixten, de tumla sig i luften som vanvettingar, och ögat, saknande hvarje fast punkt i detta virrvarr, blir slutligen tröttadt och yrt af att följa med. Hvad står på? Ges det dryckenskap och fylleri med alla dess löj!iga och sorgliga följ: der äfven bland dessa luftens oskyldiga-naturbarn? Och-skall man tänka sig, atthär vore ett nytt verksamhetsfält öppnadt för en mr Baird, en Baird of the birds,? ; Vetenskapsmannen, han som känner foglarnes vanor, karakter och till och med språk, svarar härpå. ganska lugnt och upplysande: detta är det naturligaste i verlden! man bereder sig till afflyttning, och det är de unga svalorna, som skola öfvas till den förestående långa resan; föräldrarne skola pröfva om un