den för år 1855,. då det beskattade underbränsinei utgjorde 246,349 k:r. Dec uppkomna icke obetydliga undertillverkninger, 591,199,625 kannor, torde i första rummet böra till: skrifvas de i mellersta (delen af riket för bränvinstillverkningen begagnade råäronevs mindre goda beskaffenhet, men i det andra olämpligheten af å!Skilliga nyanskaffade bränneriredskap. Särdeles i Jemis lands län bar undertillverkningen varit relativi betydlig, såsom uppgående till något söfver 19 proceni af det aovmälda beloppet. Dernäst har dens:mws varit relativt störsti Steckholms-stad, der den öfver stigit 16 procent, synnerligast i följd af det i Skinnarviken nyanlagda bränneriets fullkomliga misslyckande. .vdigeenkl 0) obas od sLikasöm år 1855 bär det beskattade underbränvinettillen väsenthg del härrörtsfrån de bråvnerier som varitsanmåldåd: att! tillverka 3 ä 400: kannor; dygnet, men hvilka, då tiliverkningen understigitdei i 64 af bränvinstillverkningsförordningen bestämd. minimum af 300 k:r, på grund sf.6 46 i samma förordning, icke fått återlyfta så. stor, del af den förskottsvis erlagda afgiften,. som mot minskningen i tillverkningen svarat, oaktadt denna minskning understigit , af det anmälda tillverkningsbeloppet. Der atörasta beskattade ändertillverkdingen har oppkömmit;i Upsalarlän och ibelöpte7 sig, till: 30,757,5 kan: nor. Dernäst har Östergötlands län, med726,980 k:r, samt Skaraborgs, med 25,421; bidragit till der beskattade underbränvinet, 154,225 kannor; förskrilvande sig alltså detta underbränvin till mer än balfparten från. berörda 3:ne Jän. Jå lose För bedömandet af bränneriernas storlek, hvarpå anmölniovgsbeloppet för dygn är den enda säkra mätaren, har det under litt. B bifogade summariska sammandrag: öfver; antalet afiide i.riket: år. .1856ibefintliga störresbrännerier: blifvitiupprättadt: 1: 1 fDeraf änbärntas, att under första. bränningsmånaden 23 procent och under. detsandra.19. procent. af hela antalet i gång varandexbrännerier egt den til låtoe minsta storleken;eller. tillverkat endast 300 k:r i dygnet; samt utt näst efter dessa allmävnastförekommit brännerier, hvilkas-anmälningsbelopp uppgått till 400, 350 och 500,.-k:r, utgörande -antalet deraf tinder första Thånaden! 15, 13 och 11 procent, och under den andra 18,,.11 och. 10. procent af hela det under de respektive månaderne förekommande antal brännerier. För öfrigt synes, att.15 brännerier under den förstå månaden och 16 under den andra drifvit rörelsen i den tillåtna högsta utsträckningen, eller med en daglig tillverkning af 1000 k:r, samt att af dessa under första månaden förekommit i Skaraborgs län 2, i Örebro län 3; i Stockholms lån 1, i Stockholms stad 2, i Upsala län 6 bamt iWestmanfånds län 1; med under den andra i Kalmar Jän 1, i Skaraborgs län 1, i Örebro län 3, i Stockholms län 1, i Stockholm stad3, i Upsala län 6 såmt i Westmanlands län 2. Då under 1855 års bränningstid 33; procent af bränneriernas antal utgjordes af 300 kannors, samt blott -10ti:l 11.st: drefvo-rörelsen i den tillåtna största utsträckningen, samt vidare tillverxningsbeloppet med nära 600,000 k:r, såsom redan blifvit avmärkt, öfverstiger det för 1855, oaktadt skedd nedsättning i brännneriantalet samt mångenstädes inträffade ogyosamma omständigheter för tillverkniogen, synes brävnerirörelsen redan nu tagi ett fjät framåt till det mål, som förr eller senare måste komma att uppnås: bränvinstillverkningens bedrifvande i få, men mycket stora fabriker. För vinnande af en i statsekonomiskt hänseende värdefull kännedom om slagen och qvartiteterna af de råämnen, som för bränvinstillverkningen vid de större brännerierna år 1856 blifvit använda, har det under litt. C bilagda summariska sammandrag af de vid dessa brännerier förda inmäskningsjournaler blifvit upprättadt; och inhämtas deraf, att bränvin tillverkats af alla de allmännast odlade sädesslagen, nemligen hvete, råg, korn, blandsäd, bafra, vicker och ärter, dock hufvudsakligast af råg och korn, äf vensom af potäter, och till en mindre del af åtskil liga andra råämnen, såsom ris, rofvor, hvitbetor, enbär, bayerskt öl, draf och sirup. Reduceras de i detta sammandrag upptagna belopp af torkadt malt, grönmalt och sädesgröpe utaf de ofvan uppräknade vanliga sädesslagen från lispund, hvaruti de här förekomma, till tunnor, så kan åtgåogen af råämnen lättare uppfattas. (Också har denna reduktion blifvit utförs enligt de i fjolårets berättelse uppgifoa, närmevis riktiga antaganden, att en; tunna hvete; råg, korn, blandsäd och hafra ger i medeltal 12.5. 12. 10, 9 och 8 lispund torkadt malt; att en tunna hvete, råg, korn, blandsäd, hafre och vicker lemnar äfvenledes i medeltal 18, 17, 15, 13, 12 och 16 lispund grönmalt, samt slutligen at en tunna hvete, råg, korn, blandsäd, bafra, vicker och ärter, ger 14, 13, 12, 10.5. 9.5. 13 och 14 lispund gröpe;. och hafva de erbållpa resultaten blifvit nppstälda i ett nytt, under litt. D förekommande sammandrag, som, för jemförelsens skull, tillika utvisar åtgången af spanmål vid berörde brännerier under 1856-års brännivgamånsder. Af detta sammandrag, äfvensom till en del af det onder litt. C anförda, visår sig, att då för bränvinstillverkningen 1855 vid ifrågavarande brännerier hufvuodsakligen åtgjogo, förutom , cirka 748,000 : tunnor potäter, vid pass 167,000 tunnor ;spanmår; deraf omkring , korn och !, råg, så inmäskades deremot för tillverkningen i större bränneri 1856 i rundt tal blott-645;,000-tutnor pötäter, men deremot vid pass 208,000 tunnor spanmål, till nära hälften råg samt ?,, korn. För öfrigt synes, att om hvarje tunna potäter, tunnan beräknad till 36 strukna kappar, antages hafva lemnat 6 kannor 6-gradigt bränvin, hvilket torde vara ett minimum, samt hvarje 1 af det torra rägmaltet 2 kannor, af råggröpen 157,, af det torkade kornmaltet samt korngröpen 1!,, af det gröna rågmaltet 1!, samt af det gröna kornmaltet-1 kanna, så har 1856 års tillverkning vid berörde brännerier producerat till nära 50 procent af potäter, till nära 30 procent af råg samt till mer änvl5 procent af korn, och följaktligen till blott omkring 5 procent af öfriga ofvan uppräknade råämnen, .. -.a .-.sr Slutligen torde böra tilläggas, att af den i sammändragetrlitt.C., upptagharåggröpe, 1;241;378,61 185, åtminstone 530,000 14 utgjort -s. k. ryssmjöl; motsvarande denna qvantitet mer än 30,000 mattor af 17 198s vigt, eller vid pass 42,000 tunnor omalen råg. Sedan erfarenheten under 1855 års brännivgstid ådagalagt, att den genom kongl. brefvet den I Juni sammaucår bestämda provisoriska indelning af riket i öfverkontrollörsdistrikt, särdeles! i följd af det i Östergötlands och Skaraborgs län förekommande storaantalet brännerier, hvilka svårligen. kunde binna ati vederbörligen öfvervakas af en enda inom hvardera länet snstäld öfverkontrollör, behöfde undergå någon jemkning, har en sådan egt rum, enligt K. M:ts Dådiga bref den 18 Juli 1856, Genom den nya indelningen, som: bufvudsakligen skiljer sig från den gamla deruti, att pämde tvenne län blifvit fördelade i tvenae öfverkontrollörsdistrikt hvartdera, att Kalmar län; som Thed Gotlands utgjorde ett distrikt, blifvit, med frånskiljande af detta senare, sammans!aget med Kronobergs; och slut! gen att Hallands-län, i stället för. Kronobergs, blifvit förenadt med Jönköpings, samt Eifsborgs, i stället för Hallands, ; med Göteborgs och Bohus, har öfverkontrollörsdistriktens antal blifvit ökadt från 12 till 13, sålt antalet af de från distriktindelniogen uteslutoa länen, nemligen Westernorrlands, Jemtlands, Westerbottensi och: Norrbottens, -tillökadt medsett,. nemligen Gotlands. Den :sålända gjorda försndringen har, på det hela taget, visat sig ganska ändsmålsenlig. Emellertid torde böra anpmärkas, att, i följd af den oförmodade nedläggningen. sistlidet år af ett större-antal brännerier i Östergötlands län och tillkomsten-af-åtskilliga nys i Stockholms län och stad. .antalet brännerier i 12:te distriktet-utföll allt för stort, särdeles i jemförelse med antalen i det 9:de och SPOCRA R amölningarne för i år skuile visa ett ol rhälla: k Ära er saermanana Be, det kan ifrågasättas,