— Den senast inträffade stora eldsvådan Södermslm leder åter tanken på ett ämne som redan många gånger varit påpekadt, me utan all verkan, nemligen det oföravarligt klen och oordnade-skick, hvari eldsläckningsanstal terna i hufvudstaden befinna sig. Då ma hos oså visar en så utomordentlig ifver att ie mängd :seker, der sådant är föga nödigt, efter apa utlandet, vore det högst önskligt att mai i afseende på en så vigtig omständighet, son rustningarne och avordningarne vid vådeld icke måtte alltför länge qvarstanna på en ante diluviansk ståndpunkt, som skulle vara löjlig om den icke i öfvervägande grad vore bedröt lig. Då man eljest har att frukta en fiende mot hvars angrepp man iatet ögonblick ka vara säker, anser man det nödvändigt, att håll: en tillräcklig styrka beredd atti hvilket ögon blick som helst möta honom, samt att denn: styrka är väl öfvad och strängt dieciplinerad och att. den genom ett vederbörligt befäl s särskilta grader ledes efter en gemensan öch :ammanhängande plan. I afseende på en för samhället så vådlig fiende, som der förhärjande vådelden, äro dyl:ka försigtighets mått så mycket mera nödvändiga, som har bryter fram och öfverrumplar oss, då vi mins vänta det, och som åtgärderna för att tillba kaslå honom ieke tåla något uppskof, utar måste vidtagss ögonblickligen, då med hvarje minut, som förgår, faran tilltager och mot ståndskrafterna måste minskas och splittras Det är naturligt, att för att afvärja ett dylik anfall fordras en viss taktisk förmåga och et öfverbefäl, som är vant att finna sig till rätte vid kritiska tillfällen, och som har tillräck. ligt tekniska insigter, sinnesnärvaro och kom. mandovana, för att kunna med ordning leds det hela, i hast utkasta och fullfölja en bestämd plan för släckningsarbetena. Betraktar man nu, på hvad fot dessa saker befinna sig i Stockholm, så finner man att alla de väsentligaste vilkoren för ett välordnadt eldsläckningsväsende der saknes. Man har visserligen ätskilliga större och mindre sprutor med tillbehör; men man saknar belt och hållet öfning, disciplin och ett ordnadt befäl. Släckningsoch räddzvingsarbetet sker genom ett slags för hvarje särskilt gång i hast uppbådad folkväpning i sin råsste form, utan den ringeste tillstymmelse af en disoiplinerad stamtrupp, till hvilken den kunde sluta sig. Den hufvucsskligaste ingrediensen uti et: Stockholmski elds!äckningsarbete består uti buller, skrik och oljud. Icke nog med klämtning och larmtrumning, som fortgå hela den tid som branden varar, äfven i de trakter af staden, som derifrån äro sflägsnast; äfven vid sjelfva branden yttrar sig den ditströmmande folkmassans lfsverksamhet till hufvudsaklig del i skrik och stoj. Man hade vid den senaste eldsvådan just ett profstycke, en riktig uppvisning af S:ockholmskt brandväsende. Först komma strömmar af nyfikna, till en del äfven välmenande menniskor, som skrika och ropa åt hvarandra hvad som de tycka borde göras, men utan att sjelfva i det hela kunna göra någonting avnat än att istadkomma oreda och viliervalla. Dyrbara och för menniskors lif och egendom vådliga och olycksbringande timmar gå, utan att någonting blir utröttadt. Omsider börja några sprutor anlända, och man ser åtskilliga vattenkörare, men de flesta försedda med små eländiga ankaren och keggar, i stället för stora ordentliga vattentunnor. Men äfven nu, sedan det egentliga eldsläckningsarbetet te ger sin början, saknas all reda och egentlig sammanhållning. Den ene kommenderar så, den andre sä: ordres, coatreordres, desordrel Der miste också vara ganska svårt att få reda på hvar det egentliga befälet eger rum. Här finner man stadens kommendant, här underståtbållaren, här polismästaren, här brandförsäkringskontorets brandadjutant, här åtskilliga af nämde kontors direktörer, utdelande befallningar, men öfverröstade af skrik och motsatta befallningar och uppmaningar. Annu större om möjngt blir förvirringen, då någon kunglig person, enligt en gammal alldeles orimlig pligsed, infinner sig på stället och omkring den plats, der har befinner sig, framkallar onyttiga bravader eller onödigt fjesk och ögontjeneri. Det synez som borde öivertygelsen sent omsider ha hunsit till mognad derom, att det är alldeles nödvändigt att helt och hållet omorganisera Stockholm: eldsläckningsväsende. De fel, som man nu måste anmärka, åerfalls icke på sörskilta personer, utan på den bristfälliga inrättningen i sin helhet. I småstöderna bar man genom frivilliga brandkårer sökt bringa någon cnhet, ordning och disciplin in uti eldsläckningsarb tet. I hufvudstaden blir det oundgängligt att ha en särskilt bestämd chef, med tillräckligt befäl och uns derbefäl samt en väl öfvad och disciplinerac stamirupp, genom hvilken det kan bli möjligt att vid dylika olyckstillfällen få någon verksam handräckning genast samt någon häll ning och reda uti släckningsoch räddningsarbetena. Eldsvådan på Södermalm. Polisförhör har i dag ect rum. för att söka