Om utflyttningar till Turkiet. Den utflyttningslust, som under de senare årtiondena gifvit sig tillkänna hos befolkningarne inom åtskilliga europeiska stater, har som bekant är, vanligen haft till föremål Nordamerika och Australien. Först under de senare åren har uppmärksamheten i detta afseende blifvit riktad äfven på Asien och det europeiska Turkiet, der likaledes ofantliga sträckor af odlingsbar mark synas erbjuda tillfällen till en förmånlig kolonisation. De hinder och svårigheter, som möta kristna utvandrare i dessa trakter till följd af den der rådande mohamedanismen och den enväliiga styrelseförmen, har turkiska regeringen, Inseende sitt rikes behof af dugliga arbetare och friska krafter, sökt i någon mån afhjelpa medelst ex nyligen utfärdad författning. Dö vi af en i Konstantinopel bosatt svensk er farit, att förfrågningar om de förmåner, som beviljas invandrare, icke sällan dit anlända öfven ifrån svenskar, som ha för afsigt att lemna fäderneslandet, ha vi trott det kunna vara till någon nytta att äfven här offentliggöra denna författning, hvilken vi här nedan 1 öfversättning återgifva efter Journal de Constantinople för den I Mars detta år. Det officiella meddelandet af denna bandling i den nämda tidningen inledes genom en artikel, hvaruti sultanen och hans ministrar j Svassande ordalag prisas för den liberalitet, som de genom utfä-dandet af densamma ådagalagt. Vi tro, att en närmåre kännedom orm; dess stadganden och orm den grad af tryggpet 5 Person och eganderätt, som 1 allm:nhet råder i Turkiet, långt ifrån att innebära någon uppmuntran för svenskar till utflyttning; fastmera Innebär giltiga anledningar till förnysd Varning emot det utflyttningsbegär, som är och kan blifva så menligt för vårt