hade druckits, och att endast ganska få per soner rört sina vinglas. I Förenta staterna kan man icke begagn den utvägen, aw genom hög beskattning lägg: hinder i vägen för tillverkningen sf.pritdryc ker. De redan befintliga statsinkomsterna är fullt tillräckliga för bestridandet af alla of fentliga utgifter; och. då behofvet af nya.skat ter sålunda icke finnes, vore det orimligt at pålögga sådana. Att använda tvångsmedel til förekommande ef rusgifvande dryckera till verkning och förbrukning, bar äfven visat si; ändamålsstridigt. Man känner den så kallad Mainelagen (innefattande ett ovilkorligt för bud för spritdryckers tillverkning och för brukning). Denna åtgärd såväl som de försök man gjort i Massachusets och Newyork. att genomdrifva en likartad lagstiftning, hafv: verkat mera till skada än gagn för den god: saken. En reaktion frambragtes genom desss tvångsåtpärder, hvilken något afkylde nitet fö; nykterhetons befrämjande. Det är endast på öfvertygelsens väg, som bruket af rusgifvande drycker kan afskaffas Man har nu i Förenta staterna allmänt inset detta och handlar derefter. Religionen, pressen, frivilliga föreningar äro de moraliska me del, som med vidsträckt framgång blifvit-använda för ändåmålet: Predikstolen och prestens enskilta verksmhet äro nykterhetsvännernas förnämste bundsförvandter; och så långt är det kommet, att icke blott. teligionslärare af alla bekännelser räknandet fören plikt. och en sbeder att verka för nykterhetens befrämjande, utan att för. samlingarne nästan öfverallt skulle anse den prest,.som :underläte detta; ej hafva . värdigt uppfylt sitt kall. Hvad pressen beträffar. så finnas omkring 50 tidningar, som enkom äro uppsatta : för nykterhetssakens främjande; och de politiska bladen ,i allmänhet underlåta icke beller att nitiskt medverka till samma ändamål: Föreningar, bildade i synnerhet i de östra staterna, utsträcka sin verksamhet längst ut i vestern och öfver hela landet, uppsökande de spridda kolonisterna ända in i ödemarkerna; och då ett ordnadt nybygge uppstår, är alltid dess första omsorg att förskaffa sig kyrka, skolhus och en nykterhetsförening. Omsorgen om dessa trenne hu vudangelägenheter såg man icke ens försummoas i Kalifornien, ehuru dess befolkning, såsom bekant är, till största deler består af äfventyrare och lycksökare, af hvilka man knappast skulle väntat sig en sådan omtanka. Men så stark ör i Förenta statersa den allmänna opinionenps påtryckniog, och dess riktning i detta afseende så bestämd, att en: dylik organisation aldrig uteblifver. Men om genom dessa medel 100 eller 1000 drinkare föras till besinning och förmis at öfvergifva dryckenskapslasten, så är. sådant visst ett lyckligt resultat; dock har man kommit till den öfvertygelsen, att det ondas förekommande för framtiden är af vida större vigt, än dess utrotande hos de individer, som för närvarande beherrskas deraf, helst man funnit, att detta sistnämda i alla fall icke är til! någon vidsträcktare grad verkstälbart. Men har derföre bemödat sig om och mångenstäides lyckats, attinverka pår skolungdomen till beredande af en tidig afsky för osedlighet och det förderf, som bruket af spritdrycker förr eller senare medför. Derjemte söker man förmå de särskilta små samfund, som källas townships, districts, m. m., att inom sig bilda en öfverenskommöelse — hvilken, då den blifvit ällmän inom en kommun, gäller såsom lag för densamma — att från sitt område förvisa allt bruk af starka drycker; ga detta bemödande hear mångenstädes lycts. Men allt detta oaktadt måste erkönnas, att nykterhetssaken ännu i Förenta Staterna har stora hinder att öfvervinna. Först och främst finnas ännu inom alla folkklasser, från kongressledamoten till dagsverkskarlen, ett stort antal motståndare, hvilka icke blott sjelfve förblifva . oförbätterlige, utan hvar inom sin krets motarbeta nykterhetsvännernas bemödanden. För det andra utgör den stora mängden af invandrare, som i allmänhet medföra vanan att söka styrka och vederqvickelse i rusgifvande drycker, (irländare nämdes särskilt) en bedröflig motvigt mot den hos de infödde allt mer tillväxande benägenheten att afskaffa sådana drycker. I synnerhet i de större städerna (t. ex. Newyork med: en million inbyggare, och der hvarje dag i medeltal omkring 1000 invandrare tillströmma), utgör nämde omständighet det vigtigaste hindret för sakens framgång. När dertill kommer svårigheten för nykterhetsföreningarne att med sin verksamhet åtkomma de oräkoeliga små grupr af nybyggare, som finnas spridda i det inre af det vidsträckta landet, så synes visserligen klart, att nykterhetens befordrare inom Förenta Staterna ännu äro långt ifrån att! hafva uppnått sitt stora mål. Men icke dess mindre kan med visshet sägas, att. nykterhetssaken i Förenta Staterna i allmänhet är omfattad med så mycken värmat och så stort allvar, att det icke synes vara förmätet, om man vågar hoppas, att dess seger skall fortgå i oafbrutet stigande, intilldess engång, med försynens bistånd, nykterbeten skall hyllas och vara öfvergången till nationalsed inom alla delar af det nordamerikanska statsförbundets vidsträckta område. Efter; denna framställning yttrade dr Baird, att han, om tiden medgifvit, skulle önskat säga åtskilligt mer i ämnet; men då hau nu afslutade sitt föredrag, kunde han. icke underlåta att såsom afskedsord tillägga ett uttryck af den uppriktiga och stora aktning, som hans landsmän hysa för de skandinaviska folkens karakter. om Sedan rektor Siljeström öfversatt år Bairds sista ord, framträdde justitierådet Backman och tackade dr Baird på de närvarandes och det svenska nykterhetssällskapets vägnar, slutande med att instämma i den önskan och den förhoppning, som doktorn tillkännagifvit, att de amerikanska filantroperna inom en icke alltför aflägsen framtid må se sin verksamhet till —Ls 2 L met RR Ra RR RR Mm