-S po 8 KR ER a ae a NINA nehåll uppgifves, äfvensom speciell innehållsförteckving öfver första bandet, somsomfattar mathematisk och physikalisk geographi. — Arbetet konmer att omfatta omkring 30 häften. RÄTTBGÅNGSoch POLISSAKER. Tryckfrihetsmålet mot Aftonbladet. Det af Ola Månsson instämda målet emot Afionbladets ansvarige utgifvare, rektor Svedbom, förevar i dag åter inför Stockholms rådstufvurätt. Efter justering af protokollet för nästföregående rättegångstillfälle afgaf svaranden en kort förklaring i anledning af de påminnelser, som Ola Månsson sistlidne tisdag hade: till: rätten inlemnat.; Vid derefter ånstäldt val af-jurymän i målet utsåg Ola Månssa dertill grefve G. Lagerbjelke, grosshandlaren Schwan, borgmästaren i Ystad Trägårdh och assessorn i skånska böfrätten Bolin; rektor Svedbom utsåg öfverkommissarien Fredin, öfverläkaren doktor Carlson, assessorn i Svea hofrätt Almqvist och kopisten i justitierevisionen Tempelman; samt rätten: medicinalrådet Wistrand, grosshandlaren Arfwedsson, häradshöfdingen Ljungberg, grosshandlaren Häggström och kammäakaren Schuldheis. Sedan assessor Almqvist och kammakaren Schuldheis blifvit uteslutne af käranden, samt grefve Laågerbjelke och grosshandlaren Arfyedsson af -svaranden, tillkändagaf rätten, att de öfrige utsedde jurymännen skulle kallas att sammanträda torsdagen den 3 nästkommande September. . Vi meddela här de ofvannämde, senast vexlade skrifterna i detta mål... Ola: Månssons påminnelser vid. svarandens förklaring (se Aftonbladet n:r 171) voro så lydande: Till Btockholms Rådstufvurätt. Då jeg den 28 sistlidne Juli infann mig inför härvarande domarebord för att afhöra min motparts, rektor P. E. Svedboms, genmäle i afseende på de ansvarspåståenden för missbruk af trycifribeten, bvilka jag set mig nödsakad väcka hade jag af honom, såsom förste medarbetare ji en af landets mest spridda tidningar, väntat få se utvecklade helt anåra åsigter om rätt och orätt, än derb; som hän wid ifrågafarande tillfälle visat sig hylla; jag hade af bonom, såsom inaebafvande enaf de utmärktare lätdomsgrader, hvilka vi våra högskolor kunna erhållas, väntat logisk skärpa, följdriktighet-och kraft i det, som Kan ville bevisa; jag hade a: Konom, såsom en,. efter. vanligt sätt att bedöma förhållanderna, både med insigter och omdömesförmåga utrustad man. väntat så pass mycken takt, att hån icke till redan skedda öfverklagade förolämpning skäölle foga nya obevisade. Uti ingressen till sin försvarsskrift yttrar rektor Svedbom. bland annat, att en politisk tidning skulle alltför illa hafva uppfylt sin bestämmelse: om den underlåtit att åt den pågående striden i jernvägsfråg:n egna sin uppmärksamhet; och att, när en af fäderneslandets vigtigaste lifsfrågor tyckte: löpa fara att blifva behandlad ur andra synpunkter än det allmännas, varna derför, efter bästa förmåga uttala hvac den ansåg vara det allmännas, äfvensom rättvisans, billighetens och klokbetens fordringar samt med den rätt och inom de gränsor, tryckfrihetsförordningen med grundlager: tielgd stadgat, söka efter förmåga molarbeta de bemödanden, som gjordes i motsatt riktning.och voro af beskaffenbe att tillhöra offentligbeten. — Sådan, fortfor rektor Bvedbom, har min uppfattning varit af de skyldigheter, son: ålegat mig såsom tidningsutgifvare; sådan den ställning, son Aftonbladet, oberoende af alla enskilta intressen, intagit i denna fråga Mot rektor Svedboms uppfattning af sin och Aftonbladet: ställning till sjelfva stridsfrågan bar jag, då den betrakta: ur hans synpunkt, ingenting att anmärka; må hans påståenden om Aftonbladets oberoende af alla enskilta intresser gälla åtminstone för honom sjelf och de,som lysa batis åsigter: men!så mycket mera skäl bar jag att framställa följande spörjsmål: i d Gjorde rektor Svedbom, såsom Aftonbladets bufvudredaktör och ansvarig utgifvare, endast bruk af sinitryckfribetsförordningen: förvarade rätt, då han i nämde tidning utpe. kade mig såsom en handtlangare för enskilta intressen, hvil ken begagnat alla möjliga knep och konstgrepp för att genomdrifva den sak, som jag förfäktade? .Båller sig en tidningsskrifvare ,inom de af tryckfrihetförordningen med :grundlagens belgd.stadgade gränsor,, d: han utmålar en folkrepresentant såsom en handtlangar åt ett enskilt, mot det allmänna bästa stridande intresse, de: före att bans åsigter icke öfverensstämma med tidningens Kan den hufvudredaktör, den ansvarige tidningsutgifvaren hvIken på detta och flera dylika sätt i ett allmänt sprid blad anfaller ett folkombud, under tydligt syfte att göra dett ombud misstänkt för falhet och bedrägeri, sägas hafva uppattat de skyldigheter, hvilka honom i senna dubb: egenskap ålegat? Svaret härå öfverlemnar jag åt den bii vande juryn. Något lärgre ned iförsvarsskriften påstår rektor Svedbor alt de, som varit i tillfälle att med någon närmare ujp märksamhet följa såväl å ena sidan Aftonbladets bebadlir; af jernvägsfrågan, som å andra sidan de bemödanden, bvilt? gjorts i motsatt riktning, skola, så vidt de sjelfva icke var: förblindade af det egna -partiintresset, erkänna att åtmir slone icke Aftonbladet dervid öfverskridit den gräns, son både lag och samvete utstaka mellan tryckfrihetens rätta för samhället gagneliga brukcoch.dess straffvärda missbruk. — Äfven här kan rektor Svedbom, under förutsättning ban haft rätt i sjelfva frågan, i sin ifver icke ens erkänpp alt hans motståndare, Om så: varit, endast misstagit sig cr derneslandets sanna intresse, utan alla, som i: den! vigtik ffågan icke öfverensstämma ;med Aftonbladet och dess kolåger, bafva varit förblindadeaf egna: eller. naturligtvis köptr för andras ntressen;, och det är likväl med dessa osanv: och ilskna utgjutelser mot. personer, med, della röfverspän:: anspråk på öfelbarhet, som berr Syedbom vill. påstå, i: Aftonbladet icke öfverskridit, den gräns tryckfiihetslagen rö: teligen. medgifver. Det vore efter dessa begrepp sannerlig bra illa bevändt med både Ing och samvete. ; Rektor Svedbom har kallat. min till justitiekansleren undexw-.den 47 -sistlidne Juni aflåtna skrifvelse bögtrafyandös Alitså ett nytt, hån, välj ieko på mia heder såtom medbåsgåre ocn representant; men . dock på en-gång belecknarte både det sinnelag rektor Svedbom hyser till mig och hörs urskilning af bvad som i en skriftvexling inför. domstol i? passande elter icke. Men då jag är fullt öfvertygad att dui blifvande juryn tager kännedom äfven om ifrågavarand skrifvelse, vill jag icke :är återgifva sen. Dess ledamöicr komma i tillfälle bedöma buruvida det af rektor Svedber densamma tillagda predikatet bögtrafvandes är sanning: ebligt och träffande, eller -af samma halt, somalla: anc): mot mig af bonom i Aftonbladet uppdukade Bånande biskyllningar och tillmälen, Hvad beträffar den af rektor Svedbom i hans försva:sskrift, gjorda anmärkning, att jag sjelf begärt det först väckts åtalets nedläggande, torde jag blott beböfva nämna, :i: denna min begäran. grundade sig derpå att åtalet för dir. ärekränkande tidningsartikeln blifvit af allmänna åklaga:.r stödt på sådana Jagrum, som icke uti ifrågavarande fall ve: tillämpliga, byadan ett nytt mål, med åberopande af anc:x rättsgrunder, måste af mig personligen mot rektor Svedben vid rådstufvurätten anbängiggöras. Det ligger i sakens nztär, alt min personliga rättigbet att fordra den upprätte som vederborde, icke kunde inskränkas genom de betre som herr: jästitiekansleren gjorde sig om det sätt, Ivar målet skulle vid vederbörlig domstol. anbängiggöras och ttAgeras. : : Rektor Svedbomsmedgifver visserligen; på. sätt jag i r n stämning påstått. att en del knep; och-konstgreppn: kun a vara af den beskaffenphet,-att person; som gjort sig sky ig iill sådane, borde anses förlustig heder och ära: men hit påslår, att han med de knep och konstgrepp, som has: i den åtalade tidningsartikeln tillvitat mig hafva begagni ieke menat annat, än sådana finter under talandet, sm: Politisk talare icke sällan tillåta sig under debatten, ir. att, om (de. icke kunna vederlägga sina motståndares Skål. minstone försvaga intrycket af.dessa, genom atti stäl! om möjligt, söka göra motståndarnes personer eller eget: -: ter till föremål för, åtlöje; ;väcka imisstroende till grund för deras öfverlygelse, genom att framleta motsägelser it! Hd Svedr den och dylikt. Det förbåller sig., menar r: keep area smed sådana talareknep ungetär som med krig och som mr slag, som stundom förekomma un: ivas när man tan Pkar kalla krigslist. Bådadera t sr ttvrka Man dlner sig för-svåg at kunna lita på egen styrka. Man kapsansosdet-ena som , det andra v mer eller mindre ridderligt, mer eller ; mindre aktningsvär ur, moralisk, synpunkt; allt efter. omsä, asop on SATS