uppskattning med hvarje år blifvit s-örre och större, så att den ifrån något öfver 7 millioner, som dea var år 1851, smånigom växt till 3, 12, 24, ända till vära 32 miillioner, eller motsvarande nära hundra procent, som den var år 1853. Det synes oss således visserligen icke otroligt, att denna skilnad äfven för år 1856 kan komma att uppgå till omkring 30 millioner, hvarigenom exporten skulle komma att af kommerskoileg:um uppskattas till öfver 60 millioaer, i stället för att den af generaliullstyre:sen blott blifvit värderad till 34. Deremot finna vi ett alldeles motsatt förhållande hafva egt rum i afseende på beräkningarne af importen. Tullsiyrelsens baräkning har här under de föregående åren visat en högre summa än kommerskollegii, men skilnaden, som år 1851 öfversteg 5 millioner, har småningom minskats, och kollegii uppgift har de två sista åren, för hvilka en sådan fiones nr såsom man finner vid en blick på ofvanstående tabell, till och med öfverskjutit tullstyrelsens. Vi tro oss således ha anledning antaga, att kommerskollegii berökning af införsela äfven för år 1856, när den blir tillgänglig, åtminstone icke kommer att utvisa en lägre summa, än de 67 milliorer, som generaltullstyrelsen funnit, men väl icke osannolikt en högre. Uch vi styrkas i denna förmodan äfven vid en jemförelse af de olika grunder, som de båda embetsverken följa vid sina ifrågavarande beräkningar. Ty under det tullvärdena, som tullstyre!sen lägger till grund för sia beräkning af importen, under hela denna til och allt sedan 1845 förblifvit i det närmaste oförändrade, eller der ds undergått en förändsiog snarare blifvit nedsatta än förhöjda, så har deremot priset på hufvudföremålen för vår import å de utländska lastningsplatserna, likasom följaktligen äfven priset i svensk hamn å de införda varorna, som af kommerskollegium lägges till grund, i många fall under samma tid, såsom allmänt bekant är, uadergått en betydlig stegring, hvilken ännu 1856 fortfor. I förbigående må här anmärkas, att des3a beräkningsgrunder, särdeles hvad kommarskollegium angår, blifvit af Wermlandsposten i Hera afseenden mindre nktigt angifna. Importen med utländska fartyg beräknas icke af kommerskollegium, såsom Wermlandsposten uppgifver, oefter det i tulltaxan utsatta värde, med någon jemkning, utan — enligt hvad kollegium sjelf uti dess tryckta årliga berättelser till K. M:t omförmäler — efter medelpris i svensk hamn med afdrag af tull och andra med införseln förenade afgifter; bvilket under den tidrymd, hvarom här är fråga och hvarunder tullvärdena antingea förblifvit oförändrade eller ock blifvit nedsatta, men priserna deremot stegrade, ofta måst gifva ett helt annat resultat. Exrten med främmande fartyg beräknas icke Beller, såsom Wermlandsposten säger, efter. odet i bär gällande tullitaxa utsatta värden, utan efter priset i svensk hamn med fillägg af utförseltull, der sådar egt rum, hvarom enahanda anmärkning gäller. För öfrigt borde med af eende på den så högst betydliga andel, som Norge tager i besörjandet af vår expo:t, vid en redogörelse för dessa grunder icke förtigas, att exporten med norska far:yg till andra länder än Norge af kommerskollegium beräknas efter varornas pris på lossningsorten med afdrag af tull och anra omkostnader derstädes (likasom vid utförseln med svenska fartyg) samt med ytterligare afdrag af frakt; helst denna omständighet, i anseende till det under de senare åren utomordentligt stegrade priset på trävaror, hvilka företrädesvis utföras med norska fartyg, just torde vara en af hufvudorsakerna till den med hvarje år växande skiljaktigheten emellan generaltullstyrelsens och kommerskollegii summor för exportens uppskattoing. 3 Vi upprepa, att vi aldrig giort oss skyldige till det förbiseende, som Wermlandsposten tillvitar oss, och att vi ldrig tillerkönt generaltullstyrelsens beräkningar af export och import egenskapen af någon fullt tillförlitlig måttstock för bsdömandet af vår utrikes handel. Men vi kunna icke helier lika med Wermlaudsposten till den grad frånkänna de anförda siffertalen all betydelse, att vi skulle anse dem blott och bart helt simpelt såsom ett curiosum utan allt praktiskt värde.. Utan att vilja föranleda någon onödig skrämsel, tro vi fortfarande;att de från tullstyrelsen erhållna siffrorna i förening med öfriga på samma gång af 038 påpekade omständigheter — den ännu under innevarande år fortsatta stora importen af ryskt mjöl och råg, samt de stegrade priserna på alla de största importartiklarae, socker, bomull, ull, silke, budar, tobak — varit och är tillräcklig anledning att anse penningekrisen ännu icke hafva uppvåt! sin kulmisation, och väl förtjenat att meddelas såsom tillika en erinran för affirsmän om försigtighet i spekulationer på import och msd lånta penningar. Vi tillägga, att vi önskade. det äfven den konsumerande allmänheten, och framför allt den hos oss stora del deraf, som är alltför färdig att lefva öfver sioa tillgånga för dagen under förtröstan på framtiden, måtte likaledes i dessa förhållanden fiana en anledning att åtminstone inskränka konsumtionen af öfverflödsartiklar inom den gräns, som ev klok sparsamhet och en skyldig omtanka för framtiden bjuder. ; ; Hvad den åberopade metalliska kassan j banken angår, så lärer. den åtminstone icke för närvarande kunna med skäl åberopas så som uivisande någon förmånlig merkantil ställ ning, då den genom forisstt exrort af silfve till hatäckande af våra utländska skulder